Vad är skillnaden?

Självkänsla är medvetenhet om den egna personens värde, dvs mitt eget värde i mina egna ögon och hur det faktiskt känns att vara jag.

Självförtroende är stark tilltro till den egna personlighetens förmåga att prestera…

Aha =) Då tror jag inte att man måste ha bra självkänska för att ha bra självförtroende men jag tror at det underlättar

Min syn på det:

Du kan ha bra självförtroende utifrån dina prestationer, men utan en god självkänsla blir det ihåligt.

En god självkänsla är viktigare än självförtroende.

Om jag tittar på orden så består de av två delar; själv och känsla, själv och förtroende.
Alltså; känsla för sig själv, förtroende för sig själv.

Vad eller vem är det jag känner detta inför? Är jag verkligen två delar? Orden pekar på det.
Självkänsla och självförtroende innebär att jag har en bild av mig själv som jag känner något för eller har förtroende för. Är denna bild verkligen den jag är?

Inte i mina ögon. :-)

Man kan ha gott självförtroende även om man inte har självkänsla… Har man folk som hela tiden berömer en så tror man ju att man är bäst?

Det här pratade vi faktiskt om igår på en kurs jag går - självkänsla kontra självförtroende. Beskrivningen du ger av dem båda var likadan som vi kom fram till - dvs. att självkänsla är hur man ser på sig själv och självförtroende är min prestation.

Vi gjorde liknelsen vid den gamla symbolen/leksaken "ryska gumman" - den där nederdelen är större än överdelen och att hela saken (för det är en gammal leksak) är rund. I botten ligger en tung blyklump som gör att den hela tiden pendlar tillbaka till upprätt läge om man puttar den i sidled. Har ni bilden klar för er?

Självförtroendet sitter uppe i huvudet på denna symbol och självkänslan i botten. Bygger jag på självkänslan så står jag stadigt när det blåser/stormar (jag pendlar på sin höjd åt sidan men kommer tillbaka till upprätt läge igen). Bygger jag däremot på självförtroendet (huvudet och alla prestationer jag gör) så ramlar jag omkull om någon puttar på mig…

Slutligen ställde jag mig frågan - en bra självkänsla borde underlätta för att jag också ska få ett bra självförtroende… :-)

Tack  alla :)

Självkänsla är att gjuta i betong, självförtroende är att bygga i papper…

#9 Snygg liknelse, Oh wise one!

#10 Im not wise, im a idiot;)

#7 Underbar förklaring, skall lägga denna på minnet. Metaforer är kanon och blir så uppenbart.

#11 Hur är det med självkänslan Ijin ;-) Att TA emot är att GE.

#11 Nääääääääääääe håller inte med… Klok e du så slyngel du nu är…

Oavsett personlig egenskap så äv väl egentligen frågan om hur vi använder dom egenskaper vi har, och varifrån vi får dom.

Att skapa en stark känsla för sig själv är ju något många i i dag använder andra människors energier till, eller genom sin plånbok, för att köpa sig själv centrerade egenskaper.
Genom att skapa sig en status i samhället,

Frågan blir då hur äkta den formen av känsla egentligen är,

Som jag tror jag beskrivit tidigare så har jag själv ägnat en halv förmögenhet till att skapa en falsk känsla för mig själv som jag investerade massor i att hålla uppe.

Där jag nu kan se på det som är kvar av den och konstatera dess bräcklighet.
Oavsett vilken "själv centrerad" känsla du söker så kommer den i min uppfattning alltid ur oss själva.
Gör den inte det så äger vi den inte själva, då är det med stor sannorlkhet en "intellektuell" skapelse.

Tillåter vi vårt intellekt att ge oss bilden av oss själva som svaga inför olika situationer, och händelser så är vi därmed sannorlikt starkt identifierade med det, och tror också på det vårt intellekt levererar i form av projicerade bilder.

Så egentligen ser jag dom två definitionerna som ursäkter till oss själva att kunna misslyckas med värdigheten i behåll.
D.v.s om vi tror på bilden som vi får framför oss.

Definierar den som "det här kan inte jag"
eller "det här har jag misslyckats med förut"
Så flyttar vi den känslan in i kroppen, tar fram etiketten och säger.
Brist på "själv"  någonting..

Då är det okej att misslyckas..
Då är vi förberedda på att "göra bort oss"

Att ha en god självkänsla bygger upp vår individualitet vilket leder i sin tur till personlig och så småningom andlig utveckling.

Det världen behöver är individer med öppna hjärtan.

Det är viktigt att acceptera sig själv som man är. Att man är sin bästa kompis och att man är lika snäll mot sig själv som mot andra.

Precis bintouu, det är det som är "nyckeln", att acceptera sig själv, och ge sig själv kärlek, uppmärksamhet och omsorg där vi själva behöver. Känna fullt ut att jag är en mycket viktig och älskvärd människa.