Annons:
Etiketttankar-känslor
Läst 8496 ggr
SLennartsson
2010-02-19 02:28

Självständig.. Hur?

Mitt stora problem är att jag inte är alls självständig. Jag vill så gärna, men vet inte hur. Är beroende av min pojkvän och att ha ngn när mig hela tiden. Min pojkvän är iväg nu (åkte idag och kommer hem sent på lördag), vilket gjort att jag grävt ner mig totalt och tycker att allt suger..

Skulle verkligen behöva bli mer självständig och kunna låta min pojkvän åka iväg utan att jag kommer med ursäkter och vill vara med honom hela tiden..
Jag älskar verkligen honom, och vill verkligen inte mista honom pga mig.

Har för övrigt inget självfötroende och tycker inte bra om mig själv. Har haft dåligt självförtroende sedan jag var liten.

Någon som har tips och råd?

Kram Sanna

Annons:
[rore]
2010-02-19 10:50
#1

Hej Sanna!

Att vara osjälvständig,, är att inte våga lita på sig själv.

Det handlade i mångt och mycket om att jag inte våga ta ansvaret över mig själv och mitt liv.

Det var ett skräcksenario för mig och jag förstod inte vad jag skulle göra för att ta mig ur det. Allting låg som ett enda stort trassel inom mig.

Började jag söka i en utav trådarna,, så fick jag hela trassselsudden i nävenRynkar på näsan. Det kändes verkligen hopplöst och rädslan var en lurig filur som hela tiden nafsade mig i hälarna och hämmade mig.

Jag inbillade mig att jag skulle lösa allt på en gång och såg händelseförloppet (mitt inbillade) i långt perspektiv,, vilket gjorde att jag inte riktigt vågade. För jag målade upp samma senario som jag alltid gjort och i huvudet,,,,

Jag satt fast i mina negativa tankar om mig själv väldigt länge. Innan jag vågade ta ytte pytte små steg som bröt detta.,, och självförtroeendet och självkänslan började växa inom mig.

Att medvetande göra de negativa tankarna inom sig och acceptera dem,, brukar kunna göra att blockeringarna inom en släpper sitt järngrepp,,, så småningom kommer insikterna och frigör oss. Vilket gör att vi växer inombords.

Det handlar om att våga utmana våra rädslor.

Lycka till. Kram  Rore

szirius
2010-02-20 15:36
#2

Kanske kan du be din pojkvän om hjälp? Att han uppmuntrar dig och peppar dig varje gång du gör saker på egen hand? Så har min man gjort med mig varje gång jag "halkat tillbaks" i känslan att jag inte kan klara mig själv.Han har kärleksfullt men ganska bestämt puffat på mig, inte tagit över saker trots mina ibland manipulativa försök att slippaSkäms osv. Det har varit oerhört viktigt för mig.Annars kan ett medberoende uppstå, där din pojkvän får identiteten att vara den som ska hjälpa dig att må bra…och du blir mer beroende av honom.

Att dessutom våga peppa DIG SJÄLV är en viktig grundsten.Beröm dig själv varje gång du gjort saker på egen hand.Försök komma på saker att göra när han är borta, bara för dig själv eller med andra - och känn sedan efter hur du växer av detta.Du kan!

Om du ser detta i tid så har du hela lördagseftermiddagen och kvällen på dig att SKAPA DIN EGEN GLÄDJE.Se det som ett test, som nåt att leka med, att försöka hitta saker att må bra av.Glad

Lycka till.

Hoppfull
2010-02-22 14:14
#3

Du har fått kloka råd av tjejerna ovan redan Glad

Jag tänker oxå att du kan fundera över om du identifierar dig enbart ihop med andra. Alltså att det är andra som gör dig synlig och levande?

Jag har varit sådan, ensam så tyckte jag liksom inte att jag fanns.

För mig bottnade det i en oerhört låg självkänsla och min vändpunkt kom när jag själv sökte mig till samtalsterapi. Det är det bästa jag gjort någon gång.

Du kan ju börja med att låna böcker i ämnet självkänsla, det finns en rad olika sådana på marknaden och de kan ge både en och två aha-upplevelser.

Jag tror oxå på att prata med pojkvännen och kanske med kompisar eller andra du litar på med. Att öppna upp och prata kan ge vädligt fina resultat för att man börjar tänka i andra banor och inser att andra oxå slåss med sina självbilder.

Ta hand om dig nu och Lycka till!

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

siddelina
2010-03-13 21:10
#4

Mia Törnblom har skrivit bra böcker om självkänsla och att man kan skriva en "jag är bra" bok för att öka sin självkänsla.

Du skriver att du inte tycker om dig själv och att du känt så här sen du var liten.

