Jag tror allt har en mening. Vi gör det vi ska och väljer precis rätt i precis rätt ögonblick. Ingenting är slumpen. Hade du inte haft värk, hade det varit rätt, men nu valde du värk och då är det också rätt. Vi vill växa. Jag tror t ex inte fattigdom behöver existera men vi väljer fattigdom för att växa för själen vill växa.

Om du väljer att inte ha värk längre, då kommer din värk att minska. Inte på en gång men på sikt. Allting sker precis när det ska ske.

Med kärlek

/J

Jag tror det är möjligt - för jag tror att allt är möjligt! Men det är min tro och jag kan inte säga att jag har praktiserat den så mycket att jag vet att det är sant ens för mig!

Smärta handlar om bestraffning på något sätt - värk är lite mer som något jobbigt som pågår kontinuerligt (inte akut som smärtan är i jämförelse). Värken är därmed något som jag känner saknas i mitt liv - det finns ju ett talesätt som säger "Saknaden värkte inom mig…".

Så smärta=bestraffning och värk=saknad enligt denna hypotes.

Om jag är nöjd med livet såsom det är just nu… jämt och ständigt… så borde det på sikt ta bort värken. Om jag accepterar att smärtan är en del av processen att bli hel istället för att se den som bestraffning (ungefär som med djupgående massage etc.) så kommer även smärtan att tona bort.

Så ja, jag tror att du skulle kunna bli av med både smärta och värk i kroppen - helt enkelt för att du accepterade livet som det var och kände att allt du gjorde var fullt tillräckligt!

Du får väl prova och visa för oss hur det har gått…

Kram Rickard

Jag är övertygad om att det är möjligt att få smärta att upphöra och försvinna med tanken.

Däremot tror jag ej att smärtan försvinner om vi fokuserar på att bli av med smärtan utan tvärtom.

Smärtan är kroppens sätt att tala om för oss att något inte är som det ska och det kan gälla både fysisk och känslomässig smärta mao all typ av smärta.

Om vi kan lyssna på det budskap kroppen kommer med och finna orsaken till smärtan och ej försöka bota symptomen som är smärtan är mycket vunnet.

Att samtidigt tillåta smärtan att få finnas och vara tacksam att den finns istället för att försöka bli av med den.

jag tror vi kan lära oss massor om inte bara oss själva genom att lyssna på vad kroppen ger för budskap men om fokus ligger på att bli av med smärtan eller sjukdomen då tror iaf jag att vi får halta vidare.

Björnen

Ursekta att jag har inte svenska bokstoover/ dotor i ominstalations processe.

Brandon Bays "Resan". Hon hade tumoor som futbolboll i livmodern men blev av med den. Hon berettar om det varfoor vi faar vara sjukdomar (vi har sparade minner i celler och foortraangda kaanslor och meningen aar att bli av med de igenom att minnas och foorlaata) och hur man kan bli av med de. Samt kan koopa dubell CD po netet med mentala och fiziska resan och goora det sjaalv utan att betala dirt till terapeuten…

Hej Volito ! Jag har hennes bok och även CD-skivan där man
går igenom de olika skikten. Någon mer som har gjort "Resan" ?

Jag har gjort den fast ej CD-varianten utan live. Har gjort den flera gånger och det är enormt kraftfullt.

Kommer själv att hålla i den typen av "resan" kommande helg för några intresserade. Mycket spännande ska det bli.

Jag har köpt bok och skiva men allt går så oerhört fort, det
är bara 4-5 sek vid varje skikt och aldrig någon möjlighet till
eftertanke. Är det meningen att det ska gå så fort ?

Jag har köpt bok och skiva men allt går så oerhört fort, det
är bara 4-5 sek vid varje skikt och aldrig någon möjlighet till
eftertanke. Är det meningen att det ska gå så fort ?

#8 Efter att själv gjort resan och blivit ledd genom hela processen så har jag varit tveksam till om det är möjligt att göra den själv med hjälp av en CD.

Nu vet jag inte om det är samma upplägg och det kan mycket väl vara en omarbetad version som görs på CD så jag säger ej att det inte går.

Själv föredrar jag att göra resan på det sätt jag provat tidigare dvs en ledd resa och ej CD och kommer också att jobba så med andra. Jag hoppas du får uppleva en lyckad resa och få känna lättheten, befrielsen och kraften efteråt.

kramar,

Björn

Hjarnan registrerar fortfarande smartan aven om kanske inte alla smartsensorer ar aktiva. Detta stor djupsomnen. Jag har haft kronisk smarta i manga ar och inte valde jag den. Det ar mest friska manniskor som sager sant. Valjer man cancer ocksa? Hur da? Exakt nar hade jag det valet?

