Nu säger jag inte att jag är någon expert på Tao Te Ching men när jag läste det här inlägget slog det mig att försöka förklara en kunskap som måste upplevas skulle kunna jämföras med att försöka lära någon att cykla. 

Den som redan kan cykla kan bara tala om hur det går till och vara med som stöd i de första trevande försöken men för att riktigt kunna lära sig konsten att cykla (utan stöd) måste man själv få en känsla för hur det ska gå till.

Jag uppfattar detta som VARANDET. Magin finns i att bara vara i nuet. Inte i den materiella världen.

För mig är begär förenat med personligheten. Visst är det så att vi begär mkt?

Själens enda begär är tjänande…

När man frigjort sig från begär dvs lyft dig över det tre lägre planen och befinner dig i det  plan där själen hör hemma så är du fri från begär…

men så länge du befinner dig på begärsplanen så ser du bara manifestationen dvs de tre lägre planen som hör till mänskligheten …

"Free from desire you realise the mystery. Caught in desire you see only the manifestations."

Jag älskar visdomen i Tao Te Ching. :-)  

Detta betyder det för mig: 

Desire (begär) är lika med att vara identifierad med egot. Egot är begär. Egot vill ha mer och mer och blir aldrig nöjd. :-) 

Så länge vi är fast i egot och alltså därför identifierar oss med tingen omkring oss, situationer och händelser, så kan vi inte se djupare och förstå mysteriet.

När vi börjar se vad egot egentligen är, att det inte är vårt sanna jag, så kan vi upptäcka mysteriet i allt som existerar, i oss själva, i all form. Det finns ett uttryck som säger:

To live in the world, but not be of the world.

Dvs, när man inser detta så lever man i världen, men man är inte fast i den, alltså inte identifierad med den och det som sker i den. Det är frihet från lidande.

och då befinner man sig på själsplanet! Då ÄR man själ!

#5

Javisst, om man vill se det som olika plan.
(Visserligen är man själ, spirit, hela tiden… men jag förstår vad du menar:-)