Tack, Vera-Trollet! Jag var dum nyss med en telefonsäljare eller vad han var. Ringde just en kille som ville diskutera "oranga kuvertet". Ni vet det där premiepensionssparandet?

Jag frågade om han ville få svar på svenska och han sa Jaa?

- Jag skiter i det sa jag och inget mer. Tyst väldigt länge, sen sa han lätt chockad VAA?

Lite kort ordväxling sen önskade han mig lycka till!

PPM..hmmm Nej, jag ordnar min pension själv.

#0 YES, kanon Vera. Visst är det en bov i dramat, att prestera mera och söka utanför oss.

#1 Hahaha, du är ju värre än mig. Jag brukar säga innan de ens hunnit till hälften av meningen. -NEJ, jag är inte intresserad.

Ok, ha det bra hejdå. PUST

Det är ju bara så att alla kan inte hoppa högre, springa fortare än alla andra. Det faller å sin egen orimlighet.

Det enda var och en ska vara bäst på, och bör kämpa som bara attan för. är att vara sig själv.

I den här tävlingshysterin ligger också mycket malltänkande. Man ska spela fotboll som Zlatan, sjunga som Madonna, se ut som en toppmodell, vara kreativ som Ernst eller något annat med en annan förebild. Nämnda personer, kan förstås vara någon annan, men man ska jämföras och vägas mot alla de här andra människorna, som har begåvningar ibland utöver det vanliga.
Varför kan inte jag få spela så mycket boll som Mavios kan, sjunga på det sätt som Mavios klarar, se så bra ut som bara Mavios kan eller köra mitt eget race inom vilket område jag nu väljer? Jag kanske till och med väljer många områden och - OH VE, DÅ HAR JAG INTE SPECIALISERAT MIG. För det är också en del i tävlingsinriktnignen på livet. Man ska tidigt skaffa sig en exklusiv spetskompetens inom något område.

Skogen skulle vara väldigt tyst om bara den fågel som sjöng vackrast fick sjunga.

Gällande försäljare:
Är jag på gott humör ber jag dem snällt att inte slösa deras tid på mig då jag ändå inte är intresserad. På sämre humör morrar jag lite mer när jag kort avspisar dem. I något enstaka fall (vi har ändå NIX) har jag lagt på luren. En gång lade FÖRSÄLJAREN på luren…

#3 Nej alla kan inte hoppa högre, springa fortare mm men är ändå beredd på att peta i sig precis vad som helst för att hoppa just högst eller springa fortast men är det för äran att ha gjort det?

Intressant vore att över en natt avskaffa alla prispengar. Ganska glest på arenorna då skulle jag tro. Gäller inte bara inom idrotten det går igen i det mesta.

Handlar nästan alltid om pengar, pengar och pengar.

Därför blev jag lite provocerande mot kvällens telesäljare eller vad han nu var? :)

#4 Du vet väl om att den som har mest pengar när h*n dör vinner hela spelet?

Skämt åsido. Visst är pengar drivkraften för många (de flesta?).

Läskigt med doping, jag förstår inte riktigt hur man kan gkädja sig över en vinst på de oremisserna, fast det är väl prissumman de blir glada av?

Fy attan att vara telefonförsäljare - de som anställer sådana måste vara lite sadistiskt lagda! Det finns väl ingen som uppskattar telefonförsäljning? Många gånger är de så burdusa och trögfattade också att jag hinner bli irriterad.

#5 Yttre framgång! hmmmm

Jämför glädjen deltagarna har i paralympics?

Pengarna också för den delen.

Jo, glädjen i paralympics är väl som min femåring uttrycker det "ösastor", fast jag vet ärligt talat inte så mycket om det. Kan tänka mig att det är en hel del blod svett och tårar bakom deras framgångar - mer än i "vanliga" OS. Fast hur det ser ut med doping, falskspel och annat mygel bakom kulisserna har jag inte hört något om. Känner inte heller till hur mycket pengar som är inblandat. Tror inte sponsorerna ligger och jagaar efter de tävlande precis. :(
Jag hoppas i alla fall att alla dessa idrottsmän och -kvinnor (oavsett om de är handikappade eller inte) känner glädje och mår gott när de tränar. Det tar ju ruskigt mycket tid.
Tänker framförallt på alla de som aldrig blir bättre än fyra-femma i OS och liknande tävlingar. Det är ruggigt bra det med, men de blir inte ihågkomna eller gratulerade till några bedrifter - fast det kan vara nog så stora sådana på det personliga planet.