Om man distraherar sig sa avtrubbas intrycket av smarta liksom alla andra kanslor. Men att pasta att man valjer smarta ar absurt och ger ocksa smartpatienter skuldkanslor i onodan - de forsoker inte att jobba tillrackligt med sig sjalva da?

Bakom alla dessa pastaenden finns det for det mesta folk som vill tjana pengar - pa att salja CD-skivor, bocker, forelasningar, kurser, ortpreparat osv osv osv. Om de verkligen brydde sig om manskligheten sa skulle det val vara gratis da i sa fall. Gillar inte att folk forsoker profitera pa mycket sjuka manniskors desperation.

Man inte väljel smärta eller kancer. I resan mycket bra förklaras vad är de sjukdomar som vi får. I kort: Varje cell innebär allt information om allt vad händ med människan under livstid fiziskt samt emotionellt. Offtast emotionella höndelser är de som ligger i botten till sjukdom. Om vi vill inte ta redo (t ex förlåta någon, käner rädsla, ongest osv.) då med tid vi kan vara påminnda om vara oavklarade känslomessiga problem igenom någon sjukdom.

Resan handlar om att ta fram gamla upplevelser (offtast vad vi har glömd bort eller tycker att de är inte något värda alls) och bli av med störande känslobagage… resten kroppen klarar själv….

Nej- det inte behövs skiva- finns terapeuter samt räcker med dig själv och någon som du litar på och som också läst bok.

I lördags för första gång jag hjälpte göra resan till en vän - det var lyckad och vänn var mycket förvånad hur sådant enkelt sak kan vara så kraftfull och göra så otroligt mycket!

Lycka till - lysna till din hjärta/själl - de vet precis vad är det vad du behöver.

Jag tror att man kan dämpa sin smärta men att tänka bort den helt och hållet…nja..det har jag svårt att ta till mej…

Mår vi bra och är i glädje minskar smärtans påverkan så..att skapa glädje och göra det vi tycker om lindrar. Tvärtom skapar mer smärta….negativ stress är av ondo och då är det lätt hänt att hamna i ett smärtsamt ekorrhjul.

Tänka bort smärtan kan man inte göra, för den finns där av en orsak. Antingen är det en fysisk orsak eller en psykisk, dvs psykosomatisk. Det finns ju olika sorters smärta beroende på var de sitter i kroppen och vad det finns för orsak. Slår du dig på tummen med en hammare så kan du inte tänka bort smärtan. Däremot kan du lägga tummen i ett isbad för ett ögonblick så att isen dämpar svullnad och smärta.

Däremot så kan man ta hand om sin smärta på ett sätt som gör att man inte ägnar den så mycket uppmärksamhet. På samma gång som du måste acceptera den. Den finns där nu idag, och kanske imorgon är den mindre eller helt borta. Det vet du inte. (om du inte har slagit dig på tummen förståss, för det lär nog sitta i några dagar´…)

Jag har också värk i kroppen och har ont varje dag mer eller mindre. Men jag bryr mig inte längre. Inte på det sättet som jag gjorde de första åren den den kom. Då blev det nästan så illa att jag började identifiera mig med den. Och då börjar man få problem.

Man tänker, man säger och man handlar - tanke, ord och handling. Visst kan man med tankens kraft påverka sitt mående och sin upplevelse av smärtan, absolut!

Tack för intressanta svar som jag har läst igenom flera gånger.

Jag har gjort resan….men, det tog tid innan jag kom "ner", så den kunde påbörjas……sen blev det en kortare variant, eftersom jag blev för medveten…..

Jag är en "kontrollfreak", slarvigt uttryckt.

Tjejen, som ledde mig var nyutbildad……& känner mig väl.

Jag har värk & smärta sen 14 års ålder….född -68

1#Behövde bara läsa ditt inläg för att få insikt i detta.  jag vet att du har rätt. 

Jag har valt värk. för att sen bli av med den och känna skillnaden. Men nu vill jag bli av med den, jag vill välja bort den.. men jag tror jag börjar få gräpp om hur jag gör det..genom att tänka och känna hur det känndes innan jag fick ont och hur det kommer att kännas,  när jag blivit av med den.

Men sen måste jag få min kropp att glöma..? jag tror det är det svåra..

Ännu ett tack för intressanta svar !

*1

Men detta att man får värk för att växa, det hänger jag inte med.

Jag har nu haft det i 20 år men värken gör ju att jag i n t e
växer. Jag står här och stampar, har fullt upp med att klara det
vardagliga. Jag är mycket intresserad av det andliga (a course
of miracles) men värken gör att jag kan inte koncentrera mig,
jag kan inte ta in det jag läser då smärtan skriker högre.

