Personligt om oss själva!

Våga

2011-03-16 20:29 #0 av: DinJejja

Hej! Var ett tag sen jag skrev här inne eller var aktiv överhuvudtaget.

Jag började iaf plugga i höstas på universitetet. Kände dock att de där med att hålla föreläsningar är svårt.

Så i måndags började jag en "att våga tala"-kurs. Vad bra tänkte jag. Får jag lite tips och får vara med andra som har samma problem! Men bara de att alla andra som går där, går där för att bli bättre på att tala in för folk. Ingen förutom jag klarar inte av att ställa sig där framme och prata.

Jag vet inte hur jag ska göra. Läraren sa att allt var frivilligt så just nu sitter jag bara och kollar på när dom andra gör sina övningar inför varandra. Vilket får mig att känna mig ännu sämre.

Jag har väldigt dåligt självförtroende. Har lappar på spegeln i hallen med positiva ord om mig själv som jag läser varje dag för att känna mig bättre. Men när det kommer till att stå där och prata inför folk så klarar jag verkligen inte av det. Mår så sjukt dåligt. Försöker andas med magen och ta det lugnt men det går inte.

Har någon något tips jag kan göra, tänka på för att klara av detta. För att känna mig bättre även fast jag misslyckas?

Tack på förhand!


Anmäl
2011-03-16 21:53 #1 av: [resande71]

Att inte våga handlar nog mycket om att du tror att de ska tycka du är en dålig talare. Tycker du att någon av de andra är dålig?
Troligtvis inte. Räkna med att de inte dömer dig för det du säger.
De lyssnar bara, det är allt.

Att komma över en sådan här rädsla finns det bara en väg igenom och det är att möta den. Om och om igen!
När du beskådar de andra sjunker du bara djupare.
När du kliver upp och talar växer du lite i taget.

Jag hade liknande problem som dig. Jag var livrädd för att visa min kärlek gentemot mina föräldrar. De hade aldrig visat sin egen gentemot mig. Jag bestämde mig för att ta steget fullt ut och krama om dem och bedyra dem min kärlek. Jag har aldrig mött en sådan stor rädsla förut och jag fick uppbåda all min kraft för att lyckas genomföra detta. När jag kramat dem (de är separerade så jag fick ta det i två omgångar) och pussat deras kinder och sagt hur mycket jag älskade dem fick jag en enorm styrka. Detta gjorde att jag numera inte har några som helst problem att visa min kärlek för dem jag bryr mig om.

Att tala inför andra innebär för dig en hög tröskel av rädsla att kliva över. Du har inget att förlora! Du kan bara VINNA här. Det enda du kan förlora är lite röda kinder och en sprucken stammande röst, men det är väl värt belöningen du får om du övervinner detta motstånd!

Du KAN om du VILL! Detta gäller ALLA!

Lycka till!

Anmäl
2011-03-16 21:56 #2 av: DinJejja

#1. Ja, de är den första tröskeln som är högst! Den är så svår att komma över. Har klarat hela grundskolan utan att behöva hålla föredrag. Alltid lyckats förhandla till mig kompleterings uppgifter och liknande.

Jag vill verkligen klara av att gå upp och prata. Kan ligga i sängen och känna hur det värker i bröstet/magen av att jag vill! Men så kommer jag där och de bara låser sig. Går inte. Blir helt ja.. Vad ska man säga. Rädd. Kan få panik och börja gråta med. Tycker de är riktigt pinsamt att jag inte klarar av det.

Känns som om alla andra klarar av det även om dom tycker de är jobbigt. :/

Vill inte stå där och börja prata och börja gråta för att de är så jobbigt.


Anmäl
2011-03-16 22:18 #3 av: [resande71]

Ingen dömer dig. Kom i håg att sorgen för människors hjärtan närmare.
Om du först förklarar hur illa det är med din rädsla så har folket lättare att ha överseende och förståelse för det du genomlider där framme. ALLA har rädslor. ALLA känner igen dina känslor när du berättar. De kanske bara är rädda för andra saker såsom höga höjder, hissar, råttor m.m.

Berätta att du är rädd, kliv sedan upp och gör det du kan. Alla vet VARFÖR du avbryter när du går. Alla förstår att du kämpar med din rädsla. Alla HURRAR när du kliver över tröskeln.

Men MEST hurrar DU!

(När jag har börjat gråta inför främmande människor har jag bara mötts av kärlek och förståelse. Det finns ingen som hånar en gråtande person).

Jag håller tummarna för dig!

Anmäl
2011-03-16 22:23 #4 av: DinJejja

#3 Tack. Känns skönt och höra.

