Del två då, får handla om dåliga förhållanden som jag haft.

Mitt första mer seriösa förhållande fick jag redan när jag var runt 14 år, han var något år äldre. Vi träffades på nätet. Båda var ensamma och mådde inte alltid så bra så jag antar nu i efterhand att vi bara behövde någon. I alla fall var det så för mig, det ser jag nu. Jag behövde känna mig älskad och behövd.

Den här killen, vi kan kalla honom Anton, visade sig senare inte vara så bra på något sätt. Vi bråkade en hel del, hans självförtroende var riktigt lågt och han tog illa upp för småsaker.
Men det värsta han gjorde mot mig var att ge mig dåligt samvete över saker. Jag har alltid haft väldigt lätt att få dåligt samvete, men han gjorde det hela värre.
Det handlade mest om saker i sängen. Ville eller orkade inte jag när han ville något, så fick jag en besviken ryggtavla i ansiktet. Och den där besvikelsen stod jag inte ut med, jag klarade verkligen inte av att känna att folk var besviken på mig.
Så det slutade alltid med att jag gjorde vad han ville i alla fall, för att göra honom nöjd. Och sakta men säkert slutade jag säga nej, det hjälpte ju ändå inte.

Vi var tillsammans runt ett halvår, och med tanke på hur dåligt jag redan mådde från tiden då jag och mamma bodde med J, så lyckades Anton få mig att må riktigt dåligt. Han hjälpte till att utplåna min vilja, jag ville göra alla andra nöjda och sköt undan mina egna behov och min egen vilja.
Under den här tiden med honom skar jag mig första gången. Men det tar jag mer i en annan del.
Vi slutade inte som vänner i alla fall, när jag gjorde slut så höll han på att driva mig till vansinne. Han ringde flera gånger fast jag vägrade svara. Och ibland ringde det med hemligt nummer, jag svarade och då var det någon som snyftade i luren och sen var det tyst. Jag har inga bevis, men jag är säker på att det var han.

Efter Anton träffade jag en annan kille, vi kan kalla honom för Björn. Vi träffade också på internet, vi pratade på msn och i telefon i ett år innan vi träffades öga mot öga första gången.
Björn var en riktig hjälp för mig, han skällde på mig när det behövdes, han lät mig gråta och tröstade mig när det behövdes och fanns alltid där för att lyssna. Så ja, vi blev kära och blev tillsammans. Han fick min oskuld. 
Men, det finns så klart ett men här, han var otrogen mot mig en gång fick jag veta senare. Och han tog stryptag på mig 3 gånger och av en tjej som tog kontakt med mig senare fick jag veta att han sa att vi aldrig haft sex. Vi blev ovänner och bröt all kontakt när jag började vårterminen i nian.
Efter nian flyttade jag till Umeå, Björn bodde då en bit utanför Umeå. En gång när jag var på stan i Umeå med en vän så såg jag honom. Då fick jag mitt livs värsta panikångestattack. Jag hyperventilerade, skakade, blev yr och illamående. Den kvällen insåg jag att jag inte kunde fortsätta så, kunde inte gå runt och spänna mig och vara nervös för att krocka med honom hela tiden. Så jag la till honom msn igen, vi pratade och bestämde oss att träffas. Dagen när jag skulle gå och möta honom var jag riktigt nervös, men det gick bra då. Vi träffades, han såg mig i ögonen och bad om förlåtelse för allt han ställt till med. Stryptagen minns han inget av men han tvivlar inte på mig när jag säger att han gjorde det.

Efter den träffen så har vi fortsatt ha kontakt, jag har valt att förlåta honom och börja om. Men jag har inte kunnat träffa honom öga mot öga igen efter den träffen. Tills för några veckor sedan, då kom han hit. Jag var så nervös innan, min rygg och mage var i uppror och jag ville helst springa och gömma mig. Men jag klarade det, vi träffades, pratade och skrattade. Och jag bad honom att hjälpa mig med min rädsla, efter hans stryptag blev jag väldigt rädd om min hals. Jag bad honom lägga handen på min hals för att bevisa att det inte var farligt, han gjorde det och jag lyckades se honom i ögonen hela tiden. Att träffa honom och låta honom röra min hals, var en av de svåraste prövningar jag gjort i livet. Men jag klarade det, och det är jag stolt över.

Så, det var andra delen om mitt liv, återigen har ni orkat läsa allt så tack!