Jag tänker på det liv jag har idag, hur lycklig jag är över det. Jag kommer ihåg allt jag gått igenom och inser att jag faktiskt är stark som klarat mig igenom det jag har. Jag tänker på de människor som faktiskt bryr sig om mig och som finns där för mig, de gör så att jag inte flyger bort.

trygghet.. nej, ingestanns alls istortsätt..

Att jag har en familj jag älskar och som älskar mig. Min stomme, mitt allt. Med dem i min närhet kan jag rida ut vilken storm som helst!

Min trygghet ligger nog i att jag vet att jag klarar mig. Jag är en överlevare och klarar ut de mest besvärliga situationer.

Men jag vet inte precis om det är det som gör mig lycklig. Är trygghet och lycka sammankopplade eller kan man vara lycklig utan att vara trygg? Är inre trygghet samma sorts trygghet som den man finner i en yttre verklighet som familj el. dyl.? Jag är superlycklig över min familj men det är inte de som ger mig min trygghet. Jag är trygg i förhållandet till min sambo men det är inte han som ger mig trygghet.

Jag kände att det här var en svår fråga och något som jag inte funderat över så specifikt. Virrigt inlägg kanske men så virrigt är det här för mig :)

Visst är det värdefullt att ha människor omkring sig som stöder och pushar vid behov men det starkaste stödet man kan få är det som inte är beroende av yttre bekräftelse utan kommer ur vetskapen om sitt eget värde och vetskapen att man antingen redan har eller kan skaffa sig den kunskap som behövs för att lösa de problem man träffar på.

#4 #5

Precis så känner jag också. Jag verkligen uppskattar människor som stöttar mig och VET vem jag är. Det är ju närmast min man o mina barn och mina få nära vänner.

Men jag vet att min inre trygghet är den som betyder allt.

Mariann

Måste bara tillägga att yttre trygghet för mig, såsom familjen, naturligtvis inte är allt. Även om det är en stor del av mig.. Utan dem så skulle jag nog vara ganska otrygg, så  min inre trygghet är nog inte så stabil som jag skulle vilja att den var….

Men någonstans inom mig känner jag när det stormar och blåser som mest att "det ordnar sig", allt är väl och är som det ska. Försöker bygga ett vindskydd i form av min familj, men det jag borde bygga kanske är en väderkvarn?

#7

eller ett vindkraftverk… så kan man ha nytta av stormarna i livet….  (skämt)

kram på dej

mariann

Jag känner trygghet i migsjälv och de gånger det inte räckertill så finner jag tryggheten i djuren och sambon.

Jag skulle kunna säga så här:

 - Trygghet är det samma som att inte behöva oroa sig för om man kan betala sina räkningar, om pengarna ska räcka.

- Trygghet är att man har vänner, nära och kära som bryr sig om en.

mmmm jag tror trygghet kan vara många saker. Men grunden är alltid tryggheten/friden inom en själv. Det enda man alltid kommer ha i detta livet är ju en själv, det är det enda som är säkert. jag tror också att lycka är att vara den man är, i den form man känner är rätt, eller hur man ska uttrycka det. Sig själv är det enda fasta man verkligen har. Resten bara lånar man. så om man då inte finner frid i denna boning, sitt egna jag,  ja då lever man lite profisoriskt,  i bästa fall har man ett vindskydd -den yttre tryggheten, som kan ge stöd…men tänk om man kunde vara den där väderkvarnen eller vindkraftverket som istället fann frid i stormen/ i livet …

#11 Ja, det hade vart häftigt att våga leva, känna tillit när förändringarnas vindar blåser! Kunna slappna av, njuta av färden och nyfiket undra vart livet tar ´en nu?

Att kunna vara närvarande i nuet när framtiden ter sig oviss? Tänk va skönt att njuta av nuet… *suckar längtande* Att ständigt oroa sig gör dig bara mer beroende av ditt vindskydd..

//Oroshjärtat BM

vi kanske har för mycket tid.. skulle vi få reda på att vi skulle dö imorgon, skulle vi handla, skulle vi göra saker som vi egentligen inte vågar. Kanske vetskapen om att allt inte alls är så självklart , kan hjälpa en…

Jag finner trygghet i min starka tro/livssyn, och en erfarenhet av att vad som än händer så ordnar det sig på nåt sätt till det bästa.

Jag har också mycket trygghet i mina nära och kärleksfulla relationer, till min man och min syster och till mina gyllene pärlor i livet, mina vänner som betyder mycket för mig.

Sen njuter jag av att hitta likasinnade och tänkande människor på nätet. Tack alla!

Kram Maud

#10 Du är en klok kvinna Ayena.

