Tack själv Björn! Va fint o starkt skrivet av dig :-)

Kram

Starkt gjort av dig att skriva ner och berätta för alla och tack själv för det stöd du ger mig just nu Kram

#1 Tack Sofie! Det känns lätt att skriva om det som varit och det jag gått genom för jag har lämnat det bakom mig nu och går mot något nytt och spännande. Jag har t ex bestämt mig för att byta jobb då mitt nuvarande inte ger mig vad jag behöver för att utvecklas vidare.

Vad det blir vet jag ej idag men jag har tillit till att det kommer och jag vilar lugnt i det.

Du har själv gjort stora framsteg tack vare att du också börjat agera och röra dig framåt  Man måste ju börja röra sig framåt annars händer inget och man måste göra det själv. Det hörs på namnet också om man vill göra framsteg och nå framgång. FRAM-STEG   Kram

#2 Tack till dig också dolla! Blir glad när du känner att jag ger dig stöd i ditt växande!

Jag minns när jag läste om ditt beslut innan du började. Tufft beslut men du lyssnade på ditt inre och satte tydliga gränser.

Sätta gränser är nåt jag varit dålig på och varit rädd för tills nu.

Skrev inget om det men genom kursen och er andra har jag nu blivit mycket tydligare i min kommunikation med andra och börjat sätta gränser. Det roliga är när jag upptäcker att allt blir så mycket enklare och relationer med nära och kära blir bara bättre. Man kan säga att den "suddiga" Björn har börjat resan ur dimman och börjat framträda mer och mer och det mår jag och även andra bra av

Kram

Underbart Björn!

Du är helt klart tuffaste killen i klassen 

Du är en sol, fortsätt stråla, din värme kan många njuta av

Kram

#3 Ja ju mer vi rensar ut, desto lättare är det att skriva om det, så känner jag iaf.. Bra att du vilar lungt i det som skall komma..

Tack.. Jag känner själv att jag varit duktig flicka :-D Känner mig verkligen utvecklad :-D Men klart att det finns mer, vi blir nog aldrig färdiga.. Ex. Självkänslan är en färskvara som behöver underhållas.. Tror heller inte att det skulle va speciellt kul o spännande om vi redan var färdiga, vi vill ju lära oss mer o mer, eller hur ;-)

Grattis till dig Björn!  Gitte är duktig och mycket bra på att locka fram saker ur andra, men det är DU som har orkat göra det stora jobbet! Tack för att du delar med dig!

Starkt inlägg av dig Björn och det är för mig en glädje att du har så stort MOD att lägga ut din inre resa här. Det säger rätt mycket, att du har lagt saker bakom dig och blivit medveten i nuet om vad som hände dig som liten.

Var stolt över ditt egetarbete och som jagkan skriver är du en sol i klassen. Du delar med dig öppet, du skriver för varje vecka som gått hur du upplevt övningar och samtal, det blir ett igenkännande för alla i gruppen. En viktig del för att spegla oss när vi inte fick dessa speglingar som barn.

Du ger för att du vill och du ger för att ta fram det mörka inom dig så det kommer fram i ljuset och kan accepteras. Härligt.

Jag ryser när jag läser och det är för det finns så sanna ord i din berättelse och som många växer upp i och kan ta del av. Tack för att du delar med dig och dina ord till mig.

*****

Här vill jag också säga att om man växer upp i en dysfunktionell familj så menas det med att du som liten flicka eller pojke inte känt att du duger precis som du är och tar med dig detta i vuxen ålder. Är man dessutom känslig som person så suger man åt sig dessa energier/vibbar från vår uppväxtmiljö och vi kan känna att något ej är ok. Vi tror att det är fel på oss. Alla tankar påverkar vår kropp och allt är lagrat i det undermedvetna som ex smärtsamma upplevelser från vårt förflutna. Det blir en upprepning av alla minnen om vi inte blir medvetna om detta.

Detta lägger sig som blockeringar och vi känner oss inte hela. Det blir känslomässiga blockeringar som sätter sig och vi gör detta till vår personlighet. Detta kan då orsaka alla olika sjukdomar när dessa blockeringar ej löses upp samt beroende av olika saker för att fylla vårt tomrum.

