Hej awarenes!

Så härligt att få läsa om din resa. Den gör mig glad i hjärtat.

Kram Rore

Tack!

Ja.. det har varit, och är i högsta grad en resa.

För att ge den ett perspektiv så kan jag utveckla den till något mer konkret.

Jag!
En karriärist inom IT näringen. 7 siffrig årsinkomst,
Flott villa, dyra leksaker, förvisso skild sedan många år.
Halvtidspappa,
Allt det var jag!
Allt det var viktigt för mig.

Under de senare åren fann jag mig teoretiskt i att det inte längre var viktigt. Livet är jag, livet är inom mig.

Men till vilken nytta om jag inte levde det fullt ut.

Att se lönekuvertet och säga.. Det här är inte viktigt.
Men det underlättar.
Att sätta sig i bilden som kostade över en halvmiljon.
Och säga till sig själv att det inte är viktigt..
Men det är ett verktyg.

Att se sin son våndas och lida i varje byte mellan att bo hos mamma och pappa.
Och säga till sig själv att det är bra för honom.

Att se sitt boende som "tak över huvudet"

Allt det i paritet till att försöka skapa en medvetenhet en närvaro..
I teorin fungerade det.
Men i praktiken föll jag handlöst in i många av mina mönster, om och om igen.
Ja.
Jag kunde se dom, backa tillbaka och göra om.

Men för mig som person, Jag säger inte att det här är receptet för alla. Men för mig blev det uppenbart.

Jag gjorde ett stort avgörande val!

Jag sålde huset!
Jag sålde bilarna!
Jag lämnade mitt arbete!
Jag förändrade mitt umgänge med min son så att han gavs möjlighet till en vardag, en trygg miljö där jag kände ett förtroende at han utvecklas på ett sunt sätt. ( Det här kommer jag förklara mer om sen)

Jag hade ingen plan!
Ingen större än att jag skulle förändra.

För mig innebar det att jag släppte, inte bara teoretiskt, utan även praktiskt allt som jag många år lärt mig att identifiera mig själv med under några månader.

Och det var mitt eget aktiva val.
Jag ville detta..

I dag!

Håller jag på att skapa mig själv en helt ny tillvaro.
En som är helt oberoende av pengar, en som är helt oberoende saker.
En tillvaro där jag slutat utveckla mina starka sidor..
En tillvaro där jag utvecklar motsatsen till mina starka sidor.
Vilket vi människor ofta glömmer.
Vi accepterar våra mindra starka egenskaper och fortsätter fokuser på dom vi redan är bra på.

Nu låter det säkert lite som jag köpte en kåpa och satte mig på en parkbänk och bara upplever nuet..

Men så är det givetvis inte.

Jag har ett arbete.
Ett arbete som jag valt, där jag får använda min kreativitet, där det finns utrymme för glädje.

Jag har ett hem!
Ett hem som ger mig det jag behöver för att ge mig själv frid, glädje.

Jag har saker, tillräckligt för att kunna hantera de uppgifter jag behöver lösa.

Och jag har mig själv.
Jag har hälsan.
Jag har friden.
Jag lever livet. precis varenda sekund av det.

/H

#2

Himmel Människa!

Låter helt makalöst och fantastiskt. Jag expanderar inombords av din text.

Glädjen och styrkan inom dig vibrerar i orden du skriver..

Ser fram emot att läsa mer om din resa.

Du har gjort en lång resa, en svår resa, som krävt mycket av dig. Önskar dig lycka till på din fortsatta färd.

#2 Ja, hur svårt kan det vara?

Jag blir oerhört inspirerad att läsa om din resa och känner igen mig så mycket i din presentation.

Tack för att du delade detta, den häftigaste resa jag läst om!

Hej och välkommen tibax. Visst kommer jag ihåg dig och jag säger grattis att du verkligen fick insikter om att ta hand om dig själv.

Det är guld värt och jag blir så glad av att läsa när andra går inåt och börjar lyssna. Vad är det jag egentligen vill, känner och behöver?

Din historia påminner mig om Munken som sålde sin Ferrari. En advokat som fick hjärtattack och sedan reste han bort och blev munk. Kom tillbaks med all världens visdom som han kunde ge till andra.

Fortsätt vara den du är.

#2 Inspirerande och beundransvärt.

Ofta tvingar livet oss att förändras och utvecklas. Det kan vara en sjukdom exempelvis där vi inte har nåt val.

Eftersom den vägen oftast är snårig och svårframkomlig väljer vi den bekväma lätta vägen.

Därför innebär kriser utveckling som inte inträffat utan det vi kallar sjukdom eller kriser. Det är alltså en gåva som kommer i en otrevlig förpackning.

Dina ord kommer nog hjälpa många andra på deras väg har jag en känsla av. Kram

Hej awareness! Livet är magiskt, av någon oförklarlig anledning så kom jag plötsligt att tänka på dig igår kväll och att det var länge sen du var på iFokus. Jag mindes att jag tyckte du hade mycket bra att säga. Och så nu är du här igen! Coolt!

Och riktigt härligt fantastiskt att läsa det du beskriver, din resa, ditt självförverkligande. Det är verkligen en inspiration!! Tack för att du kom tillbaka och för att du berättar detta…

Kram, Åsa.

Tack goa människor för ert välkomnande.
Och tack för dom fina orden.

Jag har väl lite svårt att se mig själv som munken..
Men det ligger kanske något i det.

Har väl haft nån inneboende vilja att hela världen, men kommit till insikten att om jag helar mig själv, så kommer världen påverkas.
Jag nöjer mig med det..

Det finns en hel del att berätta.

Men tack..

Jag säger som de andra - en verkligt inspirerande historia du berättar och som sätter kött på benen s.a.s. och visar vad som händer när man går från tanke till handling!

Roligt att du är tillbaka här och sprider din visdom…

Kram Rickard

Underbart att du delar med dig! Tack! Och välkommen tillbaka!

Tack för att du delar med dig av din resa! Det är så viktigt att dessa berättelser får plats, som inspirerar andra att lyssna inåt och fundera, på riktigt, vad som verkligen är värt något.Och att man kan välja bort, välja annat,välja enkelheten oavsett vad omgivningen anser vara " framgång och lycka".

Målet för många är att leva fullt ut och ser det också som att materiell rikedom är en del av detta - men när man väl funnit öppningar in till friden, så ser man att det materiella är helt överflödigt där! ( de största ögonblicken för mig är när jag med hela hjärtat kan känna tacksamhet  över en varm säng, en mätt mage och att jag har människor i mitt liv som jag älskar .Det blir inte större än så.)

Tänker på två citat angående din berättelse :

The more you know, the less you need

och min favorit

Trygghet är inte allt du har, trygghet är allt du kan vara utan.

Berätta gärna mer!

( Och vad har du gjort med alla pengar undrar ju jag…jag menar, kan man känna sig helt oberoende av pengar, så länge man har massor av dem på banken? Då finns det kanske ändå " en trygghetsgrej" där bakom att vila i… Förstår du hur jag menar? En rent filosofisk fundering…du behöver inte svara…

szirius.

Trygghet!!

Jag beskriver gärna vad det inneburit för mig.
Hur ordets betydelse har utvecklats för mig, och hur jag ser på tryggheten i dag.

Trygghet för mig var alltid varit kopplat till just pengar, arbete, hem, familj och de saker som gjort min tillvaro lättare att leva i.

Tanken på att förändra något av det hade en förmåga att skapa oro, skapa en känsla av att jag förlorade tryggheten.

Den dagen..
För det var en specifik dag som jag minns väldigt väl, när jag kom till insikten att inget.. absolut inget av det jag så kraftigt förlitat mig på som något tryggt egentligen var något annat än min konstruerade trygghet.

Allt är ju egentligen utanför min egen kontroll.

Allt är "förgängligt" obestående.
För mig så såg jag att hur jag än mentalt utmanade min "trygghet"

Så fanns det alltid svaga punkter i det.

Arbete.
En arbetssituation kan förändras över en natt.

Pengar.
Pengar tar slut. om det inte finns något arbete.

Hem.
Hemmet går inte att finansiera utan pengar.

o.s.v

Det blev lite av en domedagsprofetia för mig.

