# Avveckling och inveckling
Author: pson

Jag har en vän som påstod att det borde heta personlig avveckling, istället för utveckling. För ofta så är det ju så att man har beteende som borde avvecklas istället för utvecklas för att man ska kunna växa.

Likaså påstod han sig vara invecklingsstörd. Detta är då människor som lyckas konstra till från början enkla och okomplicerade situationer. Säg till dem att du älskar dem och de frågar: "Hurdå?". Säg att du hade trevligt på festen och de vill gärna veta vad du menar med "trevligt".

Vad anser ni om detta?

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Jag kan bara svara på första avsnittet. Jag tycker personlig utveckling är bättre än avveckling, även om det ibland handlar om att avveckla vissa saker...

Tänk dig ett träd och föreställ dig att du är trädet. Från början är trädet litet och har inte så stort grenverk - dvs. vi är små och kan inte så mycket. Så småningom växer trädet och till slut är det kraftigt utbyggt - det gäller för oss också.

Om vi menar avveckling så betyder det att vi tar bort vissa grenar på trädet - kanske grenar som inte "bär frukt"... På det viset passar avveckling. Men när det gäller utveckling så är det av de delar som fungerar och har blivit bra redan från början som till slut blir trädets brokighet.

Ibland brukar man faktiskt likna människan vid ett träd och åtminstone i ett sammanhang kan man direkt översätta träd till människans liv och t.o.m. datera vissa händelser efter ett målat träds märken i stammen och grenar! Fast det hörde inte till ämnet... ![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)

## Comment 2
Author: Perla

#0  
  
Jag håller med din bekant. Det vi håller fast vid tankemässigt, känslomässigt och beteendemässigt, medvetet eller omedvetet, som inte fungerar för oss är det som hindrar vår utveckling och det som inte fungerar måste avvecklas för att det ska kunna ske någon utveckling.   
Mer invecklat än så är det inte. ![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)

## Comment 3
Author: GitteL

Det ordet har jag hört ofta att det skall heta personlig avveckling när det gäller att komma närmare sitt högre jag. Att ha mer tystnad istället för alla diskussioner ung som munkarna lever ;-)

Ligger mycket i vad din vän säger men samtidigt förstår jag Rickard  här att vi behöver nog det ena innan det andra.

## Comment 4
Author: pson

Ja, jag tror också på en kombination på de båda...  avveckla när det inte leder till något gott, och utveckla de egenskaper som är bra...  Jag har svårt för det där antingen/eller-tänkandet.

Sedan det här med att vara invecklinsstörd..det hade jag aldrig hört förr när han sa det. Men nog har man stött på människor som sönder analyserar det mesta, och som inte kan nöja sig med ett enkelt svar... 

Och liknelsen med trädet var fin, Vintersaga   =)

## Comment 5
Author: [Borttaget]

#4 - Jag ser inte heller världen i svart-vitt - det finns alltid en massa nyanser emellan :-)

Jag är en analytisk person och förstår då att man kan analysera en massa saker (gärna sånt som är svårt att greppa - typ andlighet...). Men någonstans känner jag att det finns en gräns innan jag analyserar sönder en sak - då tappar jag ju bort hela konceptet och får aldrig grepp om det igen... vilket är resursslöseri :-)

Jag gillar liknelser och träd i synnerhet, eftersom jag en gång lärde mig att använda trädet som symbol för mitt liv... vilket är en annan historia...

\\Rickard

## Comment 6
Author: [Borttaget]

#5 Men visst önskar man att världen vore svart-vit? Kanske det som ska bli målet med livet, att helt enkelt färga världen svart-vit^^
