Nuet!

Reflektioner att ta med sig...

2009-09-03 22:15 #0 av: [Tunridan]

* Det finns bara NU

* Var närvarande här och nu

* Lyssna med ett öppet hjärta

* Tala från ett öppet hjärta

* Alla möten är unika


Ord från mig till dig. Kyss

Anmäl
2009-09-03 22:25 #1 av: [BigMama]

:notworthy: Man tackar, man tackar....!

Anmäl
2009-09-04 00:19 #2 av: siddelina

Så sant så sant, Tunridan. Många kloka ord att ta till sig och det gör jag med glädje Glad

Anmäl
2009-09-04 09:30 #3 av: rore

#0

Så självklara ord

Och ändå så svåra att hålla i minnet. När känslorna börjar bråka.

Denna ska jag skriva av och sätta på kylskåps dörren.

Och använda som andnings och landnings övning.

Tack TunridanKyss

 VågDet förflutnas läxa. Blir framtidens lärdom Regnbåge



 

 


Anmäl
2009-09-04 18:20 #4 av: [Tunridan]

#1 Varsågod. Flört
#2 Så bra. Glad

#3 Varsågod. Kyss
Jamen det där var ju ett bra tips, jag har själv dessa ord framför mig vid datorn och tittar på dem ibland. "Andnings- och landningsövning", bra uttryckt!

Nej, när man väl har "fastnat" i en känsla som bråkar är det inte så lätt att bara gå från motstånd till öppenhet så där utan vidare. Men det är ju inget måste heller, man kan ju bara befinna sig där man är. Glad

Det första jag själv känner, när jag "fastnat" är att det som behövs är känslan av lättnad, den tar mig ur det värsta. Dessa ord kan kanske vara något som ger en lättnad i vissa situationer, eller att säga; "det är okej att känna så här."
Eller; "vad är sant?" (samma som "vem är jag?")

Anmäl
2009-09-04 19:16 #5 av: tilja65

Tack, jag ska försöka hålla orden i färskt minne Skrattande

/tilja

Med ljus och kärlek... Tina

www.harmoniqa.se

Anmäl
2009-09-04 22:18 #6 av: [Tunridan]

#5 Varsågod Tilja. Skrattande

Anmäl
2009-09-05 15:43 #7 av: Carhur

 

Värdefulla och viktiga meningar...

Så enkelt men ändå så svårt Glad

/Carola

Anmäl
2009-09-05 21:46 #8 av: [Tunridan]

#7 "Så enkelt men ändå så svårt"

Fast, kanske ändå inte? Att det är svårt alltså. Jag har reflekterat kring detta eftersom jag ofta ser och hör det lite överallt:

Varför är vi ofta så snabba med att säga att något är svårt?? Är det för att skydda oss själva mot "misslyckande", för att vi tror att det finns något vi måste leva upp till?
Den enkla och uppenbara sanningen "det finns bara NU", tolkas ofta såhär;

"Jovisst är det så, MEN...det är ju inte så lätt att leva upp till det eller komma ihåg det.."

Varför inte? Kan det vara för att vi inte VILL se det uppenbara eller för att det är så pass enkelt att vi missar det, för vi är övertygade om att allting ska vara svårt och ta tid?

Det kanske är alldeles för enkelt därför blir det svårt, för sinnet alltså som vill krångla till det mest enkla? Skrattande

Jag ser det som att vi tycker eller tror att det är svårt när vi tror att det är så att vi lever i Nuet.
Att vi därför behöver koncentrera oss på att vara närvarande i Nuet, komma ihåg att vara det, fokusera på det och då blir det förstås svårt. För då får vi använda vår energi till något som egentligen är en illusion. Vi lever nämligen inte i Nuet - vi ÄR Nuet! Nuet är allt som finns, så vi är det.

Det är enkelt och inte alls svårt. Egentligen. Det gäller bara att se det uppenbara och inte tro på alla tankar som säger att det inte går, eller är svårt. De är bara tankar. I Nuet. Skrattande

 

Anmäl
2012-08-21 10:34 #9 av: rore

Knuffar upp.

 VågDet förflutnas läxa. Blir framtidens lärdom Regnbåge



 

 


Anmäl
2012-08-22 14:57 #10 av: retep

En bra knuff roreGlad

För min del handlar det mest om uppmärksamhet!

Om att följa Nuet, vara i det och vara det.

