Att ge och kunna ta emot!!
Detta är ett ämne som jag själv har haft problem med i mina yngre år.
Jag visste ej hur jag skulle kunna ta emot en komplimang och visste ej hur jag skulle ge en komplimang. Jag hade ej fått lära mig detta från början.
Många går runt och tänker något bra eller fint om andra men de säger inget. De kanske säger det till en annan vän eller kollegan men aldrig till den det berör. Speciellt på våra arbetsplatser glömmer chefen att ge komplimanger och om h*n hade gjort detta hade personalen vuxit. Föräldrar glömmer, vi glömmer att ge till varandra och till oss själva.
Som vi vet så finns det givare, tagare och de som kan både ge och ta emot.
Vad är följden av att bara ta emot?
Vad är följden av att bara ge?
Vad är följden av att både kunna ge och ta emot?
Fundera och känn efter vad och hur ni gör.
Gitte - värd för personligutveckling
Hemsida: www.laserowcoach.se
Jaa, jag är en givare jag :) Brukar alltid säga positiva saker till människor jag möter. Faktiskt även sådana jag inte känner! Jag brukar tänka att det kostar så lite att säga sådant och ger så mycket tillbaka. För även den som är dålig på att ta emot eller att lita på det som sägs berörs av de snälla kommentarerna, så de är inte bortkastade för det.
Jag blir oxå bättre på att ta emot, men jag är förstås själv min största kritiker :)
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Jag kan säga possetiva saker till andra, men om nån säger nåt om mig, bra eller dåligt, så bryr jag mig inte…
tyvärr… jag kommer hålla mig borta från denna topic, då detta är någonting jag inte orkar diskutera, och mitt tankesätt inte är på samma sätt som erat=)
Ha de gött, o må visdomen leda er!
Jag är ingendera, om jag får välja.
#4 Hur gör du här på iFokus? Ge, ta eller båda?
Gitte - värd för personligutveckling
Hemsida: www.laserowcoach.se
Jag håller inte med Gronstedt :) Du bara sprudlar ju av klokhet och omtanke!! Det är väl att ge till andra i allra högsta grad!
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Gitte - värd för personligutveckling
Hemsida: www.laserowcoach.se
#6: Det är rätt, komplimanger var det … 
Men försök flytta hem till mig efter ett gräl med partnern så får du se hur givande jag är egentligen.
Egentligen så ger jag inte - jag bara använder datorns vita duk för att intellektualisera/analysera problemställningar i syfte att utveckla mig själv. Men är det inte det vi alla gör egentligen?
Fast visst har jag gott om empati, även om den inte alltid sitter på samma ställe som på andra. Och visst känns det som salva för själen att kunna hjälpa andra genom att berätta hur jag ser på saker. Och visst får jag också mycket av andras synpunkter och upplevelser. Men EGENTLIGEN är jag en igelkott. Å hör sen! Men det händer så mycket i mitt inre att jag inte ens är säker på att det längre 
. Jag är inte den samma nu som för ett år sedan - eller ens igår. Speciellt tack till Hoppfull för det, eftersom det var därifrån den första kängan kom …
tack själv för all klokskap jag fått av dig!
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Jag är bättre på att ge än att ta emot. Tillexempel komplimanger, det kan jag ge utan problem. Men om någon ger mig en komplimang skämtar jag bort det på nått vis.
Bleh.. jag kommer inte dömma mig själv här, det får någon annan göra..
Jag är en både och - men visst är det lättare att ge komplimanger än att ta emot, för det är väl lite grand av jantelagen i mig som styr…
Jag är nog en givare, antar jag. Ett ordspråk: Var mot andra som du vill att dom skall vara mot dig. I bibeln står det: "Älska din nästa som dig själv", något som jag alltid har försökt att leva upp till, ända sedan småskolan faktiskt.
"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."
Starta ny diskussion