Insikternas Bok
Jag har en bok som heter Insikternas Bok. När jag har något jag funderar på, ett problem eller så, då stillar jag mig och slår upp en sida (vilken som helst) och där finns svaret. I dag fick jag upp detta svaret:
I det ögonblicket du blir medveten om dina frågor i livet, får du alltid en intuitiv känsla av vad du ska göra eller åt vilket håll du ska gå. Du får en idé om vad ditt nästa steg ska bli. Alltid.
Den enda gången detta inte inträffar, är när du har fel frågor i ditt sinne. Det svåra är inte att få svar, utan att lära sig identifiera de rätta frågorna. När du väl lyckas med det, får du alltid ett svar.
Jag ville bara dela med mig!
![[Vintersaga]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Ha ha - en röd mindre bok! Den har jag också 
Det är fascinerande vilka insikter jag får när jag fokuserar på ett problem jag har just nu och slår upp boken… säger alltid något som passar in på situationen! Pure magic… 
Ja, visst är det lite märkligt att det alltid kommer upp något som passar. 
Det är många bra visdomsord.
Ja det är en väldigt bra bok - och egentligen är den en tarotkortlek i bokform :-) Man ställer en fråga och så har boken svaret
Ikna! Jag kommer att bli ruinerad på alla boktips som dyker upp..
Dagens visdomsord:
Man måste bara vara sig själv. Det är mitt grundläggande budskap. Det ögeonblick du accepterar dig själv som du är, kommer alla bördor, alla bergshöga bördor helt enkelt att försvinna. Då blir livet ett sant nöje, en ljusets fest.
Bhagwan Shree Rajneesh
Tack Ikna, generöst!
# 5 Men där har du ju ditt svar! Helt otroligt fantastiskt!
"Det ögonblick du accepterar dig själv som du är, kommer alla bördor, alla bergshöga bördor helt enkelt att försvinna."
Nu får du faktiskt ta och tacka dig själv riktigt ordentiligt
Dagens ord blev:
Vad som ligger bakom oss och vad som ligger framför oss, är bara detaljer, i jämförelse med vad som finns inom oss.
Mina ord för dagen:
En natt hade jag en dröm. Jag drömde att jag gick på stranden tillsammans med Gud. Framför mig såg jag scener ur mitt liv. Det var som på bio. För varje scen såg jag att det blev två par fotspår i sanden, ett som tillhörde mig och ett som tillhörde Gud.
När den sista sekvensen av mitt liv visades så vände jag mig om och tittade på spåren i sanden. Jag såg då att under resans gång så fanns det vid flera tillfällen bara ett fotspår. Jag såg också att detta hade hänt när jag hade haft mina sorgligaste stunder och livet varit tufft.
Detta bekymrade mig verkligen och till slut var jag tvungen att fråga Gud om detta.
"En gång sa du att om jag valde att följa dig så skulle du alltid finnas intill mig, men jag har sett att under mina svåraste stunder i livet, så finns det bara ett fotspår. Jag förstår inte att du lämnade mig när jag behövde dig som mest."
"Mitt älskade barn. Jag har aldrig övergivit dig. Under dina prövningar, när du led, det som du nu ser som bara ett fotspår, det var när jag bar dig."
Du är aldrig ensam.
Okänd författare
Starta ny diskussion