hej! Jag vill ha hjälp med min åldersnoja.

Det är så att jag är 23 år och jag har en sambo på snart 30 år. oavsett vem jag träffar eller vad jag gör tänker jag på hur gammal jag verkar vara inför andra. Jag går ständigt och tänker på att jag inte får bete mig för ungt. Jag tycker inte om mig själv för att jag tror att jag anses som en ung liten fjantig fjortis. Ingen har sagt nått om att jag är barnslig och ung, men jag får hela tiden för mig att folk ska tycka att jag är det. Visst fick jag höra kommentarer i början när jah träffade min pojkvän. Jag var då 16 och han 22, att gud hur kan ha vilja vara med dig? Det här med ålder har etsat sig fast i hjärnan på mig och jag mår så psykiskt dåligt över hur jag tror att jag verkar, att jag hellst inte vill träffa dem som är mycket äldre än mig. För då måste jag passa mig för hur jag beter mig. Jag går runt och är stel. Jag vill bli av med detta. Vara avslappnad, skoja och skratta och känna mig härlig. Hur ska jag göra för att bli av med detta? JAg mår fruktansvärt.