Tappar vi uppmärksamheten...för en stund, en dag...så återgår vi bara stilla till den, när vi kommer på att vi varit på vilospår.

Att praktisera en sådan teknik är att skapa medveten närvaro!

Där vi efterhand mer och lättare ser... och återskapar en djupare kontakt med vår personlighet och vårt Jag.

Anmäl
2012-08-23 13:23 #11 av: rore

Glad

 VågDet förflutnas läxa. Blir framtidens lärdom Regnbåge



 

 


Anmäl
2012-08-24 05:04 #12 av: Uncle Thomas

ja, flera kloka ord där.

Många glömmer bort att leva nu.

MEN det är en sanning med modifikation. Det finns även många, som lever för mycket i nuet, och struntar i konsekvenserna för framtiden, t ex lever över sina tillgångar, åker på utlandssemester för lånade pengar, köper en massa prylar, och sedan sitter de i skuldfällan med dyra räntor...

Anmäl
2012-08-24 08:44 #13 av: retep

Uncle Thomas!

Visst, som du säger "Det finns även många, som lever för mycket i nuet,"

Tänker bara att de egentligen inte alls lever i nuet.

Att leva i nuet kräver ju både närvaro, uppmärkamhet och en medvetenhet om vad man gör och vad som sker!

Och den har man ju inte om man lever över sina tillgångar o.s.v.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

"


Anmäl
2012-08-24 13:25 #14 av: Uncle Thomas

#13 Ja, i en perfekt hantering,

men ingår det verkligen i begreppet?

Det finns en hel del människor, som lever obekymrat i vad jag räknar som i nuet, och som lever vidare obekymrat även om de hamnar i struliga situationer (som min mamma)

men de kan ställa till det för personer i omgivningen, som inte lever lika bekymmerslöst (som min pappa  Glad

(Så det inte blir något missförstånd - Min mamma lever bekymmerslöst gällande pengar, vilket hon inte förstår sig på, men är seriös gällande annat, som t ex känslor.)

Anmäl
2012-08-24 14:19 #15 av: retep

Är det kanske så, att din mamma lever bekymmerslöst med pengar för att hon har ett mer optimistiskt sett att se på pengar och annat? Att hon verkligen är obekymrad för att hon vet att pengar kommer och finns, på ett eller annat sätt?

Kanske är det här mer exempel på olika personlighetsdrag?

Skulle t.ex. din mamma strula till det om hon var uppmärksam och mer medvetet levde i nuet?

 

Anmäl
2012-08-24 15:58 #16 av: Uncle Thomas

#15 Nu efter vi barn är utflugna har de det ganska gott ställt, så nu har de inga ekonomiska problem,
men tidigare var det underligt att inte min pappa blev gråhårig i förtid just för att min mamma var så bekymmerslös och inkompetent gällande ekonomi. (Fast hon ställde inte till det så mycket, inga lån e d, utan hon brände "bara" månadsinkomsten för snabbt, så det var tomt i slutet på månaden, vilket inte bekymrade henne.

Anmäl
2012-08-24 17:43 #17 av: retep

#16
Var det något som bekymrade din far och er barn?
Saknade ni något i fråga om ett gott hem, med mat på bordet, tak över huvudet, rena kläder, leksaker...kärlek?

Anmäl
2012-08-25 11:43 #18 av: Uncle Thomas

#17 Nej, inte annat än att jag inte tycker om gröt efter det  Glad (annan än risgrynsgröt).

Ofta berodde bristen på matpengar i slutet på månaden på att jag fått fler leksaker, fastän jag redan hade ganska många. Och jag tjatade inte, var tvärt om väldigt lugn - som barn Glad - så det var mer att mamma tycker det är kul att ge bort saker.

Mamma var bra på "allt" annat än ekonomi, så det fungerade då pappa gav upp att försöka lära henne det, och tog hand om det själv. Det var säkert jobbigt för pappa innan dess.

Anmäl
2012-11-18 10:32 #19 av: Theleonora

Knuffar upp den här lite.

Jag tror inte jag riktigt förtsår innebörden av att vara i nuet. Eller jag förstår det och jag förstår att i nuet finns inte något jobbigt men så fort dom jobbiga känslorna kommer upp och jag ska vända mitt fokus till nuet igen då är det ju som att förneka dessa jobbiga känslor och på sätt och vis fly från dom genom att vara i nuet. Blir det inte fel då?