Har även läst att man får smärta för att förstå andras. Men
innan värken kom så var jag den som alltid lyssnade, stöttade
och försökte hjälpa (utan att låta alltför kaxig)
Och om man nu ska växa, varför så många år, kanske t om
hela livet ?

Med vänliga hälsningar !

Alla vill växa, alla vill utvecklas eller hur? Annars hade vi inte fått nyfikenheten t ex. Vi vill se vad som finns runt nästa hörn. Även din själ vill växa. När vi väljer detta livet då gör vi det för att vi vill växa. Du valde värk i detta livet innan du föddes. Det kan vara en härlig inställning att ha och känns tryggt att tänka så men för mig är det självklart. Ju mer jag inser ju mer självklart är det. Samtidigt inser jag också att ju mer jag förstår ju mindre förstår jag. Det går inte förklara men det är inte meningen heller. Det är inte meningen att vår lilla hjärna ska förstå allting. När vi slutar lyssna på vårt ego och börjar lyssna till vår inre röst istället då inser vi att vi har all kunskap inom oss.

Med ljus

/Jesper

Men hur ska jag kunna växa när värken tar all uppmärksamhet ?

Med vänliga hälsningar (förstås !)

Vad säger din inre röst, vad säger din intuition? Jag har själv höftproblem och jag vet hur mitt höftproblem uppstod och jag vet orsaken men har fortfarande ont. Jag har ont fortfarande och det är för att jag omedvetet har blivit kvävd. Där sitter också min rädsla för att skada kvinnor. Jag jobbar på det och jag vet hur jag äntligen ska bli av med mitt onda. Det tar tid men jag vet att jag är på rätt väg.

Bluemary har ratt - det gar banne mig inte att vaxa som person medan man ar mitt inne i en storm av smarta. Ungefar som att satta sig ner och diskutera en brandforsakring nar elden ar los.

Efterat kan man kanske saga att man fick en viss mental styrka av att standigt kampa. Men a andra sidan hade jag hellre varit mindre trott de senaste 30 aren. Jag sover aldrig mer an 4h och maste vanda mig, ga upp rora mig och ibland ta smartstillande for att sedan somna om igen.

Min erfarenhet av det fantastiska jobb de gor pa smartkliniker i Europa ar att de erkanner hur langvarig smarta faktiskt bryter ner ens sjalvfortroende och initiativkraft. Man far aldrig sova ordentligt.

Att vara i smärta gör vansinnigt ont,, jag vet inte hur det är med er andra,,

Men när det gäller mig och min smärtproblematik, så har jag nyss kommit på att,,,

När smärtan slår till,, så går mitt fysiska medvetande igång och gör motstånd,, spjärnar emot och värken intensifisieras,, ( hoppas det blev rätt stavat)

Smärtan finns i både huvudet och kroppen,, de triggar varandra,,Motståndet blev för mig ett omedvetet val att fastna i värken,,

Här om sistens så,, vet jag inte hur jag ska förklara det,, men på nått vis,, efter en stunds inre motstånd,, accepterade jag smärtan,, och den gav vika,,

Det är så skönt att få läsa denna underbara förståelse, tack
asvensso, tack rore !

Även om jag får höra att jag själv valt smärtan, att jag växer,
att jag får erfarenhet - det hjälper mig inte ett dugg.

Jag känner bara frustration, måste ha trädgårdshjälp för att
slippa flytta från vårat underbara hem, jag har dåligt samvete
för att hundarna ibland inte får tillräckligt med motion,åren
går för hundar, katter, min kära mamma.
Den sociala biten är katastrof, orkar ibland inte ens ringa
till Mamma hur gärna jag än vill.
Hur ska man då kunna växa i allithopa ?

Med vänliga hälsningar (förstås, som jag brukar skriva) /Anette

Hej bluemary!

Jag tvivlar på att man kan tänka bort smärta. Och är så säker som det går att vara på att motstånd inte hjälper.

Så… mitt råd är: Sluta kämpa

Glöm smärtan. Satsa istället på att göra dig av med lidandet. Lidandet skapas i ditt huvud och det kan du påverka.

Lyckas du… ja, då spelar det ingen roll om du känner smärta eller inte :-)

Kram, pirjo

#0 Nu har jag inte läst alla inlägg..

Jag har tänkt bort smärta många gånger. Det gäller att försöka fokusera på något annat än just det som gör ont.

Har du ont i huvudet så försök att tänka på t.ex. ett ben i stället..eller på senaste trevliga semesterminnet..eller på julen … Du förstår vad jag menar.

Så fort man tillåter sig att tänka på det onda..jaa, då gör det ont igen.