Kikar man på mästarna och de människor som är mer mot slutet av AU och har PU bakom sig så jonglerar dom med "tusen" saker….

Ju längre man gått  på evolutionens väg, ju fler bollar kan du ha i luften och ha koll på utan att tappa fokus på närvaron o nuet!

men på PU vägen är det viktigt att träna på att kunna behålla närvaron o nuet i en sak och efterhand plocka in fler o fler… vi alla ligger ju i träning på just det!

Så ser jag det aif.

#0
Som jag ser det så är det viktiga inte så mycket vad eller hur mycket du gör, utan hur du gör det. Alltså, vilket är ditt medvetandetillstånd? Hur pass närvarande är du i det du gör för stunden?

Är du stilla inombords i aktiviteten du utför? För nuet är ju inte det som sker, det som görs, det som händer.
Nuet är det som gör det möjligt för allt att hända, utrymmet i vilket allt sker. Nuet är Stillheten, det tidlösa.

"Eller kan vi fokusera på flera saker samtidigt och därigenom få mer gjort i nuet?"

Din fråga tycks lite som en paradox. Att vilja få fler saker gjorda, men samtidigt vara i nuet. :-D
Detta innebär att du tänker utifrån ett tidsperspektiv, på vad som händer sen, på att du behöver få saker gjorda. Hur kan du då vara fullständigt i nuet?

Att vara i nuet innebär att du kan göra en sak och veta att det är själva målet, just det du gör. Handlingen är inte ett led på vägen till något annat. Då är du inte i nuet om du tänker så. :-)

Om du t ex ska gå till affären så är du närvarande i varje steg du tar. Du är där du är, i varje steg.
Du tänker inte på vad som ska hända när du väl är framme i affären.
Men samtidigt så vet du ju förstås vart du är på väg, fast den vetskapen befinner sig mer i periferin. Det viktiga är nu, inte sen. :-)

#1 - Det kan du ha rätt i Mariann - jag har inte tänkt på det på det viset förut, skiljt på PU och AU. Ska filosofera lite mer över det… :-)

#2 - Det är precis så jag tänker nu - jag försöker fokusera på en sak i taget för att vara helt närvarande i det jag gör. Då kan jag inte göra fler saker samtidigt och ha full fokus på alla… :-)

Handlingen kan vara ett steg på vägen mot ett annat mål - men jag väljer om jag skall ha fokus på det fjärran målet eller handlingen jag gör just NU! För att över huvud taget kunna handla på affären måste jag ha gjort en del andra saker först… och i varje sådan sak väljer jag om jag ska ha fokus på det eller inte…

#3

Jag ser ju de skilda på det viset att man börjar evolutionen är det på PU och senare så trampar man båda, ibland ett ben på varje och ibland båda på PU och ibland båda benen på AU för att sedan vara på båda igen med varsitt ben, och SÅ vinglar vi oss fram på dessa båda väger som är ett  men ändå inte..

Jag brukar se det ca så här

PU----------------------------------------------------

                            AU-----------------------------------------------

Om man utvecklas genom att sitta här ska man inte behöva tänka på det, det undermedvetna ska ta hand om det åt en…

#0 Ja detta har vi pratat om väldigt mycket här inne. Bara det du skriver säger allt: Men vi på PU har ju alltid talat om att vara i nuet i allt vi gör - så är det rätt väg jag har kommit in på nu, när jag bara riktar uppmärksamheten på en sak i taget?

Du har alltid rätt känsla när de känns lätt och rätt.

Är det rätt för dig/oss då det känns glädje, kreativitet, överflöd och kärlek så är det alltid rätt. Min känsla säger att du är helt rätt på det.

#2 Gillar detta stycke som Tunrida skriver: Som jag ser det så är det viktiga inte så mycket vad eller hur mycket du gör, utan hur du gör det. Alltså, vilket är ditt medvetandetillstånd? Hur pass närvarande är du i det du gör för stunden? Att ställa oss medvetna frågor i nuet när det ej känns rätt så utvecklas vi till vår ursprungskälla.

#3 Ja vi gör både omedvetna val och medvetna val men dock är de ändå egna val. Negativa och positiva, vi har den fria viljan att välja. Underbart när man kommer på det. ;-)

#4 Ja Mariann, vi ser det väldigt olika och jag ser hela livet som andlig utveckling eftersom vi har det inom oss redan. Målet att hitta tillbaka till ursprungskällan dvs det gudomliga i oss, anden, högre jaget som vi hade som barn är för mig PU som går hand i hand hela vägen.

Att vi är här för att bli medvetna är för mig ett mål som aldrig tar slut. Därför är jag sökande inåt (lyssnar till min kropps signaler) vad känslorna säger och min intuition.

#5 Du är underbar Ijin. Du får mig alltid att le.

#6

Jo jag har förstått det att vi ser det olika, men jag kom att undra när jag läser dina rader till mig ovan.

Hur ser du på reinkarnation, reinkarnerar vi?

Efter lite funderande och reflekterande på era diskussioner kan jag hålla med om att vi är på både den andliga och personliga utvecklingens väg genom livet. De kan uppfattas som två på det linjära sätt som jag vanligtvis tänker - men de går också hand i hand.

Eftersom min tro är att vi inkarnerar flera gånger (som regel - för ibland utvecklas säkert själar bara på "den andra sidan" också) så är det självklart att vi jobbar både med det andliga i oss själva och det personliga. Det personliga ser jag som den "roll" jag spelar i detta liv - med övertoner av det andliga jaget (som t.ex. inspirerar mig att göra och tänka på olika sätt…).

Det är möjligt att mästarna jonglerar med många saker samtidigt - men för en enkel själ som jag är räcker det med att fokusera på en sak i taget och ändå vara både personligen och andligen närvarande i det jag gör :-)

Du kan alltid, tänka på fler saker på engång men bara fokusera på en sak åt gången. då vi är som en fasettslipad diamant.. bara en sten men med många olika vinklingar på/i den..

Hur mycket ljus du än belyser den med så är det bara en ljuskägla  som träffar den och sen delas upp i flera.

#8

Då ser du saken som mig!!

*putt*

En sak i taget. Det var en av sakerna min morfar talade om för mig från 'andra sidan' (se tråd liv efter döden). Jag ligger ett år efter med allting just nu. Morfar har helt rätt! Men i stället väljer jag att jaga upp mig och oja mig över hur mucket det är att göra och i stället så blir det varken det ena eller det andra gjort. Och motivationen är som bortblåst när jag samlar alla göromål i huvuvdet… Och mitt upp i det praktiska, så måste jag få krisa lite också, läsa böcker och filosof'a på PU..

#12 Det tar tid att upptäcka var och hur man lägger sina energier och skall vi sprida dem överallt så blir det aldrig bra. oro gör också att vi blir rastlösa.

Det är kärlek till oss själva att ha fokus på en sak i taget.

#12 #13 Jag ha slutat att stressa och gör en sak i taget. Allt annat är ju omöjligt. Har jag äntligen fattat efter 45 års stressande. Så mycket tid jag har nu! Jag känner verkligen att jag lever i en ocean av tid.

#14 YES

#15 Det är verkligen häftigt. Inkastad i evigheten. Och allt var "bara" ett tankefel. Ett stort tack till alla er här på PU som hjälpt mig att komma till den inikten.

Sedan funderar jag lite kring det här när man fastnar och inte får saker gjorda. Det kanske är ok. På något sätt så gör man det när det är dags. Allt har sin tid! Genom att jag har stannat upp och låtit saker vara ogjorda har jag fått den här kännslan av att ha oceaner av tid.

Härligt att höra, omelett! Ja, för visst kan vi bara göra det som är för stunden? Det är ju så uppenbart egentligen, vi kan bara diska en tallrik i taget, inte hela diskberget på en gång.
Men när vi fastnar i tanken på hur mycket disk vi har att ta itu med efter tallriken vi diskar för ögonblicket, blir det plötsligt jättejobbigt. Allt sitter i våra tankar…

Moder Teresa pratade om detta med att göra en sak i taget. Hon var ju någon som vigde sitt liv åt att hjälpa och tjäna mänskligheten (i hennes ögon var det Kristus hon tjänade eftersom alla hon mötte var Kristus.)
Hur som helst, hon sa att hon endast hjälpte en människa. En, en, en. Det var allt hon gjorde. Så ödmjukt. Hon verkade vara fullständigt närvarande i nuet, tillsammans med den hon just då hjälpte. Tänkte inte på nästa eller den som var innan.

Hade hon någonstans börjat tänka över att hon sen skulle hjälpa så och så många, att det aldrig tar slut med människor som är sjuka och fattiga och lider, skulle det ju lätt blivit till något mycket jobbigt att ta itu med.

Ta en sak i taget, en, en, en. Underbar visdom, oavsett om det handlar om disken eller att hjälpa människor i nöd.

#17 När man stannar i nuet, så har man inga tidsproblem.

Vad intressant med Moder Theresa. Det visste jag inte. Det förklarar hur hon orkade jobba vidare och inte se hopplösheten i projektet. Så enkelt det är egentligen.

Allt sitter verkligen i våra tankar. En arbetskamrat till mig var en hejjare på att städa. Hon städade till och med städskåpet. Att du orkar hålla på sa jag. Då sa hon: För mig är det lätt att städa. Dom här orden tar jag till ibland när det känns motigt. Då blir det lätt.

#18 Visst är det så, nuet är ju tidlöst.
Ja, jag tyckte också det var så intressant när jag hörde det om henne. Inspirerande människa, en av många.

Ja, egentligen är det ju enkelt, men vi krånglar alltid till saker och ting för oss själva helt i onödan.
Ibland blir jag full i skratt när jag kommer på mig själv med att göra det så besvärligt för mig. Och då blir allt genast lättare, bara för att jag blir medveten om vad jag håller på med.

Jag har inte läst alla kommentarer, men ett par reflektioner…

• Det finns något som kallas "simultankapacitet" som man brukar använda för en förmåga att göra många saker samtidigt. Jag har dock träffat en psykolog som sade att detta inte är möjligt. Däremot har en del människor förmåga att växla snabbt mellan olika sysslor. Ett exempel kan väl vara att man löser ett korsord och någon ställer en fråga. Förmågan att lämna korsordet, besvara frågan och sedan återvända till korsordet varierar mycket från person till person.
• För mig innebär inte "att leva nuet" att man inte kan/får tänka på det förflutna eller på framtiden. För mig är att "leva i nuet" att njuta fullt ut av det man gör - även om det är att vara nostalgisk kring ett minne, eller det är att planera nästa års semester.

Vill bara tala om att jag inte kommer att fälja upp min kommentar ovan eftersom jag lämnar forumet.

#21
Det var tråkigt att höra, Anders. Jag önskar dig lycka till med allt i alla fall!

Att ta tingen i sin rätta ordning

Att lära sig ta tingen i sin rätta ordning är livsviktigt, för endast när man gör så, kommer allt att fungera perfekt.

Ranssaka ditt hjärta och se vad du sätter i främsta rummet.

Är det dig själv och din egen välfärd? Är det ditt arbete och dina materiella omständigheter? Är du nöjd med att gå igenom livet fullständigt omedveten om Mig? Är du övertygad om att du kan klara precis lika bra utan Min hjälp och att du inte har något behov av Mig?

Du är fullständigt fri att tycka precis som du vill. Ingen kommer att hindra dig. Men du måste vara villig att ta konsekvenserna när det går galet. När du vet vad som är riktigt och likväl väljer att gå din egen väg, kom då ihåg att ansvaret vilar än tyngre på dig. Du kan inte förklara dig oskyldig.

Ursäkta dig aldrig med att det är mycket att göra, att det inte finns någon tid. Jag säger dig, att om du tar tingen i sin rätta ordning finns det tid för allt.

Ur boken "Att öppna inre dörrar" av Eileen Caddy

#23 Tack BigMama. Det är en bra start på dagen att läsa dessa orden. Jag tittade efter boken, men hittade den inte. Tror nog att jag ska leta vidare.

#23 Att lära sig ta tingen i sin rätta ordning är livsviktigt, för endast när man gör så, kommer allt att fungera perfekt.

Så sant så, detta var ju sanningens ord till mig efter en tragisk händelse igår. Känner att gör vi så får vi flow i livet. En sak i taget och känna efter vad prioriterar jag så jag ej känner mig splittrad. TACK goa BM.

Älska verkligheten som den är.

"…om du tar tingen i sin egen ordning finns det tid för allt."

Ja, det blir plötsligt mycket lättare att andas och leva när man tar en sak i taget. När man inser att allt faktiskt inte är så himla viktigt.
För trots allt: inget varar för evigt (i tingens värld).

Tack BigMama!