Annons:
Etiketttankar-känslor
Läst 2241 ggr
[rore]
8/2/11, 11:50 AM

Smärta och lidande

Det gick jag och tänkte på för en stund sedan när jag gick till affären. Det är en fras som varit ständigt återkommande i samtal med andra, både privat och i inlägg på olika forum.

Jag tänker på den inneboende smärtan som många av oss är bekant med och i samma andetag (nästan) som vi lättat vårt hjärta inför någon, så kommer frasen:

Men det finns ju de som har det mycket värre.

Så förminskar vi oss själva och vårt egna inre känslorum. Som om det inte skulle vara viktigt, som om vi skäms för att vi berättar om vårt lidande.

Men jag undrar om smärta egentligen är mätbart? Är inte var och en av oss vår egna smärta närmast?

Hur stor eller obetydlig den än verkar i andras öron.

Egentligen så tror jag också att smärtan i sig vill förmedla ett budskap. Men vi är både döva och blinda inför meddelandet som kroppen signalerar.

Fokuset ligger hela tiden på att jämföra vem som lider mest…om än omedvetet.

 Detta är ett ganska typiskt sätt för många av oss att hantera oss själva, för det är något som vi tidigt fått lära oss, att inte gnälla. För det finns minsann de som har det värre.

Det kommer alltid att finnas de som har det bättre eller sämre, än vad jag/vi har det. Livets konstruktion ser ut på det viset.

Det är Härligt när händer räcks ut till att bistå och hjälpa andra.

Men jag tycker det är fint med människor som också vill hjälpa sig själva.

Annons:
Upp till toppen
Annons: