![[rore]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Vad är det som hindrar oss?
Satt och funderade lite på det här med livet före och efter ett beslut. Framför allt när det gäller att bryta gamla destruktiva mönster.
Hur omöjligt och oöverstigbart det verkade vara för mig att nå dit.
Bara tanken i sig var oerhört skrämmande och den fanns i många år innan jag vågade, ens att titta på den ordentligt.
Rädslan för att söka efter mig själv, mitt varande, mitt jag.
Ansvaret som det innebär att se och ta till sig detta i hjärtat.
Mycket motstånd var det.
Offerkoftan tyckes både trygg och skön. För jag visste ju inte vad det var som väntade utanför den ram av det som jag redan kände till.
Ledsenheten inom mig skrämde. Tanken på ensamheten och eventuella avslutningar i olika förhållanden.
Skuld och skam känslor som jag inte begrep mig på. Men som lika fullt fanns inom mig.
Rädslan för att förlora det igen kännbara.
Det var sannerligen överväldigande.
I dag är jag oerhört tacksam och glad över att jag tog detta beslut och gick emot alla gamla invanda mönster.
I myterna söker de den heliga gralen.
I min värld så har Jag funnit den. För mig är den min innre kraft. Den djupa sanningen som kommer inifrån
ur djupet av mig själv.
En kraft så oerhört stark, så oerhört mäktig att jag inte längre gör motstånd. Jag kan känna motstånd. Men jag gör inte motstånd.
Livets resa fortsätter. Jag får och tar till mig nya utmaningar och låter mig ledas av kraften som fins inom mig.
Livet har blivit så mycket snällare mot mig eller är det jag som blivit snällare mot mig själv. Jag tror det är en blandning.
Jag känner mig tacksam.
Rore
Tack Rore för du delar med dig! Du har så mycket att lära mig, du kan uttrycka dig på ett sådant sätt att det går rätt in i djupet av min själ.
Jag känner tacksamhet för du delar med dig av din resa!
Kram Indiania 
" Var nära naturen - var när dig själv "
Åh så bra skrivet Rore! Jag förstår din Tacksamhet! Och jag är tacksam över att jag fick läsa detta. 
I myterna söker de den heliga gralen.
I min värld så har Jag funnit den. För mig är den min inre kraft. Den djupa sanningen som kommer inifrån
ur djupet av mig själv.
Du skriver POESI, Rore!!!Så vackert, så klokt, så ärligt, så sant…
Ja Rore. Mållös. Du uttrycker känslor så bra.
Kram
Tack.
Kramar tillbaka till er alla.
Vilka underbara ord - Tack Rore!
Tack för dina fantastiska ord! Jag har precis påbörjat resan bort från gamla destruktiva tankemönster och känner mig stärkt i vetskapen om att jag inte är ensam.
Kram
Det är våra fel och brister som bevisar att vi är mänskliga 🌺
#7 nej det är du inte
#7
Nej pysslan,, Vi är flera
Nä,du är inte ensam pysslan.man märker att ibland så ramlar man tillbaka i sina gamla invanda tankemönster. och tänker vad 17 gör jag där igen, allt kändes ju så bra.
När man blir medveten om det så är det lättare att kliva upp ur gropen och gå vidare i livet.
Underbart vackert skrivet, och härligt sant……
Det enda som stoppar vår lycka är rädsla och negativa tankar och beteenden.
Tankar på brist av olika slag leder oss INTE framåt till lyckan. Tvärtom, den leder oss enbart till mer brist.
#11
Jo, visst är det så att rädslan är den största bromsklossen
Hej! Vill jag också säga.
Tror inte jag har sett dig tidigare. Välkommen
#12 Hejsan
Nej, jag har aldrig varit här förut haha… trillad hit av en slump, och såg att här diskuterar sånt jag själv är intresserad av.
Kunde inte låta bli att lägga in ett inlägg här i din tråd, det du skriver här är så fantastiskt bra 
#13
Slumpen är bra. 
Kul att du uppskattar det
Alltid roligt att höra vad andra tycker och tänker.
#0 Härligt att se när insikterna poppar upp och hur vi alla kan se det fina goda i oss istället för att hela tiden slå på oss. Det som vi är så väldigt bra på om vi inte är i vårt medvetna jag.
Rore jag förstår din känsla för jag upplever den själv och när den inre kraften infinner sig skapar vi yttre framgång med allt vad det gäller relationer, arbete, ekonomi och hälsa.
Fantastisk känsla.
Gitte - värd för personligutveckling
Hemsida: www.laserowcoach.se
#15
Ja, det är det verkligen
#0 Detta går åt att läsa flera gånger för att smältas & referera till mej själv…..för jag ska hjälpa mej själv till att må bättre. För ju bättre jag mår, desto bättre mår min omgivning.
Jag behöver lära känna mig sälv mera, för att kunna bearbeta mig till det bättre måendet…….oj vad djupt detta blev en lördagskväll !?
Men välbehövligt just nu
Om inte annat riktigt intressant !!
Sitter här och små ler åt mig själv. Det är ju så härligt att känna när hindren är överhoppade.
Jag har skrattat rädslan i ansiktet och njutit av vetskapen av att jag kunde ta mig förbi de uppsatta hindren inom mig.
Blir nästan lite självgod emellanåt
.
Rädslan finns kvar. Den tar sig nya uttryck i andra sammanhang och invändigt börjar jag sakta våndas.
Men som en blixt från klar himmel slog vetskapen ner inom mig. Vetskapen om att rädslan är själva moroten i mitt sökande.
Den bär mig sakteliga frammåt. Den må kännas obekväm och otäck….
Men utan rädslan skulle jag inte veta vad det var jag skulle göra. Jag kan inte fly från rädslan. Allt jag kan göra är att möta den.
Hmm, lite flummigt detta kanske. Men just nu käns det bara så riktigt för mig.
Starta ny diskussion