Därvid kom jag till den punkten att allt egentligen var ett beroende, en falsk trygghet..
(Det betyder inte att det är det för alla.. det känner jag att det är viktigt att poängtera. )

Nu är jag en mycket analyserande person och började bearbeta just tryggheten, vad den egentligen var för mig,
Den insikten jag kom till var att det handlade inte om pengar på banken, det handlade inte om mitt arbete, eller mina saker som gjorde tillvaron lättare.

Jag gjorde ett val.
Ett där jag skulle komma till den plats där tryggheten skulle komma från en enda plats.
Från mig själv.
Inom mig själv.

Givetvis behöver vi alla ett arbete.
Givetvis behöver vi pengar.
Givetvis behöver vi ha ett hem att vila i.

Men för mig innebar det att jag ville bryta beroendet mellan dom tre.
För jag upplevde det som en ond cirkel.

Jag är inte helt säker på att jag gör mig förstådd i det jag försöker beskriva nu.
Det är komplext..

I dag!
Har jag ett arbete. Ett arbete som jag under inga omständigheter är beroende av. som jag har för att det låter mig använda dom egenskaper som ger mig utrymme för kreativitet, glädje.

I dag har jag ett hem.
Ett som jag under alla omständigheter kan vila i, som ger mig värme när det är kallt ute.

Jag har inte byggt någon trygghet i dessa.
Min trygghet ligger numera i att jag kan förändra, Oavsett vad som sker i min tillvaro.

Jag oroar mig inte för morgondagen.
Den kommer, oavsett..
Jag kan inte undvika den.
Jag vill inte undvika den.

Den kommer att bjuda på utmaningar, den kommer bjuda på glädje.
Jag är helt trygg med att jag kommer lösa de utmaningar som jag ställs inför.

Skulle en utmaning bli mig övermäktig. så är det bara att ta ett steg tillbaka. Göra om, göra annorlunda.

Om göra annorlunda innebär så stora förändringar att jag förändrar min arbetsituation, eller mitt boende så är det okej.
För jag vet att jag kan..
Jag själv.. inom mig.. känner förtroendet för mig själv, tryggheten i att jag löser det.

För mig har det inneburit att trygghet i dag kommer enkom från mig själv, inte från något som någon annan kan förändra i kastet av en tärning.

Den trygghet jag känner i dag innebär att vad än morgondagen kommer att bjuda på så löser jag det.

Sen svaret på frågan om  pengarna..
Det finns inga..

#13 tack för ditt svar, det är som balsam att läsa vad du inte bara förstått, utan lever i.Jag tror jag ska klippa ut det du skrivit och läsa när jag behöver påminna mig om en mer tillitsfull väg att se på livet

Trygghet har varit ett tema för mig också under många år.Mer på ett analytiskt plan än i verkligheten, men den har följt mig.Men det är som att min livssituation de sista åren har givit mig precis det jag behöver för att äntligen komma djupare i insikten av vad trygghet är.Jag bor sedan två år utomlands och den upplevelsen ( nytt språk, ny kultur, nya människor, nytt sammanhang osv - och absolut ingen trygghet att luta sig mot i det yttre) har fått mig att inse att allt det där som jag trott är trygghet är inte trygghet.Att ha behov att känna sig "hemma", att veta hur saker går till, att förstå och kunna göra sig förstådd, det har mer att göra med rädsla än med trygghet.Att kunna SLÄPPA och inte ha en aning om någonting,det är trygghet.Just nu står vi i en ekonomisk situation där det gäller precis det samma.Det är bara att släppa, för ingenting av det har med sann trygghet att göra.( Sedan är det intressant när man är två om det…vi kommer och går i olika tillstånd av rädsla/tillit, oro/lugn osv…det är en process…)

För mig har det inneburit att trygghet i dag kommer enkom från mig själv, inte från något som någon annan kan förändra i kastet av en tärning.

 Dessa ord får mig att tänka på ett annat kärt citat :

"När varken misslyckanden eller framgång har makt att förändra ditt tillstånd av varande, då har du funnit livet bortom din livssituation."

Från Tolle….

Så som du skriver verkar du har funnit detta…