De speglingar som ej visades i vår uppväxtmiljö dvs känslor gör så att barnets känslor blir frusna till is. De kommer ej fram och lagras. Vi kanske ej vågar säga Nej, sätta gränser, säger Ja men menar nej och detta märks tydligt i vårt kroppspråk och vi är andra mer till lags för att vi har en rädsla att ej bli accepterade om vi säger NEJ. Man blir medberoende och tar ansvar för andras känslor som är en TUNG börda i långa loppet.

Vi vet ej hur man gör så vi förminskar oss själva i olika situationer och något börjar gnaga inom oss. Det är viktigt att ha självrespekt så att andra får respekt för oss. Det vi inte själva har gett oss kan vi inte heller få av andra.

Jag känner att kursen har gjort att även jag har utvecklats för jag ser och lär hur lika vi är i grund och botten. Vi alla vill känna att vi duger precis som vi är och det är tid nu för vi lever här och nu. Sitt inte och vänta på att mirakel skall ske för det krävs ett målmedvetet arbete för att bli fri. Ett engagemang, vilja och för varje litet myrsteg som tas händer det saker. Det är ej målet som är viktigast utan resan dit som ger så otroligt mycket.

Alla deltagare på kursen är värdefulla och vi har många underbara själar som öppnat upp till det innersta rummet vilket jag är SÅ stolt över. Tack för ert öppnande.

ALLA är mycket mer än ni tror.

#4 Tack jagkan för dina värmande ord! Tuffaste killen i klassen ska jag minnas hahaha Det var ju som bekant stenhård konkurrens ;-)

Du kommer gå en ljus framtid till mötes du med. Kram

#5 Tack Sofie, du har så rätt för vi är på en resa nu som aldrig tar slut och det är som "fröken" säger att det är inte målet som är viktigast utan resan dit :-)Du har all anledning att känna att du utvecklats för det har du verkligen gjort och jag är glad för din skull. Kram

#6 Tack Ikna! Du har helt rätt vad gäller Gitte och det fick jag tidigt erfara. Herrejösses hur hon kan gå på! ;-)Hon inte bara lockar utan pockar, drar och sliter och får egentligen inte säga det här men….hon kan skälla också "pust". Hon vet dock vad hon gör och hon gör det på ett kärleksfullt sätt ska tilläggas.

#7 Stort tack till dig Gitte!

Det får bära eller brista minns jag att jag sade innan vi började. Det bar! Känner lite fastare mark nu under fötterna och i takt med det blir det också lättare att släppa taget. Finns mycket kvar att göra men vet nu att smärtan inte är ivägen utan smärtan är vägen som du brukar säga! Med dom "verktyg" du gett ser jag fram emot min fortsatta resa som blir mycket spännande och utvecklande! Kram till dig med

#8 Tack Björn va snällt sagt :-) Kram

#9 ;-)

Oj, vilket mod - och vilken resa du har gjort Björn! Jag säger detsamma till er andra som har varit med på kursen - att den var utvecklande visste jag, kunde se det på era inlägg här i forumet… men att den var SÅ utvecklande hade jag nog inte trott!

Bra jobbat Björn - med så många kvinnliga energier i klassen…

Kram Rickard

#11 Haha, tack Rickard! Jo, kursen har varit och är fantastisk. Jag blev ju "gravid" på kuppen också hahaha Fast bara i tretton veckor då förstås ;-)

#12 - Ha ha, det är ju en tredjedels graviditet… det är nästan så de kan ta barnet då och få det att överleva… överlevde barnet i dig…?

#13 Haha, kanske jag är en tredjedel färdig då?

Men lever gör jag i högsta grad ;-)

Min ruta med smileys är borta :-(

#14 - Hi hi, ja du kanske är färdig till en tredjedel… Du får fråga Gitte när hon ska starta del två och del tre av kursen… så att du blir "färdig"

Du behöver inga smajlisar - jag kan känna hur dina mungipor och ögon speglar din sinnesstämning ända hit till torpet…

Kram på dig!

