Att bryta mönster...
Jag har så klara tankar om hur jag vill vara och agera, men mina känslor spelar mig ett litet spratt av och till och då blir det jobbigt.
Jag försöker tänka logiskt och det är verkligen min sanning, men känslorna i magen är gamla känslor och det blir som en kollision mellan mitt sunda förnuft och känslorna.
Är det medvetenhet och närvaro i nuet som kommer hjälpa mig att bryta mönster? Känner att jag kommit långt, men samtidigt så faller jag tillbaka och får en oroskänsla i magen.
Någon som har några funderingar kring detta?
Love, peace and understanding
Sunt förnuft kommer man inte så långt med har jag visst märkt. För att vara ett geni måste man ju vara minst lika galen som smart…
Lyssna på magen. den kommer inte sluta säga saker försen du lyssnat på dom helt… Men det enda som kan få dig att bryta mönstret är Vilja… Och nej, det finns inget lättare sätt.

Försök att Inte tänka efter, utan gå mer på magkänsla.
Försök att vara medveten om vilka känslor Du har, men försök Inte bryta med att börja tänka.. (Låt förnuftet ta en paus *L*)
Så länge Du inte gör Dig själv eller någon annan illa.. =)
Skriv o berätta mer! *nyfiken*

Lite spännande frågeställning!
Jag har precis i dag skrivt klart en utbildning för de säljare som jag arbetar med, som handlar om "närvarande försäljning"
I den första delen så tar jag precis upp hur man lär sig iakta och bryta invanda mönster och beteenden.
Kärnan i det hela handlar i första hand för mig väldigt mycket om att börja iakta dom.
Att se hur ett tankemönster skapas, att synliggöra för sig själv och acceptera att vi kliver in i ett mönster.
Det är först när vi ser och accepterar ett mönster som vi har det aktiva valet att förändra det.
#1 Ja, jag tror oxå att man behöver massor av vilja och det har jag. Jag tror dessutom man måste bli medveten vilket jag oxå är. Sen kan man fråga sig vad sunt förnuft är och för vem är det sunt förnuft
. Kallar det mina värderingar i stället, det som känns rätt för mig, låter bättre med närmare eftertanke.
#2 Det var nog mer medvetenheten som jag menade och för att vara medveten måste jag tänka *ler*. Övertänkande är nog däremot något jag bör bryta. Jag vet ju numera såväl i vilka situationer jag bör "passa mig" och när jag hamnar där måste jag aktivt tänka efter innan jag handlar. Det känns som om jag står med en massa nya insikter men de har inte blivit grundade i mig än. Tålamod
#3 "Det är först när vi ser och accepterar ett mönster som vi har det aktiva valet att förändra det." Japp det håller jag med om och det har jag insikten om, men är det tiden och tålamodet som gör att det kommer landa i mig tror du?
Tack för era svar ni fantastiska människor
#0 - Jag vet inte om det hjälper dig, men för mig är det gamla tankar som skapar problem. Känslorna är något som följer på mina tankar och de kan naturligtvis också vara vanemässiga… Men när jag byter ut mina gamla tankar så är det så mycket lättare för mig att få positiva känslor :-)
En tanke bara… 
#5 Du satte huvudet på spiken, tack! Det är ju precis så det fungerar. Det är det jag jobbar mycket med och det är just att tänka annorlunda, mer positivt framförallt. Och ibland så kommer mitt gamla negativa tjatter tillbaka inom mig och då blir det svårt. Medvetenhet alltså
, och att tänka annorlunda.
Tack igen!
#6 - Härligt 
#6 Du kan också göra en symbolhandling, IRL eller genom meditation, där du tar dina gamla mönster med dig upp på ett högt berg, väljer ut en eller flera tunga stenar som får symbolisera dina gamla mönster - dom tynger ju ofta ner en - och hivar dom utför stupet! Känn sedan efter hur du känner dig i kroppen - Visst är du lättad? ;)
"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

Compassion, jag känner igen mig sååå mycket i det du skriver! Jag tror precis som du skriver att tålamod här är en oerhört viktig sak. För mig var det så här: I början så gör man precis samma misstag som innan men med den skillnanden att man märker efteråt att det var misstag och vad det var man gjorde… nästa steg är att hejda sig men inte veta vad man ska göra istället, för att tänka igenom det efteråt… nästa steg är när man aktivt börjar agera på ett bättre sätt, men analyserar efteråt och funderar kring ännu bättre sätt… och till slut kommer man automatiskt att agera på ett sätt som fungerar bra för en själv. Men det tar flera år att gå alla dessa steg, eller det tog det för mig rättare sagt!
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Compassion! Precis så där är det för mig också! Tack för att du tog upp tråden, jag tar lärdom av alla svar..
Inga Lena: Det där lät ju hur skönt som helst! Det vill jag göra! Rent praktiskt, hur gör du denna meditation? Skapar du den bild du beskriver? Ska jag göra den i tystnad-musik…? Finns den i guidad form? 
Kolla in den nya tråden "Att släppa taget", där finns en länk till ett klipp som du kan kolla på och få tips och råd genom. Mycket bra klipp i mina ögon. :-)
#8. Ett mycket bra sätt att symbolisera det. Mediterade igår enligt ditt råd och det känns som en befrielse efteråt. Tack!
#9. Det kommer ta tid, men så underbart det är när man får en postitv känsla av förändringen. Rom byggdes inte på en dag, inte mina mönter heller, det måste få ta tid att förändra sig. De har ju tagit så lång tid att bygga upp.
#10. Så lite så
! Är så tacksam för alla råd och svar här. Det hjälper att känna att man inte är ensam och det får mig att kämpa ännu mer.
#11. Tunrida, jag kollade klippet och fann det väldigt intressant. Det handlar mycket för mig om att släppa taget och att VÅGA släppa taget. Det kan vara skrämmande att bryta mönster för man är van vid en speciell känsla och den känns trygg, även om den är negativ till och med. Men när jag väl vågar och får den där speciella goa känslan av inre frid är det värt allt, det för mig vidare och vidare och vidare……
#11 Det kan vara skrämmande att bryta mönster för man är van vid en speciell känsla och den känns trygg, även om den är negativ till och med. Men när jag väl vågar och får den där speciella goa känslan av inre frid är det värt allt, det för mig vidare och vidare och vidare……
Härligt medveten om dig själv. 
Gitte - värd för personligutveckling
Hemsida: www.laserowcoach.se
#12
"Men när jag väl vågar och får den där speciella goa känslan av inre frid är det värt allt, det för mig vidare och vidare och vidare……"
Underbart att höra att du vågar. Det är ju under det jobbiga som friden finns, hela tiden närvarande. :-)
Jag har levt i en omedvetenhet så länge jag kan minnas. Alltså jag har reflekterat för att acceptera att såhär är det. När jag nu gör min inre resa och ser allt det ger finns det inget annat alternativ för mig. Jag har aldrig allt igenom känt den lyckan som kan komma till mig numera och det är en ny underbar känsla. Denna känslan vill jag aldrig mer ifrån
#13 Jag är på väg. Tack för dina ord…
#14 Precis, så länge jag är närvarande vågar jag. Så fort jag släpper fokus och det är jobbigt har jag en tendens att falla tillbaka till gamla mönster. Ju längre tiden går kommer det nya "bättre" mönstret grundas i mig och det blir bara lättare och lättare.