Löften
Det är så ofta jag gör löften till mig själv. Att nu ska jag klara av detta och nu ska jag klarar av det här osv osv… Sen efter ett kort tag så har jag ändå lyckats bryta mitt löfte som jag tog till mig själv.
Jag gör det ständigt…. Känns ibland som man inte kan hålla något alls.
Jag skulle vilja vara den där som lyckades med något.
En sådan man läser om som sa att då den 11 nov (bara en datum i luften) tog jag ett löfte att jag skulle klara av detta och sen har jag lyckats med det i 10 år eller nått.
Tänk om man var sån och inte den som inte kan motstå sina egna löften och krav på loppet av några minuter…..
Bara jag som håller på sådär?

Jag har också hållt på så, tills jag kom på att jag ist för att säga att jag ska klara av nått längre stunder ist säger att jag ska klara av att tex inte äta godis idag eller ibland rent av bara för en timme frammåt
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
jag lyckades bryta ett av mina löften till mig själv på semstern.. inte roligt, mår piss av det…
#1 Precis! Det kan ju vara väldigt svårt att lova någonting idag om imorgon, eftersom att förutsättningar mm förändras hela tiden. Mål kan man ju alltid sätta upp, men inga alltför stora krav på sig själv om vad man ska uppnå. Och inga snäva tidsgränser. Lyckas man inte kan det ju bli så att självförtroendet och självkänslan sjunker. Bättre att "bli kompis" med sig själv, d v s lära känna den människa man faktiskt är, vilka förutsättningar man har, hur höga krav man kan ställa på sig själv utan att det känns betungande osv. Och att inte ta misstag på för stort allvar - skratta år dem istället!
Känna kärlek till sig själv helt enkelt.
Kia, jag hoppas att du tar dethär på rätt sätt, menar absolut inget illa! Men du kanske behöver jobba med din självkänlsa? För att man ställer för höga krav på sig själv, eller "inte klarar av att hålla sina löften", är ett tecken på otillräcklig självkänsla. Jag behöver själv jobba mycket med den biten.
Kram! /Melina

Har slutat ge mig själv löften. Har alltid varit en "godisråtta" och lovat mig själv att sluta så att sockersuget skulle försvinna.
Nu har jag fått diabetes, så bekymret är ur världen. Inget mera godis eller annat sött och gott. Surt sa räven om rönnbären! Och det går - faktiskt! Ibland tar man sig inte i kragen förrän allt ställs på sin spets och man är så illa tvungen.
Så lagom till nyår har mitt nya liv börjat. Jag kommer att bli pigg och glad igen när värdena normaliseras, jag orkar bli mera aktiv och träna och bli smal och fin igen. Om jag sedan sätter en klädnypa i nacken så kanske jag kan smyga in på något halvskumt disco också och dansa loss!? 
Jag kan bryta löften till mig själv på en timme. Ena minuten kan jag lova mig själv att sluta äta godis och minuten efter är jag nere och handlar. Vissa kvällar ger jag mig själv löftet att imorgon ska jag äta mindre av allt. Men det hålls så klart inte. Felet med löften är att dom är så lätta att bryta och särskilt till en själv. Jag bryter sällan ett löfte till någon annan.

#5 Så var det med mig också. Men med diabetes kan jag ju inte, då ramlar jag ju i koma.

Oj, tänk om jag skulle hålla alla mina löften. HAHA. Då skulle jag ha saker att göra hela dygnet. ååh inte ha tid för något :P
får se om jag lyckas med de som jag fått för mig nu ..
det är att sluta röka efter 7 år :S