Får ta och tala med min lärare och ev dom i min grupp nästa kurs tillfälle och ta det där ifrån. Kanske få prata och ta de i min takt. Just nu så filmar dom varandra när dom pratar för att kunna se hur dom gör och kunna förbättra sig. Jag behöver våga bara ställa mig där fram utan att ens säga nåt.

Måste ju över tröskeln! Kommer behöva kunna prata inför folk i mitt kommande yrkesområde.


Anmäl
2011-03-16 22:32 #5 av: [resande71]

Du MÅSTE inte komma över tröskeln.

Du VILL komma över tröskeln!

Ordet måste sätter upp försvar och hinder.

Ordet vilja spränger motstånden!

DU FIXAR DET!

Jag tror på dig!

Frågan är: tror DU på dig själv?

Go girl!

Anmäl
2011-03-28 21:21 #6 av: Skogshumblan

Instämmer i Lenas kloka ord här men vill tillägga att du kanske ska fråga dig själv vad du är rädd för ska hända och varför?
Ja chat personligen haft stor hjälp av Byron Katies självhjälpsteknik "the work" där man tar en tanke man har och vänder och vrider på den tills man ser att nämen så där va det ju inte. På så sätt har jag tagit i tu med rädslor som verkligen hindrat och bundit mig vid tankar som "inte ens funnits" utan bara varit hjärnspöken så länge jag tillåtit dem.

Jag tror absolut att du kommer klara det, att du frågar såhär på ett forum om hjälp tycker jag visar att du har ett mod och inre styrka som kommer väl till användning över trösklarna.

Stort lycka till, säg till när det känns tungt så peppar vi dej mer än gärna eller vad säger du Lena?

Stor kram!

/ Skogshumblan

Medarbetare på tarot och healing.

"I am not what happens to me, I am what I choose to be" Carl Jung.

Anmäl
2011-03-28 22:01 #7 av: [resande71]

Självklart finns vi här som tunga stöttepelare. Skrattande

Det är bara att hojta till om osäkerheten gör sig påmind.

Anmäl
2011-04-12 07:40 #8 av: siddelina

Håller med de andra: DU FIXAR DET HÄR Skrattande

Jag tänkte berätta om min egen erfarenhet av att prata inför folk som numera är positiv. För några år sen befann jag mig i likanande situation som du beskriver. Jag AVSKYDDE att redovisa, blev knäsvag och darrig, stammade osv. Denna ångest vände när jag skulle hålla föredrag på en svenskalektion, då jag läste på folkhögskolan.

Min strategi var följande: Jag övade hemma framför spegeln. Hade mina anteckningar (stödord) på ett bord så jag kunde slänga ett öga då och då. Jag låtsades att jag stod inför ett fullsatt klassrum och pratade till dem. Nästa dag när jag skulle hålla mitt föredrag, gjorde jag samma sak i klassrummet.

Jag la mina anteckningar på bordet, tog ett djupt andetag och började prata. Jag var nervös i början, men när jag hade pratat ungefär 5 minuter, så KÄNNER jag hur stressen rinner av mig och jag blir lugn och fokuserad.

I dagens läge när jag ska prata inför folk använder jag samma strategi. Jag pratar för mig själv hemma och när jag står framför "publiken" framkallar jag känslan av lugn och koncentration och börjar prata.

Nyckeln till min framgång tror jag är att jag övar innan jag står framför publiken. Jag lär mig det jag ska säga, inte utantill, men så mycket att jag känner mig bekväm med att prata om texten. Sen kör jag och efter mitt framträdande så funderar jag på vad som gick bra och varför det gick så bra. Sen tänker jag också på vad som inte gick så bra och vad jag kan göra till nästa gång för att undvika att göra samma misstag.

Anmäl
2011-05-01 11:07 #9 av: Liv

 

Sedan finns det en sak till du kan göra, som komplement till det som redan föreslagits här: du visualiserar. Du TÄNKER DIG att du genomför ditt "tal", och det går alldeles utmärkt. Du TÄNKER DIG igenom hela föreläsningen precis så som du önskar att den (på ett realistiskt vis) ska gå.

Gör det kvällen innan, det sista du gör innan du somnar, liksom går igenom den som en verklig upplevelse, KÄNNER hur du klarar av det, trots rädslan, du står helt enkelt där, i din fantasi, och genomför det hela, och det FUNKAR! Du upplever inom dig, hur du andas, fylls av förmåga att klara av att prata, osv.

Din hjärna är inte alltid lika smart som du, och när du visualiserar så här, tror den att det var på riktigt, och den kan till och med göra om det.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.