Självkänsla!

Att vara extra känslig, kan vara en fördel

2013-05-21 19:13 #0 av: GitteL

SVERIGEBESÖK Sedan Elaine Aron skrev sin bok om de högkänsliga har forskningen hittat ännu fler sidor av att vara en highly sensitive person, HSP. De är särskilt sårbara för livets påfrestningar – men också mer mottagliga än andra för stöd och omsorg.


  •   

 

Ordet ”känslig” har fått en negativ klang i vår västerländska kultur. Ofta förknippas det med prinsessan-på-ärten-typer som känner efter lite för mycket. Idealet är istället att kunna snacka och armbåga sig fram i tillvaron utan att älta motgångar eller andras känslor. Vara en robust individ med hög ”gåsfaktor” helt enkelt.

Men när Idagsidan förra året lyfte fram den amerikanska psykologiforskaren Elaine Aron, vars studier visat att ungefär en femtedel av alla människor faktiskt har ett extra känsligt nervsystem och att detta kan vara både en sårbarhet och en gåva, var det många läsare som kände igen sig och upplevde ett slags upprättelse.

Den känslighet, som deras omgivning så ofta ifrågasatt och kritiserat, hade nu identifierats vetenskapligt genom såväl psykologiska tester som avbildningar av hjärnans aktivitet. De är alltså inte bara inbillat tunnhudade lipsillar som överreagerar mot allt från skavande lakan till höjda ögonbryn.


Så här skrev en läsare: ”Även min dotter på elva år läste artiklarna mej ovetandes. Sedan kom hon gråtande, men lättad, visade mej tidningarna och sade: Mamma, det är oss, dej och mej, som de skriver om! Det är ju sådana här vi är!”.

Artikelserien om högkänslighet avslutades med att vi sammanställde läsarberättelser till en rekordlång gensvarsartikel på nästan 90000 tecken. Även själva intervjun med Elaine Aron har levt vidare. Hittills har artikeln delats nästan 8000 gånger på Facebook – vilket gör den till den femte mest spridda SvD-artikeln någonsin inom det sociala nätverket.

Så varför är intresset för högkänslighet så stort? Vi frågar Elaine Aron, som nyligen besökte Sverige för att lansera den svenska översättningen av ”Den högkänsliga människan” (Egia förlag).

–Delvis handlar det nog om en lättnad över att få ord på något som man upplevt väldigt tydligt inombords. Det är inte så att jag har upptäckt ett helt nytt personlighetsdrag. Många tidigare studier har visat att 15–20 procent av individerna inom ett hundratal olika djurarter reagerar mer på yttre stimuli. Det som har saknats är en korrekt beskrivning av vad som egentligen sker inom dessa individer.


Enligt Elaine Aron har forskare och psykologer tidigare främst observerat de högkänsligas beteenden och utifrån detta uppfattat dem som rädda, blyga, ängsliga eller introverta. Men högkänsliga personer behöver inte alls vara introverta. En tredjedel är i själva verket extroverta.

Den grundläggande aspekten av högkänslighet – eller ”sensory processing sensitivity”– är istället att individen bearbetar sinnesintryck på ett djupare sätt i hjärnan. Typiskt är också att de inför nya situationer stannar upp längre för att observera och reflektera innan de agerar, förklarar Elaine Aron.

–Att begreppet högkänslighet har fått så stor spridning handlar nog också om att det är stärkande för högkänsliga att få höra att det även finns positiva sidor med deras personlighetsdrag. Att vara lite försiktig och eftertänksam är tyvärr inget som premieras i dag – vilket är synd eftersom reflektion ofta leder till bättre analyser och mer välgrundande beslut, säger Elaine Aron.


Även flera svenska läkare, psykologer och psykoterapeuter hörde av sig till redaktionen efter artikelserien och berättade att de känt igen beskrivningen av högkänslighet hos sina patienter. En av dem är psykoterapeuten Lisa Pousette. Bland hennes patienter har flera självmant tagit upp högkänslighet som en möjlig anledning till sina svårigheter.

–I vår kultur förväntas vi hela tiden vara utåtriktade och i farten. Många känsliga personer blir väldigt utmattade av det, men försöker ändå anpassa sig till omgivningen genom att sätta upp en mask. Att begreppet högkänslighet fick ett sådant genomslag beror nog på att många längtat efter att få slänga den där masken. Med insikten om att högkänslighet faktiskt existerar kunde de lättare göra det, säger hon.

Det finns alltid en risk med självdiagnoser.

LIsa Pousette, psykoterapeut

När Elaine Aron började studera högkänslighet vid amerikanska Stony Brook University i slutet av 1990-talet konstruerade hon ett personlighetstest som på en 27-gradig skala mäter hur högkänslig en viss person är. Den så kallade HSP-skalan används numera av forskare runt om världen. En förenklad version finns även på Elaine Arons hemsida på nätet.

–Trots att Elaine Arons forskning är mycket seriös ska man komma ihåg att det alltid finns en risk med självdiagnoser. Det är lätt att hitta det man söker, samtidigt som det är lätt att missa det egentliga problemet. När något blir modernt, som högkänslighet är nu, identifierar sig fler med fenomenet, säger Lisa Pousette.

Men även om det förekommer en viss överidentifiering, har det under senare år publicerats en rad studier som pekar på att vissa människor har ett känsligare nervsystem.

Med hjälp av nya tekniska möjligheter att undersöka hjärnans aktivitet och genvarianters olika funktioner, har Elaine Arons resultat inte bara verifierats av forskare inom andra discipliner – nya sidor av högkänsligheten har också upptäckts.

Det har till exempel sedan tidigare varit känt att bärare av så kallade sårbarhetsgener är extra känsliga för påfrestande livshändelser och därför oftare drabbas av psykisk ohälsa. Dessa sårbarhetsgener har i flera studier kopplats till höga resultat på HSP-skalan.

Det är dock bara i kombination med en svår barndom eller traumatiska livshändelser som sårbarhetsgenen leder till ökad psykisk ohälsa. Om den känsliga eller sårbara individen växer upp under goda förhållanden löper han eller hon istället lägre risk än andra att drabbas av hälsoproblem.

Detta har fått flera forskare att börja prata om ”fördelaktig känslighet” (”vantage sensitivity”). Och det är inte bara välfungerande familjeförhållanden som kan vara extra gynnsamma för känsliga individer. De tycks också vara mer mottagliga för psykologiska stödåtgärder.


I höstas publicerades en brittisk studie med 116 depressiva 11-åriga flickor. Den visade att professionella stödinsatser ledde till signifikant färre depressiva symptom i upp till tolv månader – men bara hos dem som hamnat på den övre tredjedelen av HSP-skalan. Hos övriga hade insatsen ingen effekt alls.

En studie med rumänska barnhemsbarn pekar också på att de extra känsliga påverkas mer av negativa omständigheter än andra och att de är mer mottagliga för positiva insatser.

–När jag skrev min bok om högkänslighet handlade det om att stärka dessa individer så att de inte skulle känna sig sämre än andra. Att forskningen sedan skulle visa att känsligheten till och med kan vara en fördel, hade jag inte kunnat föreställa mig, säger Elaine Aron.

–Samtidigt visar ju de här studierna hur viktigt det är att både föräldrar och barnomsorgspersonal förstår de här barnens känslighet och behov. Risken är annars stor att de förr eller senare drabbas av psykisk eller fysisk ohälsa.

Källa: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/att-vara-extra-kanslig-kan-vara-en-fordel_8192516.svd 

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se


Anmäl
2013-05-21 20:53 #1 av: GitteL

Många som känner av just att de lätt tar åt sig av allt kan även känna igen allt i vad jag skriver om medberoendet och just de känsliga har vänt sig till mig och min Distanskurs för att få bukt med de känslor som de går och bär på som inte tillhör dem.


Hoppas fler får förståelse för detta.

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se


Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.