Annons:
Etiketttankar-känslor
Läst 5833 ggr
Vargkvinnan
2010-09-14 00:08

Försöker komma ur min apati.

Hejsan!

Ska försöka göra en lång historia kort… Har mått dåligt större delen av mitt liv. Förra året hände nått som gjorde att jag ändrades inombords. Jag började sakta men säkert må bättre och kunde för första gången se en framtid.

Jag har fortfarande dåliga dagar men inga självmordstankar mer. Så långt är allting bra. MEN….

Nu ska jag äntligen få arbetsrehab (som jag tjatat om i över ett halvår) och jag har flera ideér om vart jag ska söka. Men jag kommer inte upp ur sängen på morgonen. Jag är helt apatisk… Jag har ingen lust att göra nånting alls. Ingen hunger och ingen ork. Sover bort hela dagarna typ. Jag vet att detta är tecken på deppresion men jag är inte ledsen. Har inga dödstankar, ser inget svart hål.

Har ni nått tips på hur jag ska komma igång? Få tillbaka livsgnistan? Jag behöver lära mig att leva här och nu och inte i mina drömmar.

Bor för tillfället i stan men vill ut på landet, men måste kunna vara lycklig INNAN det händer för det kommer ta tid…

Behöver inspiration…

Alla svar välkomnas!

Annons:
szirius
2010-09-14 18:17
#1

Ååh, jag känner med dig när jag läser. Att bryta den där viljelösheten är inte lätt. Det handlar just om brist på vilkekraft, att inte lyckas göra det man faktiskt vill och vet att man behöver. Som att äta och gå ut.

Prova att sätt upp små, små mål. Kanske bara ett mål om dagen till att börja med, och sedan öka på.

Naturen är oerhört läkande. Men jag VET hur svårt det kan vara att ta sig ut fastän man behöver.

För mig brukar det faktikst " lösa sig av sig självt". Jag når en punkt där jag känner " faen, jag orkar inte ha det så här mer!" och så kommer plötsligt en energi.En arg energi, men den får upp mig.

Prova känna efter om du kanske är arg? Eller har lust att vara tokig, sätta på hög musik och hoppa omkring? Såna "tokigheter" kan få mig att bryta apatin. Och sen rullar det på.

Har du ingen vän som kan " dra med dig" ut i skogen? Man kan behöva en spark i baken ibland. Just då känns det urjobbigt, men sen är man tacksam att man brytit sig loss en stund.

Önskar dig all lycka till.Kyss

Vargkvinnan
2010-09-16 00:38
#2

Tack så mycket för svaret :) Det där med att provocera fram andra känslor har jag inte ens tänkt på. Mycket bra idé! Ska testa imorn nu e det lite försent för att ställa sig och skrika :P

Känner mig lite bättre idag fast jag har blivit förkyld men då känns det helt ok att ligga och slappa så lite av ångesten försvann hehe.

Jag tror du har rätt i att man ska sätta upp små mål, jag har sån jäkla prestationsångest hela tiden och måste sluta med det…

evab86
2010-10-08 17:01
#3

Hej! Jag är helt ny här på forumet och läste ditt inlägg. Jag känner verkligen igen mig i dina tankar.

Men jag har nu äntligen börjat få tillbaka min motivation och fått lite mer ork! :) Jag har lyssnat på min kropp och har faktiskt tagit det väldigt lugnt i 2 månader, jag behövde det.

Nu har jag tillslut börjat känna motivationen att göra något och har försökt ta reda på det jag skulle tycka vara kul och jag har kommit fram till att jag vill börja fotografera. På så sätt kommer jag nog känna för att ta mig ut i naturen och kanske ta en kurs i fotografering och på så sätt träffa lite mer människor (något som jag har undvikit)

Jag tror du måste motivera dig med saker och mål som du tycker är roligt och som betyder något för dig.

Lycka till!

Kram

Upp till toppen
Annons: