Mmm, underbar.

" The pursuit of happiness leads to sorrow -that´s what we´re not told.The more we try to be happy, the less happy we end up being.And if you get happiness through pursuit, you´ll be afraid -because whatever you can attain,you know that you can just as easy loose.Or will loose."

verkligen talande ord…

#1 Precis. Det är verkligen talande ord. Så väl sagt.

Jag upplever alltid besvikelse, sorg, o s v när jag sätter min förhoppning, mitt eget välmående, till ett visst resultat eller mål. Eller till att någon annan ska uppträda som jag vill/önskar/hoppas.

Detta slår aldrig fel. Så fort jag går utanför mig själv är jag förlorad.

När jag funderar på lycka och när jag upplever att jag är lycklig, slår det mig att det är de mest triviala tingen som gör mig lycklig. Att fåglarna sjunger, att det är sol ute, att kissekatterna ligger och sover i sängen hos mig, att jag har fina vänner som bryr sig om mig.

I morse när jag tog bussen till tåget upplevde jag ett sådant ögonblick. Det var ganska dimmigt ute, men någonstans mellan Anderstorp och Gnosjö - på en liten och slingrande väg, möttes jag plötsligt av hur solens strålar trängde igenom dimman och en lyckokänsla for igenom min kropp för att det var så vackert.

Jag tror att genom att man finns här och nu, så blir livet och alla de företeelser som livet innehåller, möten med människor osv. det man ska söka efter.

#3 Tack Siddelina, det var väldigt vackert beskrivet och jag kunde se det framför mig när jag läste dina ord. Jag upplever såna där spontana stunder av närvaro i nuet som helt fulländade.

Jag känner mig omgiven av mirakel hela tiden, allt från det lilla till det stora, det fula till det vackra.

Jag mötte en kvinna häromsistens, någon jag inte sett innan, och när jag tittade på henne slogs jag av hur vacker hon var. Hon var nu inte vacker som vi menar ytligt sett, tvärtom var hon ful skulle nog de flesta säga, baserat på någon slags utseendemässig bedömning. Väldigt annorlunda utseende, gick underligt.

Men jag såg henne som oerhört vacker som hon var och det väckte en sådan glädje i mig att se henne.
Vilket mirakel som bara gick där och såg ut som ingen annan, underbart!

#4 Härlig upplevelse du fick Tunridan och vad skönt att du kunde se kvinnan som vacker trots att hon var annorlunda!

Jag känner som du, det finns massor i vår underbara värld som kan göra oss lyckliga om vi bara öppnar ögonen och är MED i nuet. De där små stunderna är dagens guldkorn och jag försöker att fånga guldkornen och ibland delar jag med mig av dem på min blogg.

Mias lilla skafferi

http://siddelina.spaces.live.com/

#5 Javisst och det som slog mig idag var vad det handlade om: Uppskattning. Jag upplevde uppskattning, vilket bara kom spontant och fullständigt naturligt utan att jag "gjorde" något.
Att känna uppskattning för det man upplever, är en riktig gåva. Ju mer man ser som man uppskattar, ju mer ser man.

Tack för länken till din blogg, ska kika in där senare.

#6 Härligt att kunna sätta fingret på vad det handlar om!

Tack alla - Ni skriver så fint och rätt in i hjärtat och åt detta hållet lutar jag starkt - tror lyckan hittas lättast i att vara HÄR OCH NU - att stanna upp och betrakta och TA IN! Färger blir klarare och allting verkar vackrare på något mysko vis. Njuta av varje andetag - av varje hjärtslag - det är en GÅVA!!!

#7
#8 Tack själv - tycker du beskriver det jättefint. Ja, livet är verkligen en gåva! Tänk vad lätt vi glömmer eller förbiser det. Det är en sann gåva att finnas till.