Trygghet för mig är ett ställe som inte finns, där man bara lever, inte behöver bry sig och är helt ensam… svårt att fåtag i nuförtiden:P trygghet för mig är att inte behöva bry sig.. faktiskt.. Säkerhet osv är ingenting för mig, då jag faktiskt tycker om att sätta mig själv i knipa:p

#15 - Jag kanske har mina ljusa stunder

Tyvärr så har jag varken det ena eller det andra just nu, men försöker ändå att känna en trygghet inom mig själv. Visst finns den tryggheten där eftersom man vet att man reser sig igen för egen maskin, men det är ju attan att det ska svida så varje gång!

#17 Jag förstår. Sänder varma tankar till dig och hoppas att det snart känns bättre. En vacker ros kommer också svischande genom cyberrymden och landar framför dig. Kram!

#18 - Tackar för den fina rosen :-)

Jag har bestämt mig för att jag vill vända spiralen uppåt igen. Är ganska envis av mig och vägrar ge vika för negativa energier. Livet kan bli väldigt påträngande ibland och jag antar att det är därifrån vi får vår självkännedom och förhoppningsvis den inre tryggheten.

Jag har min trygghet inom mig. Det betyder också att jag trivs bättre med mig själv än med andra.

I mig själv känner jag den största tryggheten, men min omgivning gör mig oxå trygg.

Min övertygelse är att jag finner den största och mest pålitliga tryggheten inom mig själv - för om jag är trygg i mig själv kan jag också möta livets alla skiftningar.

#20 - Vi har samma inställning Grönstedt, men ändå tycker jag det är lika roligt att umgås med andra som att vara för mig själv. Fast jag MÅSTE få vara för mig själv med jämna mellanrum - annars orkar jag inte vara med alla andra också!

#22: Det beror ju en del på VILKA andra .

#23 - Självklart!

Det finns ju de som jag inte väljer att umgås med alls, bara hälsar på dem :-)

Jag längtar efter att känna den inre tryggheten, vet att jag är på väg men har lite dåligt tålamod :). Har haft en otroligt jobbig vinter och vår och står ännu inte helt stadigt på jorden. Jag vill känna tryggheten i mig själv och inte förlita mig på att andra ger mig den, så har jag alltid levt. Men nu har jag fått en uppgift…att finna den själv, häftigt men jobbigt!!

Trygghet för mig är lika med frihet. Min frihet betyder att jag kan lösa de problem som uppstår, vilka de än må vara. I slutänden kanske det betyder att jag har en innre trygghet och litar på min egna förmåga.

Tryggheten finns där, tillsammans med friden, i den djupa inre vetskapen om mitt sanna jag.
I och med det så kan det storma runt omkring i tillvaron, det kan kännas mer eller mindre jobbigt förstås, men under det där finns ändå tryggheten och friden. Den är inte beroende av yttre omständigheter. Den kommer inifrån.

Jag vet att det inte finns något i tillvaron som är statiskt och som går att hålla fast i. Allt i tillvaron är föränderligt, hela tiden. De bra stunderna, de dåliga stunderna. Inget varar. Livet rör på sig hela tiden. Det finns en slags frihet i den vetskapen, i acceptansen att det är så det är.

Sedan finns det det där som aldrig förändras, som alltid ÄR och som betraktar allt som händer. Det är mitt sanna jag. Det är tryggheten, friden.

Så vad som än händer i tillvaron så är det någonstans ändå okej. Även om det inte alltid kanske verkar så… :-)

#27 Det är förmodligen där det ligger hos mig oxå. Det finns alltid där även när jag inte har min frihet, jag har inte fattat det bara. Friheten frigör min kreativitet och gör mig positiv i sinnet, det som är själsnärvaro. Begränsningar och kontroll gör arg, frustrerad, besviken, det som är egots uttryck. Någonstans så vet jag ju att jag klarar allt jag behöver. Allt jag vill det kan jag. Inget varar för evigt.

"Mamma" *låta som en liten mammig unge* ;P

Nä, men familjen..

// Wizy.

Jag tror också att tryggheten ligger i att tro på sej själv. Jag vet att jag klarar av motgångarna för det har jag fått bevis på många gånger därför oroar jag mej inte för mycket över dem.Jag har många barn..alla vuxna.. som jag älskar mycket men behöver inte gå till dem för att känna trygghet utan snarare är det tvärtom.

#16 vet i fan varför men jag fasnar alltid vid dina inläg.. kanske är för att du alltid varjklar ha nåt bra att säja hehe ;)

#31 Ursh nej, inte fastna för mitt skitsnack;) Inte nyttigt för hälsan!

#32 Hehehe *står på knä o ser upp till* ASG ;) hahahah *damp* ;)

#33 Hahahha;)

#34 man ska va lite knäp o de är presis vad jag ;).. Hehe annars blir livert så tråkit ^^

#35 Kunde inte sagt det bättre själv!

Fan vad smart jag kände mig nu ;).. De är ingen vanlig känsla ;) hehe

#37 ;) Du är smart, kan inte tro någonting annat=)

=D.. Hmmm du är nog den första som skrivit så till mig =DD