Detta var verkligen ett intressant sätt att se på begär. Materiellt är det sällsynt att jag önskar mig något nu mer. Är det något jag vill ha, så har jag i alla fall förstått att det inte kommer att berika livet i någon grad. Men när det kommer till sällskap, är jag väldigt ambivalent. Först vill jag vara ensam, så ser jag till att bli det. Då känner jag mig ensam och söker sällskap. När jag väl har sällskap, så vill jag hem till ensamheten. Så här håller jag på.

Jag har väl misstänkt att svaret på vad jag vill ligger djupare. Dags att titta efter där när kännslan innfinner sig.

#1
Ja, jag tycker att detta sätt att se på begär öppnar upp stora möjligheter. Det är liksom ett omvänt sätt att se på det. Det vanliga är ju, som sagt, att vi ser begär efter något som ett tecken på att det är något som fattas.

Hela vårt moderna samhälle och civilisation är ju uppbyggt kring våra begär. Inget fel i det, det är bara så det är. 

Sen när man börjar tröttna på det där, så kanske man kommer till filosofier och andliga vägar som säger att man ska bort från begären, att människans lidande beror på hennes ständiga begär.

Då sker ofta missuppfattningen är begären i sig är dåliga och att man ska förvägra sig saker och ting i livet. Bli asket. Buddha prövade den vägen men kom till insikten att det finns en medelväg. :-)

Det är intressant det du beskriver om ditt behov av ensamhet kontra sällskap. Det är ju uppenbarligen något som du söker genom båda. Att du är medveten om det är ju första steget. :-)

Jag är numera väldigt uppmärksam på mina egna begär när de dyker upp. Jag vet också skillnaden mellan ett begär eller stark vilja efter något och känslan av
"hmm, jag skulle vilja ha en glass, det vore gott, men om jag inte får en, så är det också okej."  

För att se sina begär innebär ju inte att man slutar ha en egen vilja. Men man är inte alls lika beroende av att få det där man vill ha, för man vet att det finns inget mer jag behöver för min egen inre frids skull.
Som i ditt fall med viljan att vara ensam mot att ha sällskap. När du kommer till känslan att vilket som är okej, så är du fri. :-)

En oerhört stark och betydelsefull insikt tycker jag!

Jag har kommit till den "uppmärksammande" delen ännu, men kan i bland få starka begär efter all sköns saker.

…. utan avsikt att vara besserwisser…

När man inser att tanken är skapande och att man verkligen kan få vad man än sätter energi till, då ändras fokuset.

Vad är verkligen värdefullt i livet?

Vid en bestämd tidpunkt i mitt liv kom jag fram till att det enda jag verkligen vill uppnå i detta livet är - Inre Frid.

Peace and out!

Vad är verkligen värdefullt i livet?

Kärlek, Kreativitet, Glädje, Frid!

#5 Nu glömde du en sak….

Skönhet! Det gör också livet värt att leva…

#2 Om jag tänker till i situationen, så brukar jag komma fram till att det är ok. Som när jag känner mig ensam, så kan jag tänka till och veta att jag är inte ensam "på riktigt" bara just i den stunden, då känns det okey. Vilken situation det än är, så är det egentligen okey just då. Inget är beständigt som sagt.

Bra inlägg Tunrida. Jag tänker direkt på egots vilja eller hjärtats vilja. Vad vill livet av oss eller vad vill jag av livet?

Jag brukar ställa mig frågan vad vill livet av mig?? På natten i mina drömmar får jag svar om jag känner mig rastlös eller så går jag ner vi vattnet och bara är.

Många är enormt rastlösa de har projekt efter projekt och kan inte sitta stilla. Vad för ångest vill dom döva? De springer ifrån sig själva för när de är stilla så måste de vara igång igen. fast de får väldigt mycket gjort, produktiva som bara den.

Det kan man se på våra fina barn när föräldrarna ej uttrycker sin oro och känsla så upptar barnen det som en sorts magnet. Barnen blir oroliga och det är därför de måste springa av sig denna känsla att ej duga som jag är. Prestationen kommer med automatik.

Så vad vill livet av mig?? Jag brukar följa mitt hjärta och min intuition. Jag får min frid när jag är i nuet utan att fundera, när mitt sinne är stilla. Acceptans.

Byron katie skriver så här: Vi behöver ingenting, behov är något vi intalar oss själva i tanken.

#6
Skönhet är inte en känsla för mig, det upplever jag mer som värderande!

Skönhet ser jag i allt..

#9 Just det! Det är det som är reptricket!

Att se livets skönhet har varit en förlösande sinnebild för mig…

Att se skönheten i tillvaron, här och nu…

#7

"Vilken situation det än är, så är det egentligen okey just då. Inget är beständigt som sagt."

Bra sagt. Det finns en frihet i att veta att inget är beständigt. Ingen situation varar. Det enda som varar är det man är.

#8

"Jag tänker direkt på egots vilja eller hjärtats vilja. Vad vill livet av oss eller vad vill jag av livet?"

Ja, precis! Jag ser det också som så; vad vill Livet med mig? Det är en helt annan sak än vad vill jag (som då är egots röst) i "mitt" liv.

"Det kan man se på våra fina barn när föräldrarna ej uttrycker sin oro och känsla så upptar barnen det som en sorts magnet. Barnen blir oroliga och det är därför de måste springa av sig denna känsla att ej duga som jag är. Prestationen kommer med automatik."

Ja, visst är det så. Barnen lever ut föräldrarnas inre tillstånd…

"Så vad vill livet av mig?? Jag brukar följa mitt hjärta och min intuition. Jag får min frid när jag är i nuet utan att fundera, när mitt sinne är stilla. Acceptans."

Ja, att öppna upp sig mer och mer för Livet som flödar genom en…det är väl att lyssna inåt, på intuitionen. När jag känner frid vet jag att jag hör min inre visdom.