Elefanter kan bära upp till 300 kg och kan slita sig loss väldigt lätt när den står fastbunden som vuxen med bara ett rep runt en pinne. Men elefanten gör inte det och varför inte?? När elefanten är liten hålls den bunden med järnkedjor vid ett järnrör. Hur mycket den än försöker kan den inte slita sig loss, och ju hårdare den drar, desto ondare gör det. Till slut ger den upp, den har lärt sig att det inte går att slita sig loss. Därför försöker den inte heller när den är vuxen, men då är det inte kedjan som håller elefanten tillbaka, bara tidigare lärdomar, att det inte går.

Vad är det som hindrar dig just nu? Ger du lätt upp? Ser du svårigheter istället för möjligheter?

Hur många kedjor har du, som är inlärda?
Hur bra skulle det kännas att bli av med kedjan för gott, utan att det gör ont?

Du föds som alla andra utan vetskap om världen, du lär dig ständigt nya saker ända tills det är dags att ta farväl. Men när du är liten så är du mer mottaglig för saker. Du har respekt för äldre och de verkar vara smartare och klokare.

Hur många Mammor säger till sina barn, gå ut och ta risker?? Nej de säger akta dig, det är farligt. Detta budskap innebär en rädsla för världen omedvetet och vi blir kopior av vårt sociala och känslomässiga arv trots att vi föds som original med en enorm kraft inom oss.

När slänger du dina kedjor dvs de osanna tankarna?