Annons:
Etikettreflektioner
Läst 2730 ggr
GitteL
2016-02-26 10:50

Vad säger detta foto DIG?

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
Förhandsgranskning av bild 1 av 2
Förhandsgranskning av bild 2 av 2

Denna bild säger så mycket och jag vill gärna veta hur just du tänker och framförallt KÄNNER när du ser detta konstverk? Tack ❤️

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se

Annons:
Aleya
2016-02-26 11:00
#1

Obehag. Det är det enda jag får fram.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Sommarek
2016-02-26 11:02
#2

Att våra enklaste, "barnsligaste" önskningar hålls tillbaka av vår "vuxna", "logiska" hjärna. Egentligen är livet ganska lätt, men vi gör det svårare genom att insistera på att allt ska vara på ett visst vis, annars går det inte.

Sajtvärd på Wicca ifokus och Halland iFokus

[Silverräv69]
2016-02-26 11:48
#3

Bilden säger mig rent spontant att vi stängt inne vårt inre barn, förmågan att sträcka oss ut mot världen utan rädslor och fördomar, att vi kväver nyfikenheten vi föds med och är vilsna utan den.

Men barnet i oss försvinner alltid, det är bara att ge den plats i ens liv igen och villkorslöst och ohämmat ta kontakt med omvärlden igen.

K.R.J.T
2016-02-27 16:46
#4

att våra fiender/ovänner ganska lätt skulle kunna vara våra vänner ifall vi struntade i det för gångna/ slutade vara så vuxna hela tiden.

ett barn glömmer snabbt av elakheter som händer, och ger personen som varit elak en chans till, vilket är något vuxna ofta inte gör.

ett kort ord till bilden: vuxna dömer, barn förlåter & går vidare,

Pusss & kram

retep
2016-02-27 22:38
#5

Känner att, mitt i en stund av tungsinne lyser barnet "inom", upp och frigör mig. Glädje, energi och kreativitet strålar ut genom gallret och uppfyller mig. Kvar blir ett tomt skal av modlös dysterhet.

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

[Otippbar]
2016-02-29 09:15
#6

Jag känner en hoppfullhet i att även om vi vänder varann ryggen och sluter oss i vårt ensamhets fängelse, så finns en glödande längtan efter närhet och ovillkorlig kärlek oftast kvar. Den längtan gör att livet känns värdefullt, och att känna den i andra är underbart :).

Annons:
GitteL
2016-02-29 17:26
#7

Ååååå vad glad jag blir av era ord…..de känns så äkta och sant inom mig. Vi har alltid barnet inom oss och oavsett vad som vänder så bör vi lyssna mer till vad vår kropp säger. När vi tar hand om vårt inre barn så blir viockså ETT med oss själva. Tack tack för era ord. ❤️

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se

Blueberry95
2016-03-10 20:59
#8

Jag känner att dessa människor är ensamma och isolerade. De kan inte ta kontakt eller ännu mindre känna kärlek eller intimitet till andra. Men barnet i dom vill fortfarande känna den kärleken dom inte fick av sina föräldrar. Vi lyssnar inte på det barnet med det fortsätter att påminna oss med hjälp av ångest och andra jobbiga känslor, och hoppas att vi en dag kommer att höra dom. För vårat inre barn vet att vi alltid är sammankopplade med varandra och alltid har förmåga att känna kärlek.

SuzanneV
2016-03-11 00:45
#9

Känner hur viktigt det är att ta mitt inre barn i handen och gå med henne sida vid sida. Lyssna på henne. Krama om henne och ge henne kärlek, tröst och trygghet. För det är då hon OCH jag blir fria och levande. Hennes ljus sprids till mitt hjärta och vi blir ett i kärlek. Jag låter henne ta plats och få leka och busa. Få höras och synas. Bara få VARA. Reser mig. Står rakryggad. Stillhet och ro. ❤️❤️❤️

Suzanne - medarbetare för personligutveckling 


Arbetshälsocoach på Fram i Kraft - för jobbet och livet

Tarotstollan
2016-03-11 21:56
#10

Vi måste komma i kontakt med vårat inre barn och se världen med nya ögon. Det går inte att komma framåt om man stänger in barnet som man en gång var, inom sig.

Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!

oddahviing
2016-04-02 23:05
#11

Jag känner att de ideal som samhället format mänskligheten till har gjort att vi följt en väg som inte var vår egen. Vi känner det inuti, men vi vet inte hur vi ska gå tillbaka. Vi förnekar det vi en gång brann för, och undantrycker våra inre önskningar, och förvandlas till någon vi egentligen inte är. För vi har lärt oss att allt vi var är fel. Hjärtat försöker få oss att lyssna på oss själva igen, men vi kan inte höra, för vi väljer att inte lyssna. Och det gör oss förtvivlade. Vi isolerar oss från världen men hjärtat fortsätter att skrika ända tills vi blivit döva.

'-Headlights on the highway-'

Vixxen
2016-04-05 19:32
#12

Konstverket ger en bild av hur barn kan hamna i kläm vid skilsmässor.

Sabinan
2016-04-14 23:44
#13

Min första spontana tanke var, när man hamnar  konflikt med någon som man älskar och man inte når fram till varandra.
Skulle man mer lyssna till sitt inre barn, skulle konflikterna kanske inte uppstå, förlåtelsen skulle vara närmare och man skulle nå varandra eftersom man är mer öppen för den andra.
I konflikter känner man sig alltid ensam och dyster.

Sajtvärd för Balkongodling & Akvarell
"Big Journeys Begin With Small Steps"

Annons:
[Honesta Amore]
2016-05-02 15:54
#14

det första jag tänker på är hur man förlorar sitt inre barn ju äldre man blir och hur simplare livet skulle vara om man släppte fram det mer ofta. För ett barn kan en sten vara ett husdjur eller början på ett spel men för vuxna är en sten bara en sten. Det vore nog mer hälsosamt om man kunde se världen genom ett barns ögon någon gång ibland å bara njuta av alla under som man så ofta går förbi.

powerofthebass
2016-06-10 00:47
#15

Känner mycket possitivt samt negativt. Jobbigt att skriva imobbilen dock för mycket tect

Obiter dictum .**_ Ut pictura poesis, 
**_

retep
2016-06-18 17:28
#16

För min del har det säkert varit så hela livet, att mitt inre barn har varit med mig i det yttre. Jag har inte direkt behövt göra något för att locka fram det. Min barndom var bra och tonåren ok, sen började jag med TM tekniken och så har det fortsatt så…

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

GitteL
2016-06-23 19:57
#17

Intressant text att få läsa här. Tack åter igen Vi har alltid ett inte barn som pockar på uppmärksamhet ❤️

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se

[Jennah]
2016-07-08 22:54
#18

Den är väldigt fin! Att det alltid finns ljus och hopp inom oss och att man som vänner eller mer älskar varandra även i svåra stunder!

[Hukanson]
2016-07-17 13:21
#19

Ser ett gammalt äktenskap som gått litet i trött stå och känner en invand tystnad där könsroller rutinmässigt bestämmer … men innerst inne ändå en pånyttfödd sann kärlek i tystnadens lyckogemenskap !

Upp till toppen
Annons: