Hur kan man ha två persoligheter?

Jag tänker på österrikaren som höll sin dotter  instängd i 24 år. Utåt verkade han ju vara trevlig och en vanlig morfar medans han var ett monster som våldtog sin egen dotter gång på gång och berövade henne friheten. Det är väldigt svårt att förstå!!

Jag förstår inte att ingen märkte någonting. Måste nog ta reda på lite mer om detta. Såg det hastigt men har ej fördjupat mig i det.

Läste det nu, tragiskt. Vad är det som händer i världen just nu?

Ja man undrar ju hur frun kunde leva i samma hus ock inte upptäcka att en del av det fattades och pansardörren undrade hon inte över den? Och barnen som brukar vara så nyfikna!! Han byggde ju och det måste höras, och när han tog ner maten på veckosluten när hon inte jobbade...man har så många frågor.Ja jag frågar mej också vad som händer, just när man läst om nåt man tycker inte kan bli värre så dyker denna hemskhet upp. 

Jag tänker mitt. Han värkar va en kontrollerande person ytterst nogrann av det jag har läst, vilket KAN betyda psykopat. Att han dessutom inte värkar ångra nåt pekar ju även på psykopat. OM han är en psykopat har han nog haft kontroll på sin fru med, och hon har helt fulgt hans ord för att undvika konsekvänserna.. *vet så väl hur man kan trycks ner av en psykopat*

Det är min gissning iaf

Att vara trevlig betyder inte att man är en bra människa... tyvärr..

#3 Fy sjutton, har du haft den upplevelsen!!

#4 Så sant så.

#5 inte att va innestängt, men att leva med en psykopat ja

Tyvärr så är ju ofta psykopater väldigt bra på att kontrollera omgivningen och även på att dölja saker... Det får man ju läsa om varje gång det varit mord eller annat hemskt att gärningsmannen uppfattas av omgivningen som snäll, trevlig, hjälpsam, tyst/försiktig/tillbakadragen och stör ingen.

Vi blir alltid upprörda när något sånt här händer, vilket ju är helt naturligt och mänskligt.
Själv rös jag när jag läste det och tyckte det var hemskt. Jag fann inga ord, kunde inte fatta det. Obegripligt att något sådant kunde ske.

Sen finns det en djupare syn på det, som är att även om jag förfäras över vad denna man gjorde, så vet jag att det inte alls är den han egentligen är.

Hans "två personligheter"; ingen av dem är han. Om jag kan öppna upp mig och se djupare i såna här stunder, så fastnar jag inte i tron att han är ett monster, eller en psykopat.
Jag gör inte det till hans identitet. Liksom jag inte gör barnens identitet till offer i mina ögon.

Mannen är totalt vilse. Han vet inte vem han faktiskt är.

Detta är inte en ursäkt eller förringande av det som skedde, vill jag förtydliga. Bara ett djupare sätt att se på det.

Ett annat perspektiv på det hela är också att vi inte har den blekaste aning om hur Livet verkligen fungerar och varför saker sker som de gör. Livet är ett ofantligt mysterium.

Vi vet alltså ingenting om varför människor upplever det de gör. Vi tycker både det ena och det andra, vi har starka åsikter om hur saker borde vara eller inte borde vara. Men det är bara åsikter. Inte verkligheten. Vi har inte den blekaste om hur det "ska" eller "borde" vara, fast vi tror det.

Så vi kan egentligen inte döma, för vi har inte den större bilden. Ändå dömer vi, men det är bara mänskligt och helt okej.

Min syn på det... 

ja, det är ofattbart. tänk att leva på det viset så otroligt länge, med en läskig tyrann som man inte kan bli fri från och instängd i en källare. det är som en mardröm, men som är sann. nej, man kan verkligen inte vara helt frisk om man kan utsätta en annan människa för något sådant.

Ofta hör man komentarer som " han måste ha blivit utsatt själv i sin barndom" det är väl ingen ursäkt för vad han har gjort, många här har varit utsatta och är vanliga fungerande människor starkare till och med än de flesta.

Jag har inte givit den här händelsen särskilt mycket uppmärksamhet eller energi i min tillvaro.

Så jag vågar inte uttala mig om delade personligheter, eller andra psykologiska störeningar.
Det jag kan känna är en oerhörd medkänsla för alla inblandade.

Att hamna i en sån position som han försatt sig i ger mig ett oerhört medlidande över hur dåligt han måste ha mått.

#11 Jag har inte heller läst något om detta. Av den anledningen att flera har pekat mot att det inte är så bra. Om jag ändå inte kan göra något åt det, så kommer det endast att få mig att må dåligt och på så sätt sprida negativ energi. Jag vet att det händer, men jag låter det vara.

#11 o #12

Jag har heller inte läst nåt om detta. Att det händer otrevliga och obehagliga saker varje dag är ingen nyhet. Men jag undviker att lägga tid på det.

Jag vill inte veta hur en mördare tänker t ex.

Däremot kan jag ha medkänsla med alla inblandade.

Och jag tänker mycket som du Tunrida. Vi vet inte, vi har inte en aning om varför vissa människor gör som de gör och varför vissa har valt att vara offret i dramer som dessa. Inne på UJ har ewerhof bidragit med en länk som handlar om att när tragedier som liknande detta händer, skapar det ett större kollektivt medvetande. Gud har en underbar plan i allt som sker, tror jag! 

#8 Mycket fint skrivet och det är kärleksfullt att kunna se det så. Vi kan på detta sätt förstå våra medmänniskor bättre om vi kan se alla andra på ett djupare vis. Rädsla eller kärlek. Vi har ett val. Känner precis samma.

#14 Så var min tanke direkt att jag undrade vad han gått igenom som liten. Det är så sant så att vi kan ej veta någonting och vi är så snabba med att döma. Inte för att jag ursäktar hans beteende men det finns alltid en orsak bakom dessa psykiska störningar och beteende som blir en förklaring på det hela.

Blir jag arg och upprörd så ger jag det negativa näring och jag kommer själv skicka ut negativa energier till alla när jag snackar om just detta i verkliga livet. Jag blev upprörd och förstod ej hur detta kunde hända men stannade upp och såg det på annat vis samtidigt. Därutav tycker jag det är bra att Christine tar upp det så vi kan få en klarare bild om hur vi tänker och känner.

Det finns så mycket "skit" som tas upp i tidningar, tv, internet och allt möjligt annat. Många här har så rätt med att inte ge det näring. Där har vi också ett val.

Vi kan känna medkänsla med offren och jag tror du har rätt Gahella, det kändes så att det öppnar upp till en mer kollektiv medvetenhet.

Är det någon som läst boken. Pojken som kallades för DET?

Ja jag har det. Och den enda förklaring för mig att han överlevde på alla plan, måste vara att han var så nära ljuset på något sätt. Att det var därifrån han hämtade sin näring att genomleva det han gjorde med sinnena i behåll.

Jag har tagit del av det som hänt i tidningarna om detta, mycket för att försöka förstå hur sånt här kan hända och pågå utan att någon märkt nåt på alla dessa år... men framförallt för att jag känner en sån empati för dessa inblandade..och hur dessa som levt i källaren i så många år överhuvudtaget kommer att kunna leva ett "normalt" liv efter nåt sånt här, vad är då "normalt" för dessa..?

När det gäller barnen så vet dom inget annat liv än det liv dom levt där nere i källaren. Jag läste nu sist att för att dom skulle få vänja sig vid "friheten" så skulle dom sätta upp en bunker utanför så att dom kunde gå in och ut där när dom "ville"..

Jag kan hålla med dig där Rita när det gäller den här mannen, att hans beteende kan peka på att han är psykopat, (ska egentligen inte spekulera om det..) dom är mkt duktiga på att manipulera omgivningen, vara charmerande osv.. Även jag, som du, har levt med en sån i 8 år.

Måste bara säga att alla dess olika livsöden över världen berör mig djupt, vissa hamnar i tidningen och slås upp stort, vissa nämns inte. Tänker mycket på Humorgalan som jag såg igår kväll på TV, det var grymt, tårarna rann efter att få höra om t.ex. alla dessa kvinnor och unga flickor ända ner till 3 årsåldern som blev våldtagna om och om igen och stympade för livet. Vad ska till för att all denna grymhet och allt våld ska upphöra här i världen..? Jag bara undrar..