#11 Vilka inlägg menar du ;-)

#16 - Alla inlägg som ni gjorde i forumet, hela öppna forumet, under tiden ni gick kursen förstås :-)

Jag kunde se förändringen i dem…

#15 Kram tillbaka din filur haha

I del två lär jag behöva ditt stöd i så fall. Vi pratar tuffa kvinnor "därinne" ska du veta! :-)

Jag har ropat efter dig ett antal gånger som du vet.

Förstår nu att du tyckte kursen i England var bra då du känner av mig ända till torpet :-)

Jag kanske får titta på den när jag är "född" haha

#18 - Jodu, det krävs tuffa killar mot dessa tuffa damer

Det var därför jag började att gå tuffa kurser i Stansted - för att knapra in på avståndet som dessa har när det gäller "intoning"… och visst har jag lyckats :-)

Vi får åka tillsammans dit du och jag - det är garanterat en resa som gör att man förändras… precis som din resa på kursen

Japp, vi får backa upp varandra när del två börjar - då blir det "manpower"

#19 Vi blir nog ett bra team skulle jag tro :-)

Rygg mot rygg får vi kämpa, blir bra det ;-)

#17 Ahaa.. I see.. Nice :-)

#20 - Ja, precis som i de tre musketörerna (som var fyra )…

#22 Du, det är lika svårt att hålla räkningen på alla damer i kursen ska jag säga'

Haha

#23 Ja det är ju lättare att hålla reda på dig

#24 Haha, tittut!

#25 Tittuuut! ;-)

#22 En fortsättningskurs skulle vara intressant faktiskt. Vi får tjata lite på Gitte tror jag :-)

#27 - Ha ha, ja det får vi göra… eller rättare sagt ni som har gått första delen :-)

Det har vi redan gjort :-)

Ska fundera över Julen vad för kurs det kan bli.

#30

Hej på er alla pu:are!

Det har gått en tid nu sen kursen slutade, då menar jag förstås Distanskursen här på PU.

Jag fick lust att dela lite tankar och berätta lite hur det går nu idag för Björnen

Jag kan nog lugnt säga att jag är transformerad…både på gott och ont.

Jag mår bättre nu än nånsin och det har mycket att göra med att idag vet jag vad jag vill. Jag visste inte det tidigare, har aldrig vetat det men datumet 23 mars glömmer jag aldrig. Då satt jag och lyssnade på en herre vid namn Eric Pearl i en aula i Kista centrum, ett seminarium som handlade om Reconnective Healing.

Det var Lördag och vi (400 pers ca) varvade praktik med teori och Eric pratade en massa och någon gång mitt på dagen den Lördagen sade han något eller om jag fick en större bild av vad det handlade om visste jag bara att "det är det här jag ska göra"! Nästan så alla hårstrån på min kropp reste sig…jag "bara visste".

Sen den dagen har jag börjat planera för dagen D då jag hoppar av mitt nuvarande "välbetalda" konsultuppdrag och satar heltid på healingen! Om det kommer att gå?

Klart det kommer att göra det

Jag har inga alternativ utan jobbar systematiskt till den stora dagen kommer!

Det är det goda, att byta det jag idag inte tycker om att göra mot det jag nu brinner för!

Det som kan kännas motigt ibland är att jag för drygt två och ett halvt år sedan skilde mig, flyttade och rensade hänsynslöst bland mina relationer och började knyta nya band och relationer. Dom relationerna knakar nu i fogarna när jag berättar om mina planer om healingen. Tråkigt men….. jag har hela mitt liv varit alla andra till lags och ruckat hit och dit på mina värderingar och vad jag trott på bara för att passa in men nu räcker det! Aldrig mer!

Idag kan jag både se och känna hur många människor som är sååå rädda och vågar inte göra något åt det heller. Jag är också rädd ibland och backar men idag kan jag se det och göra nya val.

Det är inte alltid lätt och jag lyckas inte alltid men jag vet vad som hindrar mig och kan jobba på det.

DET känns stort för mig idag och dom verktygen har jag fått på kursen (Tack Gitte!)

Vi kan alltid välja vilken väg vi ska gå, vi kan välja rädsla eller vi kan välja kärlek. Det är svårt ibland det vet jag men jag tror det är viktigt att vi i alla fall gör våra val medvetet. Att vara medvetna och närvarande gör så stor skillnad och jag känner mig priviligerad där för när det gäller healingen lägger jag ner all min kraft på att vara närvarande och jag kan säga att dom resultat jag fått av det är svårt att sätta ord på!

Jag kan känna idag att jag är på rätt väg och mycket spännande är i pipeline som man brukar säga, jag har förmånen att ha fått lära känna några fantastiska människor på min andliga resa och nu även börjat samarbeta med vad vi brukar säga några "riktiga och seriösa ljusbärare"! Fast dom bor i Köping!

Alla har vi väl våra milstolpar i livet, så har jag. Dom två viktigaste förutom då mina två barn förlöstes (var nog inget fel på tillverkningen heller ) då tänker jag på när jag fick min healing och återkopplingen som jag idag vet ledde in mig på en helt ny bana i livet. Kort efter det började kursen härinne på Pu (har den slutat Gitte?) och den har som jag nämnde inlednigsvis transformerat mig milt uttryckt!

Så har det varit för mig och utvecklingen har bara börjat och snart vänder jag blad och jag är lika nyfiken som ni vad som kommer att stå där.

På kursen är jag känd för att skriva låååånga inlägg så jag ger mig nu.

Ljus och kärlek till alla!

Björnen

Så roligt att läsa Björn! Jag önskar dig lycka till!

Och kom ihåg… framgång kan inte finnas utan motgång

Kram, Pirjo

#33 Tack Pirjo.

Så sant, allt har sin motpol.

Kram

#32 Ska hålla mig kort.

Tack för att du är en sådan underbar inspiration! Och tack för att du delar med dig av din fantastiska resa. Önskar dig verkligen allt gott och all lycka, kram!

#32

Härligt att få läsa om din resa.

Det riktigt spritter inom mig när jag läser dina rader.

Önskar dig ett sant lycka till och bamse kramen till dig Björnen.

Rore

#35 #36 Ni är ju inte lite goa ni!

Tack! kramar till er båda.

Björnen

Hej Björnen - Köping här…

Vi vill bara säga att vi är så glada för att vi har fått följa din utveckling och blivit så bra och nära vänner - och att du också har fått åtminstone mig (och indirekt vår Maya) att börja PU-kursen!

Vi tror på dig och din healing - det har du bevisat för oss många gånger om! Så det är helt rätt att släppa det förflutna och intaga det nya i en aldrig sinande glädjekälla :-)

Kramar från Torpet

p.s.
Vad gäller kursen så håller jag fortfarande på med den - det är som ett sånt där verksamhetsutvecklingsprojekt som aldrig tar slut, ständiga förbättringar (eller det femte s:et i 5S-metodiken)!
d.s.

Tack för att du delar med dig och tack för dina ord om kursen, mig och din transformation. Det som är ett mirakel är att det fungerar även på Distans. Du fann din livsuppgift som inte alla kan uppleva. DEN som alla söker efter. Passion, glädje och äkthet utifrån hjärtat.

Gör det du älskar och älska det du gör för då blir det alltid rätt. När det är rätt så är det lätt.

Here we go och all lycka på vägen.

#38 Hallå där Köping!

Glädjen är ömsesidig mina kära vänner! ja vad gör man inte för sina vänner….och katter också för den delen Saknar Tiger lite ju

Tack för att ni tror på mig och healingen och vet du vad? Jag tror själv på både mig själv och healingen! Fel ord kanske men nog är det häftigt alltid och….skitroligt!

See you!

Kramar från stugan

Härligt! Vad skönt det måste vara att veta vad du vill! Lycka till!

"Jag är så avundsjuk… " gnolar jag tyst här framför dataskärmen.

Hej Björn!

