Nu förstår jag inte...
Alldeles nyss hade jag kontinuerligt arbete och tyckte om samt var bra på det jag gjorde.
Nu några dagar senare fick man reda på att man är lasad!
Och dessutom kommit in på en utbildning.
Mitt liv tog en tväromvändning på bara några dagar.
Jag är livrädd för att inte klara av denna utbildning, till o med intalat mig att jag är dyslektiker, vilket ej stämmer.
Rädd för att ekonomin ej skall räcka till, tänker på vårat hus som vi skall köpa, bla.
Jag kan förstå och känna att detta var meningen, utbildningen kom som en räddande hand.
Jag kämpar varje dag med att försöka släppa rädslorna att misslyckas, rädslorna för allt det nya som kommer in.
Kan inte begripa varför man är så harig, jag måste nog kämpa mot nåt gammalt man har inom sig som verkar vilja vara kvar.
Att tänka på att man är en vinnare,man klarar allt, det är så svårt.
Verkar som om man är inne i en dålig självkänsle period.
Konstigt för jag verkar inte vilja släppa mitt gamla jobb, drömmer om det och tänker så ofta på det.
Sorg, vemod, en massa frågor varför?
Usch vad jag tycker detta är jobbigt.
Nån som har några råd med hur man bearbetar detta.
Du verkar så medveten om vad du går genom och har egentligen svarat själv på dina frågor här 
Det är nog meningen nu att du ska gå vidare och lösa nya uppgifter, växa och bli ännu starkare.
Se det som positivt att du ska gå en utbildning, var öppen och uppmärksam på allt det nya som kommer in i ditt liv och ta för dig av allt det goda. Visst får du lov att kliva nåt eller några steg ut ur trygghetszonen men det är utvecklande och inget du behöver vara rädd för 
Du kommer klara det här jättebra, du är så medveten om vad som händer dig och varför tycker jag mig se.
Många negativa tankar som skapar ditt lidande just nu men tro inte en sekund på att dom tankarna är sanna. Självkänsla är färskvara så tänk bra saker om dig själv, räta på ryggen och ut med bröstet och ta för dig av allt överflöd som finns.
Kram
"Om inte NU........när då?"
"Vad som än händer......så är det OK"
Det är ju så att man vet ju vad man har och finner trygghet i det. Nu kommer nytt med utbildningen och då kan man känna sig osäker och undra om det verkligen var det man ville. Tror det absolut kommer att gå bra för dig och har du inte varit dyslektiker innan så är du nog inte det nu heller. Våga tro på dig själv.
Kram
Amor Vincit Omnia
Jag förstår precis hur du känner har varit i samma sits men det är så att i något nytt så kommer det alltid något bra man blir starkare och man ser på saker i ett annat percpektiv men just när man står där i början så känns det svårt och jobbigt man tror att livet går under men det är tvärtom du har möjligheter att göra vad du vill av ditt liv du har val och tänk vad kul att få gå utbildning och gratis säg men det är i slutändan dina egna val som gäller. Kram dolla
Allting är möjligt
Tack till er alla för era fina, stöttande och betydelsefulla ord
Att förlora jobbet kan vara en stor sorg, det är ju en del av livet som man måste släppa och gå vidare i från. Men jag tycker i alla fall att du har en bra instälning till framtiden trots rädslor vilket är helt naturligt. Det är alltsid svårt att släppa taget om de trygga och möta en ny framtid. Men vem vet kanske din framtid blir ljusare och nya möjligheter kommer att öppnas för dig och din familj-
Starta ny diskussion