# Själsfrände!! Author: GitteL Som ni alla vet är jag väldigt intresserad av människan och hur vissa möten blir magiskt. Jag skulle vilja veta om ni någon gång har träffat på er själsfrände som kan vara av både manligt och kvinnlig kön. Hur märkte ni detta? Vad var det som sa att detta är något speciellt? Vilka egenskaper såg ni i honom/henne?? ## Comment 1 Author: Jenahbella vilken klurig fråga :) iaf för mig.. jag svarade "vill ej svara" för jag vet inte riktigt.. jag letade en gång efter min själsfrände.. på jakt efter att bli lycklig.. jag ville hitta någon som verkligen förstod och kände så som jag. men de gjorde jag inte. för jag kan inte säga att min sambo är min själsfrände, för mig är en själsfrände någon som man är lik, jag skulle inte vilja vara tillsammans med någon som jag känner så för. min sambo och jag kompliterar och kompromissar, de tycker jag e de finaste man kan göra. MEN, jag sitter här nu och funderar på om jag ändå hittat denna själsvän, för jag har en vän (en manlig) som jag ibland kan känna att jag är (vet inte hur jag ska förklara) men vi lever med samma tankesätt.. och vi kan diskutera saker i timmar, endast för att bli förundrade över hur lika vi tycker.. vi har båda flera gånger sagt att om jag hade varit man hade jag varit dej och tvärt om.. det är som att vi har samma känslor, och vi har en sån förståelse gentemot varann.. jag kan sätta mig in i hans liv på en nivå som jag nog aldrig gjort med nån annan.. detta måste jag fundera vidare på! :) ## Comment 2 Author: Wargmane Ja jag ska dela en ljuvlig historia med er nu.... Ner jag var 19 år träffade jag en kille som  stal mitt hjärta...vi älskade varandra så det gjorde ont ...höll ihop ett tag men det tog slut för det blev för jobbigt....Jag har aldrig kunnat släppa honom i tankarna på de 26 år som gått.....vi var definitivr själsfränder...många liv.... Det har gjort ont i hjärtat varje gång jag undtrat hur han har haft det.....hade han kommit i min väg nån gång på den här tiden hade jag bara släppt allt och följt honom....men så skedde inte! För några veckor sedan letede jag på eniro efter en kompis ....på raden ovanför.....stod hans namn, med e-mailadress...så jag skickade ett mail..... \*ler\* Vet ni att vi känner båda två likadant idag...han har heller aldrig släppt mig i tanken....Nu ser vi framåt ...tillsammans ....Lycklig! ## Comment 3 Author: Jenahbella #2 åh va härligt :D ## Comment 4 Author: GitteL #1 Ja det kanske är så trots man inte vet det. ;-) Brukar ju kännas magiskt vid första mötet och det är en djupare kontakt än vanligt utan ord. Energimässigt. ## Comment 5 Author: GitteL #2 Så härligt att höra. Har du mött honom efter mailet du skickade? Kan du beskriva lite i ord vad och hur det känns? Vad är det som binder er båda?? ## Comment 6 Author: Jenahbella #4 jo de e ju därför jag e lite osäker :) men just de där att man KÄNNER att man är så lika varandra.. och att någon slags dragning finns.. för de känns som vi hör ihop på nåt sätt.. fast inte som partners utan bara själsligt.. de e skumt! :) Har du själv någon själsfrände? :) ## Comment 7 Author: GitteL #4 Nej faktiskt inte men har känt denna närvaro 2 ggr och det är väldigt speciellt. Sedan har vi ju val om vi är redo att gå in i det för det är väldigt omtumlande har jag hört om man ej är hel i sig själv. Underbar solskenshistoria med din kille. Blir så glad för sådant. ;-) ## Comment 8 Author: Outerspace Jag har mött henne och innan dess kände jag att hon fanns i närheten och där stod hon framför mig. Vi möttes i en butik där hon arbetade som ansvarig och det var ett nöje att bara titta på henne. Vi hade båda haft ett långt uppehåll och arbetat med oss själva och jag tror det är en nödvändighet för att mötas på detta själsliga djupa planet. Samma tankar, lika men ändå inte, beröringen är annorlunda och det är en närvaro som inte kan beskrivas. En upplevelse som är magnetisk. ## Comment 9 Author: [Borttaget] Jag vill gärna tro att jag lever med min själsfrände. Jag svarade "vill ej svara" för jag vet inte. Men  vi gör/tänker samma saker samtidigt. Vi läser av varann. Vi är de bästa vänner. Vi har samma värderingar. Vi respekterar varann för våra olikheter. Fick ett kärleksfullt sms igår när jag var som mest stressad och ur balans, och jag blev så glad. Precis då jag behövde det som mest! I efterhand har vi räknat ut att vi kunnat mötas två ggr innan vi lärde känna varann. Genom den kille jag var tillsammans med för länge sen och genom mitt val av gymnasieort (som jag ändrade i sista sekund)där han gjorde lumpen. Det var inte vår tid då. Tror jag.   #2 Älskar din solskenshistoria! Låter som en ljuvlig romantisk film - med lyckligt slut. ## Comment 10 Author: Wargmane #5 Vi har mötts flera gånger nu...och att gå in i de armarna igen var som att komma hem...det är en kärlek inte likt nån annan...vi ser på varandra och kan känna den andres tankar... saken är den ..vi har gjort saker samtidgt pararellt med varandra under alla dessa år ...samma saker, samma tid, jag har vetat när han har mått dåligt och jag har vetat när han har mått bra ... \>Vi är ruskigt lika ....och har blivit " vuxna" på varsitthåll ...men ändå har vi samma tankar om allt.... Ja det är en gåva att #hitta" honom igen.....hur det än blir ! Kramixen! ## Comment 11 Author: GitteL #10 Wow så härligt men du har verkligen jobbat länge med både dig själv och andra. Kärleken inom dig ser du hos alla andra. Det känns i dina ord. Lycka till. Kram. ## Comment 12 Author: [Borttaget] Jag är verkligen duktig på att hitta självfränder... Hittat två stycken;)