Jag förstår inte frågan, tror jag. Varför skulle man vilja ha en bra relation med någon man tycker är jobbig? Varför inte bara låta det vara?

Faktum är att jag reagerade exakt som du först Gronstedt :) så när jag läst ditt inlägg blev jag mer än full i skratt.

Men jag tror att Gitte menar sådana som vi skulle vilja ha en bra relation till men som vi tycker är jobbiga och inte riktigt får till det med. Ibland finns det ju sådana som man inte helt kan välja bort och frågan är då om man kan göra något för att förändra saken. Så uppfattade jag saken när jag funderade lite.

Åhå! Har Hoppfull fattat rätt, GitteL?

I så fall tycker jag bästa sättet att hantera det är att hålla relationen helt och hållet professionell och hålla känslorna utanför.

#1 Ja, varför skulle vi vilja ha det är en fråga vi skall ställa till oss själva. Vad är det för fördelar? Vad kan jag få ut av det? Hur kommer jag att känna mig om jag får en fin relation med ngn som jag absolut inte ville möta innan? Det är fritt val denna uppgift.

#2 Det är tur du finns med här så att du kan hjälpa mig att uttrycka det jag menar ;-) Tack än en gång.

#3 vad menas med att hålla relationen helt och hållet professionell? Hur gör du då?

Du säger en viktig del här tror jag om jag uppfattat dig rätt. Är det att inte bli känslomässigt engagerad??

Haha, tack själv! :)

Har alltid varit en medlare och förklarare… (mellanbarn) en som kunnat få människor att förstå varandra istället för att missförstå varandra.. många är konflikterna jag avvärjt och överbryggt… hm…  där kom jag på något om mig själv som jag kanske skulle utveckla ännu mer!

#6 Kanon Hoppfull, du har så mycket talanger inom dig. Glädjande att se.

#5: Jag förstår inte varför jag skulle vilja ha någon relation till en jobbig person om det inte är så att den "tvingats på" mig av omständigheterna, till exempel på jobbet eller för att det är någon en sambo envisas med att släpa hem, eller så. Det beror naturligtvis på VARFÖR man tycker personen är jobbig, men jag antar här att orsaken är att man inte har något gemensamt med vederbörande och/eller ogillar dess åsikter, egenskaper och uppförande. Eller menade du av något annat skäl?

Om det handlar om en person på jobbet (och vederbörande är någorlunda vettig), så är det praktiska att inskränka umgänget till det som har med jobbet att göra och normal hövlighet kring kaffebordet.

Om det är en "privat" relation (och vederbörande är någorlunda vettig), så är det praktiska att inskränka umgänget till det vardagliga kring vädret, äppelskörden eller vad man vill.

Mina svar på dina frågor:
Vad är det för fördelar? Inga, om relationen kan hållas hövlig ändå.

Vad kan jag få ut av det? Kanske förståelse för vad som gör jobbiga människor jobbiga, men vill jag ha det?

Hur kommer jag att känna mig om jag får en fin relation med ngn som jag absolut inte ville möta innan? Förmodligen uttråkad.

#8 VARFÖR man tycker personen är jobbig, men jag antar här att orsaken är att man inte har något gemensamt med vederbörande och/eller ogillar dess åsikter, egenskaper och uppförande. Eller menade du av något annat skäl?

Vad kan jag få ut av det? Kanske förståelse för vad som gör jobbiga människor jobbiga, men vill jag ha det? 

Detta kan göra att du får mer självinsikt men frågan är även här om du vill detta?

Bra att ställa sig frågan varför ogillar jag ngt hos denna? Vad är det som händer med mig när denna har dessa åsikter, egenskaper eller uppförande?

Handlar det om denna person eller om dig?

Tänk om denna personen känner av ditt kroppspråk och de signaler du skickar ut och intar ett förhållningsätt som gör att det blir stopp mellan era energier. Hon kanske känner precis som du.

Dessa kommer i vår väg hela tiden och ibland kan man fråga sig hur kan det komma sig?? På internet, jobbet, familjen, kompisar och barnen.

Antar du utmaningen i denna tråd eller står du över?;-) Jag vill inte vara ensam för jag har nämligen en utmaning med en nära familjemedlem.

Är det fler som vill vara med??

Jag vet inte om det räknas in, men jag har en vän som jag gått igenom mycket med och som jag har svårt att träffa pga saker som hänt. Sist jag försökte fick jag ångest och drog mig ur. Men nu har jag bestämt mig för att jag klara av det, hur jobbigt det än är.  Är det något sådant du menar?

#10 Ja det räknas helt klart hit. Då är vi 2 än så länge.

Modigt att du bestämt dig även om det är "jobbigt".

Skriver ett PM till dig också.

#11 Ja räknas det in är jag helt klart med :)

Jag är också med..

#13 Ja så bra att vi blir fler. Vi är nu 3. Spännande resa ;-)

Jag måste hålla med Gronstedt här. Varför göra livet jobbigare än det behöver vara?  Arbetar man i ett team så tvingas man konfronteras med såna personer, och faktiskt så kan det fungera väldigt bra, just för att man behåller en professionell attityd, men i privatlivet vill jag nog hellre koppla av med människor jag redan trivs med. Jag gillar utmaningar, men föredrar dom som inte framkallar förhöjt blodtryck.  Dessutom, kan man bli vän med alla utan att förlora lite av sin identitet..?

#15 Visst kan man bli vän med alla utan att förlora sin identitet men det ena utesluter inte det andra.

Om vi nu inte är vänner och vill så kan detta vara ett enormt bra sätt att upptäcka skuggorna hos oss själva som är en enorm frihet och att få självinsikt.

Du fick ju en utmaning på din sajt. Vill du vara med här?

#15

Jag har sedan 2003 jobbat så gott som dagligen med att möta mina "skuggor", "inre demoner" och mina undangömda minnen. Bl a via de speglingar som man får genom de människor man gillar och dem man inte gillar.

Min erfarenhet är att man inte behöver vara vän med alla för att kunna acceptera och respektera dem som de är, inte ens sina föräldrar.

Det jag däremot har upptäckt under tiden som jag har jobbat med det här är att genom att jag har kunnat se att de sidor jag inte gillar hos en person är de sidor som jag inte vill erkänna för mig själv att jag har, har jag fått en större förståelse både för mig själv och den person jag har tyckt illa om. 

Enkelt uttryckt kan man säga att genom att erkänna och acceptera att man själv har de sidor som man inte gillar hos någon annan, så blir det också lättare att acceptera och respektera andra människor för dem de är.

# 16
Jag gissar att du Gitte, fick idén här efter att ha läst inlägget i den här artikeln där jag utmanade Inga-Lena att börja tänka på ett nytt sätt. :)

Det är inte helt fel men det är viktigt att komma ihåg att det krävs en hel del engagemang och motivation av en individ för att denne ska orka med att söka de sidor som man kanske är helt omedveten om att man har. Saknas det ena eller det andra kan det tyvärr göra mer skada än nytta att starta något som man inte orkar slutföra.

Jag tänker oxå att man med ganska stor säkerhet behöver professionell individuell handledning om man ska göra något dylikt. Åtminstone om det handlar om exempelvis nära relationer som gått i kras på något sätt. Att gå in i det själv och få upp en massa gammalt kan innebära att man inte reder ut situationen och i slutänden mår ännu sämre. Men har man tillgång till en terapeut eller liknande proffs-kontakt så är det väl bara att rekommendera att möta de egna förträngda sidorna.

#18

Helt riktigt. Det räcker tyvärr inte med att läsa en bok och följa några övningar för att lyckas. Det är alldeles för lätt att lura sig själv.

Apropå den artikel jag pekade på i inlägget här ovanför så är det också viktigt att vara medveten om att "lära känna och accpetera sina skuggor" inte är detsamma som att "aktivt ändra sitt sätt att tänka" även om det självklart leder till att både uppfattning och tankar förändras i takt med att man får större självkännedom.

Gitte, kan du förklara lite närmare vad du menar med att det är sidor hos oss själva som vi förtränger. Betyder det att om jag far illa av människor som är elaka mot mig så beror det på att jag egentligen är elak själv?