Anmäl
2012-11-18 11:39 #20 av: retep

Kameleonten!

När vi ser nuet som ett tillstånd som är i rörelse, i ständig förändring.

Ser hur vår uppmärksamhet att återgå till nuet befriar vår känslobindning.
Om så bara så för ett ögonblick.

Då ges vi också möjligheten att avdramatisera känslans betydelse, lindra den jobbiga känslan och förlänga vår närvaro i nuet.

Att avdramatisera kan betyda att vi kan inse att de jobbiga känslorna får för stort utrymme och betydelse.

Att de kanske inte leder till något som vi tror vara viktigt.

Ofta kommer upplösningen av de jobbiga känslorna till oss genom att vi släpper taget, när vi sovit ut, när vi blir mer rationella, i vårt förhållningssätt.

Anmäl
2012-11-18 12:07 #21 av: Theleonora

När vi ser nuet som ett tillstånd som är i rörelse, i ständig förändring.

Ser hur vår uppmärksamhet att återgå till nuet befriar vår känslobindning.
Om så bara så för ett ögonblick.

Då ges vi också möjligheten att avdramatisera känslans betydelse, lindra den jobbiga känslan och förlänga vår närvaro i nuet.

Att avdramatisera kan betyda att vi kan inse att de jobbiga känslorna får för stort utrymme och betydelse.

Att de kanske inte leder till något som vi tror vara viktigt.

Jag förstår ända ner hit.

Ofta kommer upplösningen av de jobbiga känslorna till oss genom att vi släpper taget, när vi sovit ut, när vi blir mer rationella, i vårt förhållningssätt.

Menar du bokstavligen sova? Jag tycker mig ha gjort det, dvs släppa taget om och om igen, men kan det vara egot som luras? För jag står och stampar, vet inte var jag är, nuet, då- eller framtid. Har jag släppt det? Kan jag röra mig framåt? Mycket funderingar blir det om man inte gör på "rätt" sätt.

Anmäl
2012-11-18 13:17 #22 av: retep

Känner du igen befrielsen på morgonen, då du inte riktigt minns eller förstår vad du var bekymrad över, vad det var för känslor som var så låsta och omöjliga att släppa.

Att göra "på rätt sätt" är att släppa osäkerheten och rädslan för vad som kan hända när man gör ett nytt val och rör sig framåt.

Visst är det så att "egot" luras!
Men egot är också din möjlighet att expandera och göra mer medvetna val.
Egot i sig är utan begränsningar i det att det kan nå bortom, helt till Själsmedvetenhet.

Anmäl
2012-11-18 13:33 #23 av: Theleonora

Så egot är inte nåt dåligt?

Tyvärr känner jag inte igen befrielsen på morgonen eftersom jag vaknar med ångest varje dag :(, men jag vet inte vad den ångesten beror på eller kommer av. Däremot kan jag i vissa små ögonblick känna en viss lättnad, det kommer av sig självt på dagen (mer framåt kvällen) så jag vet hur den känslan känns.

Kan du ge ett konkret exempel på hur det funkar i hjärnan när man gör på "rätt" sätt?

Anmäl
2012-11-18 17:24 #24 av: retep

Nej egot är i sig inte något dåligt!

Egentligen är det ganska komplext vad som sker och inte mindre då vi ofta är bundna till våra föreställningar och känslor.

Ångesten är självklart ett gissel när det kommer till att få hjärnan att göra på " rätt" sätt!

Jag menar att oavsett om det är ångest, rädslor eller våra inlärda beteenden så är det bara våra egna föreställningar och en verklighet vi själva skapat.

Om ångesten är för svår och ihärdig kan det vara okey att både gå i behandling och medicinera.

Att i vardagen finna lugnet, närvaron och uppmärksamheten på nuet.
Det kan ske genom att ändra sin tanke och föreställning om vad som är av verklig betydelse i livet.

Att lägga all vikt vid och påminna sig om de "små ögonblick" av lättnad som kommer och vidga dem.

Uppmärksamhet är en kraft som leder oss vidare mot ett mer tryggt, ljust och harmoniskt liv.

Våra känslor följer egot!
Och om vårt ego är högt och rent, så är känslorna också det!
Och om känslorna är harmoniska, då blir också vår egouppfattning ren och klar.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.