Inveckling och utveckling.
Hittade hit av en slump. Befinner mig i en situation där jag måste börja om mitt liv från början, på alla områden man kan tänka sig.
Verkligheten jag kom tillbaka till är att min man har lämnat mig, relationen till mina barn är ärrad och sargad. Det finns inte längre någon plats för mig i deras vardag. Jag har varit borta för länge. Jag har orsakat dom sorg jag inte kan radera.
Jag vrider mig runt min egen axel för att återskapa en värdefull relation, men de sitter i min soffa som små främmande fåglar och vi försöker hitta något att prata om. Det slutar med att jag frågar och dom svarar. Tystnaden är för plågsam.
Jag har fått omvärdera mig själv i min yrkesroll, är ifrågasatt av arbetskamrater och arbetsgivare. Jag bär mina tvivel med mig, snubblar på krokben och vandrar runt som ett flugpapper, som tar åt sig allt som råkar fastna.
Att göra en come-back i livet är svårt.
Att försöka vända allt invecklat trassel till en utveckling är svårt, men jag har bestämt mig för att försöka.
Hittade många kloka ord här,ord kan öppna ögon och ge tröst.
Bara att du är där med barnen Är en värdefull relation.
De älskar dig och accepterar dig, och behöver dig.
Slappna av och gör vanliga saker. Titta på tv, ät godis, eller god mat. Låt dem få tid och låt dig själv få tid.
Be inte om förlåtelse för dig själv utan för det du har gjort. du kan inte göra det ogjort, förklara det, men du kan visa dem i handling att nu finns du där, men bara precis så som du är.
Låt det vara tyst, säj vad tyst det är och så går du och fixar med nåt. Fråga dem om de vill titta på tv eller sitta vid datorn. Du behöver bara vara där.
Snart känner de at du accepterat faktum själv och då slappnar också de av, och börjar snart att fråga och prata.
Gör det du kan på jobbet och koncentrera dig på att göra saker omsorgsfullt. En sak i taget.
Hoppas du kommer på fötter snart.
lapri
Tack Lapri.
Du har rätt, jag måste försöka slappna av med dom, men det kommer inte naturligt.
Efter min mans cancersjukdom, och allt det medförde, så drabbades jag av en djup depression. Den utvecklades till en svår psykos. Det har tagit mig två år att bli frisk.
När livet ställs på sin spets vittrar det man trott på sönder.
Hej Silvernalles
Vet du… du har redan gjord det svåraste. Tagit första steget. Du är redan på väg! Hurra för dig!
Och vet du… en annan sak… du har redan gått genom helvetet alla är rädda för. Så mycket smärta. Och överlevt!
Ta det lungt. Ett steg i taget. Du kommer att se mirakel hända 
Praktisk råd: börja affirmera om du inte redan gör det.
En varm kram, Pirjo
#0
Hej och välkommen hit! Tack för att du delar med dig av ditt liv, du har och har haft det tufft!
Du skriver att du har orsakat dina barn sorg, som du inte kan radera. Det är LIVET som har orsakat dem sorg, inte du! Du blev ju själv sjuk. Sorgen kan du inte radera, det är inte meningen heller. Ibland är sorgen till nytta, även om vi helst vill slippa den.
Jag håller med lapri och pirjo, gör det du gör, en sak i taget!
Sköt om dig!
Kram
Välkommen hit till oss på PU Silvernalle!
Jag känner så väl igen mig i det du beskriver och tror att det var menat för mig att hamna här då jag gjorde det.
Jag är på god väg mot mitt nya liv och jag tvivlar inte på att jag kommer dit jag vill nu.
Jag går även Distanskursen här på PU och för mig har den verkligen gjort underverk, underbara kurskamrater och Gitte som är proffs ut i fingerspetasarna och vet vad som krävs i varje ögonblick har inte bara lett in mig på rätt spår utan jag får en spark där bak när jag som bäst behöver det.
Kram till dig
"Om inte NU........när då?"
"Vad som än händer......så är det OK"
Tack för era ord! Jag blir berörd, och fick tårar i ögonen när jag läst vad ni skrev.
kram tillbaka
Vill bara tillägga;
När du tagit ett steg, är du en bit på väg.
Du har tagit många kliv här tycker jag.
Ha det gott!
lapri
Välkommen hit Silvernalles!
Jag känner igen mig på ett sätt i det du skríver - fast för mig var det på ett annat sätt! Jag flyttade ihop med min nuvarande sambo och fick då två barn i familjen (vuxna dock)… Samma recept som Lapri säger använde jag mig av - jag bara fanns där och levde mitt liv i familjelivet! Idag är vi underbart nära varandra tack vare det, när vi alla insåg att livet skulle bli så här och därför valde att göra det bästa av det :-)
Så jag önskar dig lycka till på din nya vandring mot nya mål - och jag håller med de andra, här finns mycket stöd och hjälp att få när du vill ha det!
Kram Rickard
#6 Ja, sug åt dig av vad vi medlemmar säger här. Jag har varit här sedan sajten startade och det var min bättringsväg.
Modigt att öppna dig här, men som du ser är det värt det, det är då man får hjälp.
Lycka till med din relation med barnen, kram / BM
#0 Jag känner delvis igen mig i din berättelse. Jag blev sjuk, separerade och hela familjen rasade i hop. Hela situationen blev så stor och komplicerad att jag inte såg några vägar ut. Men det fanns det. Jag hamnade här på PU och fick en massa kunskaper, hjälp och stöd. Trots att jag fortfarande har en del strul runt omkring mig är jag numera stark och kan hantera det som kommer i min väg. Jag har blivit lyckligt befriad från skam, skuld och rädsla.
Börja bygg från början? Till livet finns ju inga ritningar, så det är ju bara att lägga tegelstenarna där du vill ha dom och se vad det blir!
Du har fått en möjlighet som väldigt få människor får, och du borde se alla möjligheterna istället för problemen:p
Ut med dig och börja bygg!
Jag är lite rak på sak, hoppas det inte är för jobbigt:)
#0 Välkommen hit silvernalles och jag ser att du redan fått så många fina ord. Keep on going. 
#5 Tack för dina fina ord Björn. Mega kram och hoppas du inte fryser ihjäl där uppe i skogen utan ström.
Skänker en tanke till dig. Brrrrrrrrr
Gitte - värd för personligutveckling
Hemsida: www.laserowcoach.se
Tack alla! Vilket underbart stöd här! Och ja, det är sant, det finns nog inga ritningar.
Idag läste jag en dikt ur en gammal upplaga av "Lilla Lövet" som jag ville dela med mig av.
Alla livets löften slår inte in
men nya dagar kommer
och tidiga mornar
kan den som lyssnar noga
höra hoppet nynna bland trädkronorna
Kram
Starta ny diskussion