Eller avses här diffusa känslor som liksom "bara" är känslor och inte har en påtaglig konkret orsak?

Eller menas att om jag reagerar på att människor ignorerar mig så är det egentligen för att jag ignorerar mig själv och mina behov (obs exemplen är påhittade)?

#18 Jag fick iden efter ditt inlägg om din kollega som du ville ha en bättre känsla med och sedan efter din utmaning blev det en handling ;-)

 #17 #18 Ni har helt rätt med att det är lämpligt för de som har "jobbat" med sin egen personliga utveckling en längre tid och är medveten om att det finns skuggor inom oss. Annars kan det lätt bli kaos och en tvärtom effekt. Tack för era påpekningar.

För att det inte skall bli missförstånd så är detta en uppgift för de som känner att de vill gärna ha en bättre relation med ngn de nu redan har kontakt med men som inte är som det skall. Det är också vägen till mötet som jag vill ta upp här och lära känna mer av "skuggorna inom oss".

Det krävs absolut vilja, engagemang och motivation att ge sig in i detta och var och en har eget ansvar med frågor ifrån mig och där vi hjälps åt. Alltid lättare att se varandra utifrån än att vara mitt uppe i det. I mina PM checkar jag av så att ni är redo för detta eller inte.

Fråga om ni undrar ngt via PM.

#21

Nu har du nog missförstått mig. :) Jag har inte skrivit att hitta sina skuggor är lämpligt för dem som har "jobbat" med sin egen personliga utveckling en längre tid.

Jag skrev om mina egna personliga erfarenheter och den kunskap jag har fått genom att jobba med min självkännedom.

Det allra viktigaste i allt arbete med självkännedom är att man har kontakt med en terapeut/mentor/vägledare som själv har gått igenom det man vill jobba med och som har kunskap om och ser vilka fällor man kan falla i och vilka redskap man kan använda för att klara av dem.

Att ingå i en grupp där alla har samma mål men saknar styrning är tyvärr dömt att misslyckas då risken att det bara blir rundgång i problemen är alltför stor.

#22 Det kan mycket väl vara så som du skriver men jag ser det som vägen dit och jag har "jobbat" med min egen självkännedom o de inre skuggorna en lång tid där frukterna av mödan blev bra. Inom mitt arbeta också och ser detta som en unik lärdom både för mig och andra ;-)

Jag litar på att de som vill vara med här gör det av fri vilja och även läser Ditt inlägg och sedan tar egna beslut.

Du Perla vill kanske vara med på detta själv eller vad säger du?? En som styr gruppen ;-)

#20 För att det inte skall bli missförstånd som det ofta blir här så rekommenderar jag att du skickar PM till mig om du vill veta för din egen skull.

#23

Jag tror jag förstår vad du vill men jag har inget intresse av att "ta över" din idé här. :)

#25 Jag vill att vi gör det bästa av situationen och eftersom jag skall göra det själv hade det varit bra om du ville vara med. Jag tror nämligen att vi kompletterar varandra väldigt bra.

Men det är naturligtvis upp till dig om du vill eller ej, jag ser det inte som du "tar över". Tvärtom, ett komplement ;-)

#26

Jag tror också att vi kan komplettera varandra på ett bra sätt men ska jag vara med i det här "projektet" så blir det som deltagare. :)

#16 Jo då, jag antog utmaningen på min sajt. ;) He he. Men nu skall jag detonera en bomb: 

Har ni ändå tänkt på, att vårt sätt att vilja undvika vissa människor kan ha med vår instinkt att vilja leva ett tryggt liv att göra. Ursprungligen så innebar alla konfrontationer inom en flock en stor fara, eftersom deras överlevnad hängde på att alla flockmedlemmar samarbetade. Man hade alltså inte råd med "tjafs" för det kunde betyda att man utsatte sina flockmedlemmar för stor fara. Jag tror att innerst inne har vi fortfarande den instinkten kvar inom oss. Var och en sköter sin uppgift och "överträdelse beivras", ungefär.. (Naturvetaren inom mig..)

Men sedan träffar man nästan dagligen människor som utstrålar negativ energi. Det behöver inte betyda att man ogillar dem -men deras livssituation. Det kan vara människor med problem som färgar sin omgivning negativt. I såna fall så undviker jag dem aldrig, utan tar tjuren vid hornen och försöker hjälpa så gott jag kan.

