Annons:
Etikettpersonlig-hjälp-coaching
Läst 3448 ggr
lislotta
2010-12-20 21:37

vad ska jag göra nu..?

Det började för ungefär ett år sedan, när jag träffade en helt fantastisk människa som var den första som nånsin "sett" mig.. Vi pratade massor och han gav mig helt nya tankar och jag insåg att jag kunde inte fortsätta den jag var, jag började söka efter mig själv.

Utvecklingen gick snabbt till en början och jag blev nöjdare med den jag var..

I somras kom en vändpunkt, då det hände lite jobbiga grejer och sen dess har det egentligen bara gått utför. jag ÄR nöjdare med den jag är idag än den jag var innan, men det är bra mycket jobbigare att vara mer medveten..

jag har många jobbiga tankar och det är sällan det går en dag utan att jag gråter.

Jag vill inte vara på den plats jag befinner mig i mitt liv just nu. Allt känns meningslöst och tungt och oftast känns det som att jag kommer att vara här för evigt. Ensam, deprimerad och värdelös..

Jag läser massor med böcker om personlig utveckling (håller på med Finn din livsuppgift med munken som sålde sin Ferarri) och tycker att det är oerhört intressant. Men så länge jag inte kan se någon poäng eller någon ljusning, så vet jag inte hur jag ska använda det jag läser. Det blir liksom bara.. "jaha.. " och det kan gå, några timmar, att vara positiv, att tänka att jag måste vara här, att jag behöver gå igenom detta, men det håller liksom inte i längden.

Jag har mina drömmar och mina mål, men de kolliderar lite och jag kan inte avgöra vilket som är viktigare för mig.. Vilket är ett problem, förstås..

Jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra nu.. Vad är nästa steg? Vad behöver jag göra för att gå vidare?

Annons:
[Ming]
2010-12-21 15:14
#1

Vi är många som ställer/ställt oss samma frågor!

Jag tror du vet att ingen kan ge dig svar på dina frågor….vad jag kan bidra med är: Låt tiden hjälpa dig och tids nog får du de svar du behöver.

Böcker är bra men svarar oftast inte på våra frågor.

Allt brukar ordna sig till slut och de svåra tiderna hjälper oss till ökad medvetenhet. Vi är många i samma båt…du är INTE ensam!!

[rore]
2010-12-22 13:26
#2

Lislotta!

Jag kan endast instämma med det som Ming skrivit.

Tid och tålamod är den starkaste drivmotorn, även om det inte käns så. Just då.

Någonting som jag tyckte och fortfarande kan fastna i är motståndet som väcks till liv inom en…. Blir som klister, vill inte släppa taget,,,,

Sök då i ditt ínre efter acceptansen. Konstatera att du fastnat och låt det sjunka in….

Kram och lycka till….

lislotta
2010-12-25 16:22
#3

Tack för era svar..

ja, klart jag vet att ingen egentligen kan säga att jag ska ditåt, att jag ska göra si och så för att komma vidare. men ibland vill man bara ropa på hjälp, trots att man vet att man måste klara sig själv..

Lever lite i förhoppningen i att allt kommer att bli bra, även om jag tvivlar.. försöker att tro på Sharmas visdomsord:

Universum är inte ovetande om ditt hjärtas längtan

[rore]
2010-12-25 16:38
#4

#3

"Universum är inte ovetande om ditt hjärtas längtan"

Vilken härlig mening!

Och visst är det så att vi alla ropar på hjälp ibland, trots att vi vet att jobbet är vårt och ingen annans.

Därför är det så skönt att kunna skriva av sig och sända iväg sina tankar/känslor……

Bara det att komma på sig själv med att fastna i tankemönster,, kan vara befriande att skrivaTungan ute

Kram

Upp till toppen
Annons: