En del av Camillas resa
Jag la in denna text på Existens först, men kände att jag även ville lägga in den här.
Jag gick igenom större delen av min skolgång mobbad. Det började redan på lekis och fortsatte ända fram till jag slutade i nian.
Detta har så klart påverkat mig mycket och har även format mig till den jag är idag.
Jag bestämde mig för att berätta detta och trodde att jag skulle skriva mer om mobbingen än vad det blir. Istället vill jag berätta vad jag gjort för att bearbeta detta.
Mobbingen, men även andra saker i min barndom, gjorde att när jag var i 20-årsåldern så mådde jag rätt dåligt. Jag förstod det inte riktigt då, trodde att jag hade en vårdepression eller något liknande. Så jag kämpade på och gjorde som jag alltid gjort, dvs. det jag trodde att andra ville att jag skulle göra. För mig innebar det universitetsstudier. Dessa klarade jag nästan hela vägen, men sista året "skrek" hela mitt inre (som jag inte lyssnat på) och jag hamnade i en utmattningsdepression. Jag fattade dock inte detta och försökte ta mig vidare, men att avsluta studierna klarade jag inte. Det var en stor mental spärr jag helt enkelt inte kunde ta mig förbi.
Ingen i min närhet förstod vad som hänt, allra minst jag. Därför tog det 2 år innan jag förstod att jag behövde hjälp. Då sökte jag upp en psykolog som jag gick hos i drygt 2 år. Hon hjälpte mig mycket och tillsammans lyckades vi lappa ihop mig så att jag funkade igen. Men eftersom vi aldrig grävde tillräckligt djupt så var detta tillfälligt.
Att det var tillfälligt har jag först på senare tid förstått. Jag trodde att det räckte att prata om det som jag fått utstå genom mobbingen. Men eftersom psykologen och jag endast skrapade på ytan så var det som att sy igen ett inflammerat sår. Ett tag efter mådde jag bättre än vad jag gjort på länge.
Det andliga kom in och blev en viktig del av mitt liv, och öppnade upp alla mina sinnen. Detta innebar också att andligheten öppnade upp väggarna som jag byggt i mig själv. Dessa väggar hade jag skapat för att klara mig igenom min barndom. Ju mer av väggarna som försvann desto mer förstod jag att något var fel - men jag kunde inte sätta fingret på vad.
Efter att jag slutade mitt jobb december 2007, förstod jag att jag hade varit på väg in i en ny utmattningsdepression. Jag är faktiskt tacksam för den eftersom detta fick mig att stanna upp och ta itu med de sår som aldrig riktigt läkt. Och detta var faktiskt universums svar på mina tankar "nu vill jag släppa allt gammalt och gå vidare".
Som ni förstår har jag bara berättat i stora drag vad som hänt. Om det är något ni undrar över fråga gärna så försöker jag svara.
Jag vill också sända en stort tack till Gitte som hjälpt mig mycket på vägen.
Tack för att ni läst detta.
Starkt gjort Camilla!
Det svåraste tycker jag är att berätta om såna här saker - för när vi väl berättar om dem är vi redan på väg i förändringsprocessen till ett bättre förhållningssätt mot det vi har upplevt!
Jag var själv under mellan- och högstadiet "lite lätt mobbad" - inte så allvarligt, men tillräckligt för att göra mig känslig och konflikträdd! Detta har påverkat mig precis som för dig - och båda fann vi andligheten som en tröst för det vi hade gått igenom (intressant det där)! Idag är jag glad över denna känslighet, för det gör mitt andliga arbete lättare - och jag har förstått en del av vad människor går igenom i livet… Detsamma gäller för dig - vilket jag ser som en gåva vi fått! 
Märkligt att psykologen aldrig tog ner era diskussioner på djupet - tänk att det skall till en alldeles vanlig Gitte för att göra det… 
Till sist - bra att du lyssnade på signalerna från ditt inre!
Kram Rickard
Tack för att du delar med dig, Camilla! 
#0 Vad starkt gjort att lägga ut det både här och på existens, läste ditt inlägg också därinne och det är olika svar och frågor du fått också.
Det jag sett under denna tid Camilla är en liten ängel som varit bräcklig och enormt sorgsen till att kunna slänga "skiten" sakta men säkert för att kunna gå framåt här och nu. Du har kunnat vända det som har varit till att SE det goda i det hela och vad du skall ta till dig för att hjälpa andra.
Jag är övertygad att detta året blir som du önskat och med all osynlig hjälp på traven når du dit du vill.
Tack för ditt förtroende för mig och att du vågade möta smärtan som omvandlades till kraft genom acceptans.
Tack för att du delar med dig.
KRAMAR OM DIG. 
#1 Du är för härlig Rickard.
Gitte - värd för personligutveckling
Hemsida: www.laserowcoach.se
Starkt och modigt gjort av dig att dela med dig, Tack Camilla.
När du skriver om att du gick hos en psykolog kan jag inte låta bli att fundera på hur många fler kan det vara som får "tillfällig" hjälp eller ett inflammerat sår ihopsytt?
Det är inte för att kritisera psykologer (dom gör säkert jättebra jobb) jag funderar kring detta utan jag blev själv rekommenderad att uppsöka en psykolog när jag mådde riktigt dåligt.
Det underliga var att jag bara "visste" att ingen psykolog kunde hjälpa mig och att jag behövde något annat.
Två år senare då jag tillät mig att intressera mig för det andliga och hamnade här på PU kände jag att jag hittat rätt.
Lycka till på din fortsatta resa
#1 "alldeles vanlig Gitte" 
Vilken Gitte menar du nu? Hahahahaha
"Om inte NU........när då?"
"Vad som än händer......så är det OK"
#1 precis så känner jag också Rickard, denna upplevelse är en gåva som jag nu har stor användning av. Jag är ju född lejon, så som barn var mitt humör eldigt, men det jag gått igenom har hjälpt mig att hitta till ett mer balanserat sätt. Och på senare år har jag ofta fått höra att jag är så lugn - och detta lugn har växt fram.
#2
#3 tack själv Gitte. Med din hjälp har jag kunnat släppa mycket av det gamla…
#4 Jag har också funderat mycket på detta Björn. Precis som du fick jag även nu rådet att söka psykolog, men jag visste ju hur det fungerade för mig förra gången - och jag kände att jag behövde mer denna gång. Sedan har det också varit väldigt viktigt för mig att jag styr och att det känns rätt med en person som jag väljer att hjälpa mig. Och Gitte känns 100% rätt…
#5 Många gånger gör vi samma saker om och om igen med den påföljd att vi får samma resultat som alltid.
Du gjorde en förändring och valde en annan väg och fick ett annat resultat. Roligt att höra och vi som går kursen härinne valde även vi en annan väg och jag känner hur murarna rasar en efter en och kan känna att jag valde rätt jag också.
Jag håller med dig gällande Gitte, det är otroligt viktigt att känna förtroende för varann och det gick snabbt med Gitte.
"Om inte NU........när då?"
"Vad som än händer......så är det OK"
Stark av dig att skriva om allt detta Camilla! :-)
Jag känner igen mig själv.. Har oxå varit mobbad och genom det hittade jag oxå andligheten, den har jag haft med mig sen barnsben.. Nu efter att jag gått kursen här på PU, känner jag i min utveckling att jag verkligen har fått mer känsla(or) för att kunna förstå och hjälpa andra människor, men på den vägen är jag verkligen inte färdig.. Jag ser fram emot att fortsätta min utveckling, både andligt och personligt :-)
Kram
#7 och du kommer lyckas Soffe. Även om upplevelserna är jobbiga så kommer vi ur dem starkare och när vi bearberar dem förstår vi hur mycket vi klarar.
Stor kram till dig,
Camilla
#8 Tack Camilla :-) Det är härligt att känna sig stark!
Kram
Hon är en kämpe vår Camilla!
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
Tack Camilla för att du delar med dej av dina erfarenheter !
Det är en gåva för andra att läsa din historia och kunna känna igen sig, och förstå att det finns utvägar.
En stor kram till dej
Tack Cristine och jagkan .
#4 - Ha ha ha, ja vår Gitte är knappast vanlig…
#5 - Ja från att ha varit eldig som barn kan du nu bli det andra lejonet - det som vet sin styrka och därför inte behöver elda på! 
Kram Rickard
Camilla, det är en viktig fråga som jag känner att jag måste ställa, men jag ställer den privat eftersom jag var tveksam om du skulle tycka om att jag ställer frågan så här öppet. Men om det är ok för din del så kan vi ta det här öppet. Du bestämma, Du vara boss.
Jag har redan skickat pm till dig.
Camilla, vad underbart att du orkar berätta och dela med dig.Vi behöver höra det om och om igen att vi inte är ensamma om att må dåligt och Gitte hon lotsar oss rätt så vi kan känna befrielsen i våra själar.
Vill bara nämna för dig att jag också bett universum om hjälp och då hamnade jag hos PU och Gitte och många andra goa själar.
Jag önskar dig allt gott på vägen och frid i ditt sinne.
Kram till dig!
" Var nära naturen - var när dig själv "
#13 tack Rickard - precis så känner jag.
#14 jag har valt att svara på ditt pm, eftersom jag inte vill såra någon runt mig.
#15 tack Indiania - universum ger oss verkligen det vi behöver . Kram på dig med.
Tack Camilla för att du delar med dig av ditt livs historia.
Själv var jag också svårt mobbad i många år vilket har påverkat mig enormt som människa och mina val i livet. Idag är jag en levnadsglad tjej som inte alls tvivlar på mig själv lika mycket längre även om jag självfallet fortfarande har mina sämre dagar.
Stor kram / Madde
Amor Vincit Omnia
#17 Vad härligt att höra. Och jag instämmer med dig, det senaste året har jag mått bättre och bättre. Fortsätt att ha det bra Madde och en stor kram till dig med.
/Camilla
Starta ny diskussion