Att veta eller inte
Ett gammalt ordspråk heter
"Det du inte vet har du inte ont av"
Till exempel:
Man har börjat nytt jobb och stortrivs både med jobbet som sådant, med arbetsgivaren och med kollegorna. Så är det tid för löneförhandling och man får reda på att man ligger dåligt till lönemässigt, att kollegorna som gör liknande arbetsuppgifter ligger mycket högre och har andra löneförmåner som inte förhandlades i anställningsögonblicket.
Nu är detta kanske ett kontroversiellt exempel, men ändå ett exempel på hur vetskap kan "fördärva". Jag var ju lyckligare innan jag visste att jag var underbetald.
Vad är era tankar om liknande situationer?
Jag upplever det så här:
Om det är så att man känner att ens eget välbefinnande är beroende av yttre omständigheter, så är det väl förmodligen bättre att inte veta, om det är så att man vill "må bra".
Men det är ju väldigt jobbigt att leva så, att ens inre frid och välmående står och faller med det som sker omkring en. Då är man ju ett löv för vinden.
När man ser att allt börjar inifrån, med en själv och hur man själv relaterar till händelser, så blir det lättare att inte låta sig styras av omständigheter.
Då kvittar det om man får veta eller inte veta, om lönesituationen. För den i sig kan inte bestämma hur jag ska må. :-)
Precis så där känner jag också.
För det mesta så "krockar" våra mänskliga värderingar och regler med vad våra själar vill. Det stora kollektivet sätter hela tiden sin prägel på våra upplevelser. Nu menar jag inte begreppet "kollektiv" som något politisk tänk, utan bara som ett namn på det samhälle som vi och våra egon skapat.
Därför man är ensamvarg, så man följer sina egna regler^^
#3
Hur menar du, Ijin? Att om du är ensamvarg så berörs du inte av omständigheterna i livet?
#4 Nä, ett måste för min överlevnad var att kunna bli kall när jag måste… alltså en on off knapp för känslor
#5: Har du någon on-knapp, eller fastnar du i off-läge?
#6 Det är lite som ett lysrör, tar lite tid att få tillbaka dom efter att man gjort det:P
Starta ny diskussion