Varför gjorde jag inte det jag kunde?
Jag har färdigställt en teckning idag som jag presenterade för några av mina vänner. En av dem sade så här:
Gilla, varför har du inte gjort detta i hela ditt liv? Lova mig att du inte slutar!
Ja, jag började tänka efter och svaret visste jag ju redan, men jag plockade ändå upp detta till ytan.
Vår skapare gav mig en mycket fin gåva, att kunna hantera färger och former. Väldigt liten kunde jag göra något föreställande när de andra barnen bara ritade streck och huvudfotingar.
I sista året grundskolan så gick jag färg- och formlinjen där man hade teckning/målning det mesta av veckans timmar. Det var en bra kurs, men fick lära sig väldigt mycket där. Vår galne lärare, som själv var konstnär, hjälpte alltid de som han såg hade talang för något speciellt.
Efter skolan så var det ju många som ville fortsätta utbildning, förutom på konstskola, som reklamteknare. En av killarna blev dekoratör på Åhlens. En av mina väninnor startade så småningom en syatelje också koppat till skapande och färg-form.
Jag hade velat gå på Forum i Malmö, eller så ville jag gå på en kosmetologutbildning i Stockholm. Jag hade även tanken på att bli sminkös. Men varken konstskola eller kosmetologutbildning blev något av. Dels tog det för lång til i anspråk och dels kostade det pengar .
Så det blev en tvåterminers kontorskurs på Hermods för 200 kronor. Sen skulle jag ut och jobba så att jag kunde försörja mig själv och framförallt börja betala hem så att jag inte parasiterande på mina föräldrar.
Så det var bara att sätta igång. När jag var 16 år fick jag min första kontorsanställning - naturligtvis blev detta en total katastrof. Och så fortsatte jag genom åren och ansträngde mig till bristningsgränsen, för att jag ville visa dem där hemma att jag dög någonting till.
Så jag fortsatte och hittade en form inom kontorssidan - ekonomin. Men jag jobbade som sekreterare i många herrans år och skrev både på svenska, engelska och tyska - efter diktafon. Eller mycket slarviga manus.
Jag kämpade med att nå toppen, så långt mot toppen jag som kvinna kunde komma - administrativ chef.
En bra arbetsledare var jag så denna uppgift var den mest rätta för mig hittills. .
Och då jag fortfarande kämpade för att bli godkäna hemma så gick jag i väggen som ett resultat av alla dessa års hårda arbete och envishet från min sida - att jag skulle klara av det, så att jag blev godkänd.
Så ikväll så förstod jag - och jag skrev ett svar till väninninan.
Men jag ska inte ge mig denna gången. Jag ska göra det jag velat göra i hela mitt liv - teckna och måla! Nu är jag fri att inte längre stå till svars för någon än mig själv.
Och så gick all luften ur mig. Jag fullkomlig föll ihop i en hög.
/Gilla
Förresten här är teckningen min väninna kommenterade
Åh Gunilla jag blev tagen av din berättelse. nu har du äntligen kommit dit du velat hela livet och det är ju underbart att du till slut lyssnade till díg själv till ditt inre.
Du kämpade och du slet för du skulle bli godkänd av andra……………men nu kära Gunilla har du blivit godkänd av DIG SJÄLV! Det är ju helt fantastiskt och du visar att det är aldrig för sent att hitta sig själv.
Jag har sett flera av dina teckningar och målningar och nog förstår jag att det är konstnär du är och jag säger som din väninna och säkert många andra också säger fortsätt att teckna och måla för både din egen skull och för att vi andra skall få njuta av dina alster.
Tänk vad det kostar på att hitta sig själv och sitt lilla barn för det var väl det du gjorde i kväll när du föll ihop i en hög?
Jag önskar dig LYCKA TILL på din rätta väg!
Kram Berit 
" Var nära naturen - var när dig själv "
# 1 - Tack kära du!
Ja jag vet inte hur jag ska beskriva känslan. Skulle behöva en vecka där jag skulle göra planer på olika möjligheter så att jag kan ordna en utställning.
Men jag behöver gråta några dagar tror jag.
Kram Gilla
#2 Förstår datt det är en jobbig process du går igenom men efter gråten kommer du och ditt skapande att vara mycket nära varandra.
Teckningen på bilden är ju bara såå fin!!Kan du inte berätta var du skall ha din utställning när du klurat ut det! Lycka till än en gång!
Kram Berit
" Var nära naturen - var när dig själv "
Tack för support 
Jag fick ett meddelande i min gästbok igår om att jag skulle kalla mig för konstnär och detta gör jag från och med nu. Jag har själv accepterat att det är det jag kan och det jag är.
Jag känner dock att jag måste landa i detta nu och gå som en fri person ur detta.
Kram Gilla
Varför? Jag skulle vilja säga bättre sent än aldrig, tänk den dagen om du hade legat på din dödsbädd och sagt till alla runtomkring.
- Jag ångrar att jag inte gjorde det jag var ämnad till att göra, att följa min dröm och lyssna på MITT hjärta.
Grattis Gunilla, du blir det du tänker.
Välj det som gynnar dig i livet.
Säg till mig NÄR du skall ha utställningen, jag kommer.
PS: Han är vacker.
Gitte - värd för personligutveckling
Hemsida: www.laserowcoach.se
Vad härligt att läsa! Vilken underbar avslutning! Fruktansvärt inspirerande! Tack, Gunilla-R!
Ps. Teckningen var otroligt vacker :)
Vad underbart att läsa vad du skritiv.Tack för du delade med dig och även gav mig en och annan tanke.
Tusen tack för er support.
Tyvärr så har jag väldigt dåligt självförtroende vad gäller mina bilder, när jag presenterar dem att de inte ska vara bra eller uppfattas som skräp.
Men det där ska jag jobba på, det måste jag helt enkelt.
Gitte! Jag lovar att när jag ska ha min utställning så slipper du inte undan 
Jag vet dock inte hur det ska gå till väga så jag måste sätta mig ner och tänka ut en plan. Och be Universum om vägledning eftersom det krävs lite kapital inför en utställning. Men jag ska kolla reda på tänkbara gallerier och så får jag ta en bild på galleriet och sätta framför näsan på mig.
Förresten här är en till som blev klar idag :-)
Mycket fin, Gunilla ! Du är urstyv konstnär!!!!
Kram
" Var nära naturen - var när dig själv "
# 9 - Tackar och bockar
#8 Jösses, vad skicklig du är! Det ser nästan precis ut som ett fotografi! Jättefint!
Tyvärr så har jag väldigt dåligt självförtroende vad gäller mina bilder, när jag presenterar dem att de inte ska vara bra eller uppfattas som skräp.
Är det verkligen en sann tanke? Hur mår du då egentligen när du tänker så? Vad säger du till dig själv? Vad för tankar kan du välja istället?
Släpp taget och gör en sak i taget. Fundera inte utan bara RING runt och du glöm inte att det finns 9 företagsgrupper i Malmö som du kan komma till Gratis. 
Behöver du en spark där bak eller???
Gitte - värd för personligutveckling
Hemsida: www.laserowcoach.se
#8 - Oj, den var det "liv" i vill jag säga! Om du inte tar tag i detta Gilla så får du lov att skämmas - här finns en fantastisk gåva som fler än vi borde få tillfälle att njuta av… 
Jag måste få fråga - var kommer inspirationen från dessa bilder ifrån? Är det människor du har målat av (levande eller från minnet) eller är det "ren inspiration"? Varför jag frågar är för att jag ser hur du skulle kunna använda detta i mediala sammanhang…
Kanonfina bilder!
Kram Rickard
# 12 - Gitte, jag har precis fått några av dessa bilder kritiserade inne på en sajt och mår mycket dåligt pga detta. Jag sade ifrån inne på sajten ifråga och det blev bråk av även på en annan sajt där det påstods att jag snackat skit om sajten ifråga.
Kanske jag riskerar att snacka skit nu också.
# 13 - Tusen tack Rickard
Jag blir väldigt glad av dina ord.
Dessa två bilder av Jim Morrison och George Harrison har jag tecknat från bilder jag hämtat från nätet. Jag har suttit och tecknat av bilderna med blocket i knät framför bildskärmen eftersom jag inte har något bläck i min skrivare.
Jag har tecknat porträtt förut i mina dagar men det var väldigt längesedan. Nu tog jag tag i pennan och plockade fram min gamla ritblock och så blev det så här.
Igårkväll när jag hade Jim Morrison bilden hängandes på väggen och George Harrison bilden ståendes i blocket på golvet så kände jag som om de båda var här i rummet. Jag tyckte att de log mot mig både med sina ögon och sina läppar och jag kände det väldigt stort att jag hade fått ner dessa två bilder - de bara satt där!
Och jag är mycket konfunderad!!
Kram Gilla
#14 Helt underbart Gunilla, jag är inte omtyckt av alla och inte det jag gör heller ibland. Men det kanske kan vara så att vissa är avundsjuka på din talang. Även här kan du ändra dina tankar, det brukar ofta vara ett hot när någon har något som inte andra har. Coolt va??
Tillägg: Jag har läst lite om hur du själv uttrycker dig på andra sajter. Tyvärr skapar du själv ditt eget mående med att du tar det negativt/personligt när andra vill hjälpa.
Så det jag skrev här ovan stämmer ej i detta fallet.
Gitte - värd för personligutveckling
Hemsida: www.laserowcoach.se
# 16 - Tack Gitte!
Jag ska ha ett möte med mig själv i morgon, inte om detta bråket här för det tar jag inte med mig i sängen och sedan är detta borta.
Nej det är mycket som jag måste prioritera om och mycket som jag måste göra annorlunda och tänka på hur jag vill ha det i framtiden. För bestämmer jag inte hur jag vill ha det så blir det knappast någon förändring.
Sen måste jag fråga dig om dessa 9 företagargrupper. Jag har inte varit ute i arbetslivet sedan mitten på 90-talet och det har hänt väldigt mycket som jag inte känner till. Jag vet inte hur man gör *skrattar*
Natti!
För bestämmer jag inte hur jag vill ha det så blir det knappast någon förändring.
Exakt, handling som gör att det sker en förändring. Detta fick alla i kursen uppleva. Inte lätt men väldigt nödvändigt.
Här är en länk till alla företagsgrupperna. Jag är med i styrelsen på möllevångens företagsgrupp. Nästa medlems möte skall vi ha skrattyoga och det kostar 400/år att vara med.
Nyttigt för att synas och komma med på aktiviteter.
Gitte - värd för personligutveckling
Hemsida: www.laserowcoach.se
De var jätte bra.
# 17 - Tack för länken, jag har sparat den
Jag tycker teckningarna är mycket bra.
Jättekul att ta tag i gamla drömmar! Du kan säkert måla allt möjligt! Dessa bilder tycker jag dock inte "säger" något. Vackra avbilder, saknar tolkning (har sett ett av fotografierna tidigare). hoppas du inte tar illa upp, men antar att du vill ha både ros & råd?
Starta ny diskussion