Jag kommer ihåg för inte allt för länge sedan,,,, så trodde jag det var en omöjlighet.

Att tänka tacksamma tankar, var oerhört svårt för mig. Det kändes falskt och konstlat. För jag hade en föreställning om att Tacksamhet kunde "man"bara känna Om "man" presterat och varit Duktig. Så att andra människor uppskattat det.

Som vanligt så var jag inte i kontakt med migsjälv eller mina tankar och känslor,,,,

Tyckte inte att jag hade något att vara speciellt tacksam över,, Det Låter verkligen övermodigt när jag ser och läser vad jag skriver,,,

Och jag minns hur dum jag kände mig inför migsjälv, eftersom själva känslan inte ville infinna sig.

Jag försökte leta efter dem,,utifrån vad jag trodde att andra värderade.

Idag är jag tacksam över det mesta. Det alldagliga och det vanliga.

 När de tunga stunderna försöker krypa sig på,, så kan jag tänka på solen,, naturen,, allt det vackra som faktiskt finns runt omkring,,,

Och upptäcka att Jag faktiskt känner mig tacksam över att jag finns till och får uppleva allt detta.

Saker som glädjer mitt inre, ökar min känsla av tacksamhet.

Att söka tacksamheten behöver inte vara större/svårare än så…..