Jag är egentligen ganska ointresserad av idrott, min man står för det intresset i vårt hushåll. Det är mig egalt vem som exempelvis hoppar högst på ett mästerskap. Mer intressant är deras mentala förberedelser. Där har vi affirmationer och the secret i fullt praktiskt utövande - men inte sjutton vinner alla för det… ;)

#5 Jag avfärdar telefonförsäljare också, men jag gör det på ett trevligt sätt. Jag skickar gärna igenom lite vänlighet till en människa som har ett så hatat yrke. Det är faktiskt en människa i andra änden.

Sedan finns det ett bra sätt att komma till rätta med tävlande i vardagen (jag är vältränad i detta som bott ihop med en tävlingmänniska) så fort minsta ansats till tävling dyker upp, så säger jag. Du vann! Det tar udden av allt. Game over

#8 Om du läser tidigare inlägg, så gör jag också som du normalt sett. Vill bara förtydliga mig. Men jag vet alltför många som inte gör det - som tycker att de borde veta bättre än att ta ett sådant jobb och därmed får skylla sig själv? Också en människosyn…

Bra sätt du hittat att ta udden av tävlingsansatser i vardagen!

Vad är det som gör att barnen är så tävlingsinriktade? JAG FÖRST!

oj här var det uppgivet redan innan det börjat….*'s*

varför vill ni inte vinna? ta inte förlusten så personligt…det betyder inget att ni kommer sist…eller hur…

tänk på att vi skapades i en tävling…. som vi vann…så det är en genetisk "grej"

det viktigaste är att deltaga inte vinna (citat fr olympiska splelens skapare)

vad har gränssättning till en teleförsäljare med vinnarvilja att göra….?

Helt rätt # 11 att det viktigaste är att deltaga, varför räknas då bara vinnaren i allas ögon. Det är ju bara att se och lyssna hur tävlande reagerar om de missar första platsen. Gråter, blir agressiva, många uppträder inte på ett bra sätt. Detta genomsyras inte bara inom idrotten utan överallt i livet.

# 4 du har nog rätt, här handlar det bara om pengar.

Om vi möter nya medmänniskor i livets olika situationer så blir frågan: Var bor du, vad arbetar du med, vad har du för bil och så vidare. Ingen har frågat VEM ÄR DU?

 För att slippa envisa telefonförsäljare kan man ha NIX-telefon.

#11 Det finns en hake med att vinna och det är att någon måste förlora.

Haha, ja detta med att vinna…det handlar om att vilja vara någon, vara speciell. Bli sedd, få bekräftelse, stärka sin identitet som alltid görs i förhållande till andra.
Egot är livrädd för att inte vara "någon", för jösses, då skulle ju livet vara slut!

#12
Ja, visst är det dessa frågor som ställs, det känner vi nog alla igen…De frågorna ställs oftast även de utifrån ett behov att "vara någon".
Jag menar så här; den som frågar, behöver veta vem den andra "är" konceptuellt så att vederbörande kan sätta in personen ett fack. Genom detta vet den som frågar också sin plats i förhållande till den som svarar. Ego-identiteten stärks även här i förhållandet till den andra.

Men vad svarar man på frågan; vem är du? Finns det något svar att ge som inte är ännu ett koncept?

Ja, vad skulle jag svara om jag fick frågan VEM ÄR DU Vera-trollet.

Förvånad men förhoppningsvia skulle jag svara:

Jag är en kvinna som tror på de goda energierna, kärleken till mäniskor och djur. Försöker se det som är gott i varje möte fast det inte alltid är lätt.Berätta det som gör mig glad och arg. Var jag får min energi ifrån.

Står personen kvar så kanske den blir nyfiken eller så tycker den att här är något som inte står rätt till.

Oavsett så skulle det vara intressant att prova detta och se vad som händer.

Att falla utanför gängse ramar är ju som ni vet provokativt, men lockande är det att prova.

#15
Kul att testa något som inte faller innanför ramarna! För dessa ramar och föreställningar vi sätter upp existerar ju inte ens. Bara i våra tankar.
De är som luftslott eller ett korthus. Blåser man lite så är illusionen plötsligt puts väck.

#13 det finns ju nåt som heter win-win situation

alla vinner.

Man förlorar egentligen aldrig man kanske vinner en erfarenhet om man "bara" kommer säg 7:a.