Jag ramlade över ditt otroligt starka inlägg och var tvungen att stanna upp och läsa det. Jag blir så glad! Vilken gripande "historia" du bär med dig och vilken fantastisk framgång det blivit genom kursen för Gitte! När du skriver så blir det så levande och bilderna griper starkt tag i mig som läsare.

Lycka till och grattis till framgången och din nya tillit till dig själv!

Kram Tilja

#39 Tack Gofröken! Here we go…eller Go with the flow kan man säga också. En häftig sak händer med mig just nu och det är en vad jag skulle kalla akut turbulent situation där jag hamnat i en typ moment 22 situation. Det gäller arbetet och det jag gör idag och om jag ska fortsätta göra det imorgon eller ej, alltså den 14:e oktober då.

Jag skiter i vilket, jag vet att det låter lite burdust men det känns i sammanhanget väldigt ytligt om jag imorgon stannar hemma eller går och jobbar. Det känns inte ett dugg svajigt utan tvärtom som jag står på väldigt fast grund nu och jag vet vad jag vill, jag vet vad jag kan och jag värderar mig själv efter det och springer inte iväg för att någon pekar ut för mig vad dom vill jag ska göra.

#41 Det är det lanns och tack så mycket! Du ska inte vara avundsjuk…. gör dig redo istället. Det kommer till dig också när du är redo, så var det för mig. Allt är precis som det ska och där det ska vara

#42 Tack så mycket Tilja för dom värmande orden!

Bära eller brista tänkte jag när jag började kursen och det visade sig inte vara någon fara för livet iaf. Helt underbara kurskamrater gjorde det som tidigare varit omöjligt möjligt.

Att glänta på dörren och känna att ingen dömde mig sen var det väl i stort sett bara att gasa på

Tack igen Tilja, jag blir också glad att läsa ditt inlägg

kramar till er alla

#43 Intresssant att se dina ord och jag undrar hur det gått med moment 22?

Det skall ske saker innan….

#44 Moment 22 var det ja. Jag meddelade bolaget som anlitar mina tjänster i förrgår att jag bryter kontraktet omgående då jag inte lyckats lösa en fråga nödvändig för att kunna fullfölja mitt uppdrag.

Nu jobbas det internt i bolaget för att lösa situationen har jag fått veta, dock ingen lösning ännu.

Det låter kryptiskt, jag vet men kan ej skriva mer då detta rör andra/annat än mig också.

Kontentan är iaf att jag kan tidigare än jag anat och planerat behöva ta tag i "vadjagskagöranärjagblirstor". Jag känner mig inte riktigt beredd på det just nu.

Vi får se vad det blir, just nu ska jag dricka kaffe

kram

#45 - Härligt Björnen, det handlar om att sätta gränser och det är ganska så jobbigt ibland! Den här gången blev det inte bara jobbigt för dig (om det nu var det?) - utan det blev minst sagt jobbigt för dem… ;-)

Hur som helst - njut av ditt kaffe, det blir det mer av i helgen…

Kaffe-kramar från Torpet

#46

Ingen trivsam sits för vare sig mig eller bolaget men så är det just nu och vad som blir får vi se.

Kaffe?

Får nog packa om väskan lite

kram

Läste denna nu och vilken härlig känsla att få uppleva vad Björn gick igenom då.

Han är nu egen företagare inom hälsa. Vilken resa och vilken förändring.

Ni kan nå honom här http://bjharmonyhands.se/

Det var sannerligen en härlig känsla kan jag lova.

2010 blev ett fantastiskt år för mig då jag inte bara utbildade mig till massageterapeut utan gjorde flera större förändringar i mitt liv. 

Forfarande kör jag i diket då och då fast jag tackar ödmjukt för dom lärdomar och erfarenheter jag får av dom "dikeskörningarna".

Genom massageutbildningen kom jag i kontakt med shamanismen och nu ska jag fördjupa mig mer och lära mer om shamanens väg.

Min egna specialbehandling jag ger idag är en blandning av massage, healing, eteriska oljor och en stor portion intuitionär mycket uppskattad och när jag långt senare läste om shamanens sätt att "se" kände jag att jag redan är på väg.

Och när det känns rätt finns det ingen återvändo….bara köra på!

Kramar