#0 Jag ställer upp på utmaningen. Jag läser just nu Krama din skugga av Debbie Ford och det sätter igång massor inom mig. Jag har också bokat in en serie samtal hos en psykolog, så jag delar gärna med mig av det jag lär mig.

Ibland har jag mina rosa-färgade glasögon på mig, för världen känns som en mer kärleksfull plats.

Men det är dags att möta sig själv nu.

Kram Maud

#28

Det ligger en hel del i det du säger att vi vill undvika vissa människor för att vi vill leva ett tryggt liv, men, den instinkt som är nedärvd handlar, vad jag vet, först och främst om fysiska reaktioner, som t ex att vi gör oss beredda på strid, att fly eller spela döda (bli passiva) när vi möter det som vi uppfattar som ett yttre hot. Den fysiska beredskapen fungerar likadant oavsett om det är en verklig eller en inbillad fara eller om vi möter den ensamma eller "i flock".

När vi möter människor som speglar vår skuggsida uppfattar vi det på ett undermedvetet plan som fara. Medvetet ser vi det vi inte gillar, reaktionen blir att vi tar avstånd från den personen mer eller mindre medvetet (troligtvis mer medvetet då vi tror att vi följer vår intuition) men undermedvetet känner vi hotet mot det försvar vi har byggt upp runt det som hotar oss inifrån oss själva.

Jag håller med dig Inga-Lena eftersom jag av erfarernhet vet att allt negativt man upplever inte alls är de egna skuggsidorna. Ibland möter man människor som är laddade med negativitet som de bara letar efter att kunna dumpa någonstans, de är kanske (antagligen) inte helt friska men de finns därute och de ska man enbart akta sig för!

Sedan har vi de av oss ängla deva väsen som har lovat att ta på sig en del av det kollektiva negativa/mörkret och förvandla det efterhand vi själva går framåt…..

#32

Happ, En topic man totallt missat o som man inte vet vad man ska skriva i.. Så därför skriver man någonting menninglöst!! Typ som:

Det kliar på mitt huvud.

Så fortsätt med konversationen. Låsas inte om mitt medelande, då det är det 15:e jag skriver idag som är komplett menningslöst 

Hoppas ni står ut=)

Var uppmärksam på att detta är för att utbyta erfarenheter och bolla tankar. Jag har en del verktyg och massor av frågor under tiden. Jag vet att ni andra har enormt mycket att tillföra så jag ser detta som ett sätt att vara fler tillsammans än att göra det ensam. Alltså jag vill ej vara ensam ;-)

Det är som sagt eget ansvar för allt och göra uppgifterna hemma/dagliga livet. Det är inte bara snack utan det är handling också ;-) Detta är också för de som är sökande inåt som de så fint säger inom buddismen. Det är då vi tar ansvaret för oss själva i tanke, känsla och handling. Det är mötet med oss själva då allt börjar och det tar aldrig slut.

Det är detta jag kallar för livets gåva samt leva i nuet.

Det är 5 st i detta projekt nu

1. Lionadh
2. Perla
3. Faith
4. Vargnatt
5. Gitte
6. Anne_N

Skicka PM om det är ngt, vi startar onsdag nästa vecka.

#35 Visst känner jag av utmaningen Gitte! Men just nu går jag en kurs på ÖN också - i vad undrar du? Jo, i personlig och medial utveckling. Måhända kan jag genom den tränga en bit djupare in i mitt undermedvetna, för att sedan vara mogen för större utmaningar…?

En annan sak som slog mig: Om jag skall delta i en sådan kurs, är det då inte förrän jag möter dem jag "ogillar" som jag kan bearbeta denna "negativa" inställning jag har till dem?

Blir det inte en form av envägskommunikation om det endast är jag som skall ändra inställning till dem, samtidigt som dom kan fortsätta att ha sin negativa inställning till mig? En sak som jag aldrig gör avkall på, är att ge av mig själv samtidigt som andra fortsätter att bara kräva. Då befäster jag bara deras negativa beteende.