Superoffer
Jag är ett super-offer. Det är inte första gången det händer, men jag har utvecklats så mycket de senaste åren och kände att offerrollen försvann.
Nu har den kommit tillbaka. Vad gör jag nu? Det handlar såklart om ekonomi. En snabb debrifing från ett offer:
* utbildad men arbetslös
* vill helst inte jobba inom det utbildade området
* flyttat utomlands för att sedan komma hem, och det är här offerrollen har kommit.
* min mor (som anser att jag skyller på alla andra och inte tar eget ansvar) kom hem från utlandet efter ha bott där i 6 mån. Helpank. Vi snackar 0 kr. Hon har drivit eget i många många år men får inte in fler jobb. Hon säger att det är en process och att nytt ska in. Det har jag inga problem med. Man får inte jobben om det inte är meningen. Det förstår jag (om inte annat har jag märkt det i 3 år).
* dvs, hon äger inte en krona och jag försörjer henne 100%.
* det innebär att på min knapra akassa kan vi inte betala alla räkningar.
* hon har beslutat att inte söka fler jobb eftersom hon inte får några. Hon har ingen akassa, kan inte skriva in sig på AF pga att hon inte vill lägga ner företaget. Socialen går inte in eftersom hon inte är inskriven vid AF.
* Jag mår skitdåligt av detta då hon beter sig som en 3 åring. Det finns mycker mer som ni knappt skulle tro på, bla att hon lånade pengar, åkte iväg, missade planet och jag fick låna pengar av min kompis för att få hem henne för hon hade ju inte en krona.
* Jag har sagt att jag borde gå i terapi, eller skulle vilja, pga ekonomin. Då började hon skrika att "du ska alltid skylla på alla andra". Men hade det inte varit för hon hade jag aldrig hamnat i denna sits?
* Min mor är väldigt mycket för det här med utveckling, andlighet osv och har varit det en större del av livet. Jag börjar bli trött på att ALLA konversationer pratar vi om energi. Intressant ja, men jag känner att jag inte orkar alltid prata om det. Hon börjar prata om att hon alltid har rätt, jag är så jävla trött på henne så jag vill inte ens titta på henne mer.
* Hon undrar varför ingen av hennes gamla arbetsgivare hör av sig, men är det konstigt då hon är svinkass på att höra av sig själv?
Innan visste jag vad jag vill göra men nu skyller jag på min mamma att jag inte vet längre vad jag vill göra.
hjälp gärna :)
Det är inte du som behöver hjälp, det är din morsa. Hon måste inse att hon är vuxen och att hon själv ska ta ansvar för sitt liv. Jag förstår att det är svårt att sätta en gräns här men om du ska må bättre så är det precis vad du måste göra. Lite svårt att veta hur man ska råda dig i övrigt då jag inte vet din ålder eller om eller varför du bor tillsammans med din mamma. Ställ ultimatum om det är så att hon bor hos dig. Ge henne inga pengar, till slut så måste hon antingen gå till socialen eller till AF. Hon har ingen rätt att behandla dig såhär. Stå på dig och lycka till.
tack!
jag är 28. Jag flyttade utomlands o sa upp mitt eget boende då. Tanken var att inte komma hem igen men det blev tyvärr inte så och eftersom jag inte visste hur länge jag skulle vara i Sverige kom jag till min mamma igen. Hon bodde då inte i sin lägenhet utan det gjorde min bror. Sen kom hon hem och han flyttade in med sin sambo i en ny lgh.
Jag kommer vara här till sensommaren sen hoppasjag flytta utomlands. Jag vet dock inte hur jag ska stå ut..
Det är ju bra i allafall att du har något att se fram emot, jag syftar på din flytt utomlands. Det kanske känns mindre hopplöst när det finns en väg ut ur eländet. Vad jag inte kan förstå dock, är hur din mamma motiverar att du ska försörja henne. Jag själv är 31 år och kan inte för mitt liv föreställa mig att jag skulle försörja någon av mina föräldrar.
Åter igen lycka till och jag tror att du klarar det här även om det är svårt just nu.
Starta ny diskussion