Länge gick jag omkring och tyckte att jag var ful. Jag såg inte klok ut när jag såg mig i spegeln och jag rackade ner på mig själv hela tiden och jag kände mig mindervärdig och idiotisk. Tills den dagen då jag läste Marta Cullberg Westons böcker om självkänsla och självbild och insåg att jag hade en liten kritiker på min axel som sa allt det där om mig. Sakta men säkert har jag stärkt mitt självförtroende och intalar mig själv varje dag att jag är en härlig och underbar tjej med många talanger. Jag går ofta på bio, jag cyklar på utflykter och jag åker iväg till spännande platser.

Mitt tips är att du ska träna dig i att göra saker själv. Gå på bio, gå och fika, åk bort själv och skäm bort dig. Det kommer kanske att kännas jobbigt i början, men du ska inte skämmas för dig själv Sanna. Du ska vara stolt över dig själv och det liv du lever och inte jämföra dig med andra människor.

Lycka till!

[Tunridan]
2010-03-14 14:06
#5

#4 Toppen Siddelina!

nithyananda
2014-02-16 13:57
#6

Jag kompletterar allas många bra tips med att dela med mig lite av mina erfarenheter med förhoppn att det kan berika någon.

Efter att under några års tid ha gått till några terapeuter och kuratorer och aldrig riktigt känt mig tillfreds och känt att jag hade "flow" i livet så har jag sökt och börjat hitta andra svar i Buddhismen och Hinduismen. 

Jag har haft svårt med tillit till mig själv, dvs självständigheten och att behöva vara duktig/prestera. Jag har lätt lagt ner jobb och olika projekt när det har börjat gå riktigt bra, i tron om att jag inte klarar det.

Det jag lärt mig utöver västerländsk psykologi är att huvud och kropp är ett. 

1. I västvärlden är vi alldeles för mycket och ofta i vårt intellekt. Förnuftet. Vi läser böcker, förstår. Vi glömmer kroppen och att minnen, rädslor, stress, allt sitter ända ner på cellnivå i oss. Det räcker inte att bara gå efter förnuftet, vi måste lära oss KÄNNA också. Tankarna styr känslan. Men ibland är det kanske lättare att först lyssna till känslorna/kroppen och låta den vägleda. Det är inte förrän sanningen är förankrad i hela oss som vi har fulländat det som fattades oss.

2. Terapin jag har fått genom åren har enligt min erfarenhet hjälpt mig delvis, men min största hjälp har jag fått från hinduistisk visdom. Det handlar inte om något religiöst för mig, det är egentligen ren psykologi, i sin enklaste form. Visdom. Metoder som funkar (för mig).

Det som styr oss i våra liv är våra rottankemönster - root patterns, som bildas när vi försökt tolka oss själva och omvärlden som små. Hur tolkar jag mig själv, hur tolkar andra mig, hur behandlar omvärlden/livet mig och hur måste jag bete mig för att omvärlden ska älska mig? Det blir lätt "falska sanningar" som vi tror på, och beteenden, såvida ingen hjälper oss tillrätta med vad som är den sanna verkligheten. Våra rädslor bildas ur dessa och rädslorna fortsätter styra oss hela livet, tills vi sätter fingret på vad som är roten till dessa och kan oskadliggöra dem. Det är en (medveten) förälders ansvar att inte skydda barnet från sina missuppfattningar som bildat rädslor hos barnet, utan visa barnet att det inte har något att vara rädd för och hålla om barnet och tvinga det att sakta möta rädslan. På så sätt förintar vi barnets rädsla och missuppfattning om "sanningen".

På samma sätt gäller detta när vi bygger upp vår självständighet, tron på oss själva, tillit till oss själva och andra osv. Jag delar gärna med mig av metoder för att MEDVETANDEGÖRA.

3. Umgås med dig själv. Meditera. Lär dig lyssna till dig själv och gå in i dig själv. Behöver inte vara svårare än att bara sitta och blunda eller titta in i ett ljus och notera tankarna. Bara notera, inte kämpa emot eller försöka tysta dem. Lyssna. 

När du är i behov av andras umgänge och hjälp så har du som barn lärt dig själv att du inte kan lita på dig själv. En sorglig missuppfattning. Man flyr då hellre från sig själv, från rädslorna, oron, ångesten som kryper i kroppen på en istället för att lyssna till sig själv. Det finns metoder för hur man ska oskadliggöra dessa rotmönster. Välkommen att kontakta mig för mer info.

4. Vi söker oss själva till allt och alla i livet, medvetet eller omedvetet. Man ansvarar för allt man gör och man får det liv man själv ger sig. Man söker sig till den partner man hamnar med. Frågan är bara vad som styrt valet. Är det äkta kärlek eller drivs jag av mina negativa rotmönster i viljan av att få bekräftelse och kärlek?

5. Du har alla svaren. Dina svar. Inte böckerna. Andras erfarenheter är en hjälp men inte nödvändigtvis din sanning. 

6. Våga vara sann mot dig själv och lyssna. Respektera dig själv och dina behov. Lyssna till om du handlar efter det du säger till dig själv. Berika dig själv genom att bara göra det du mår bra av. Ge till andra så får du mångdubbelt tillbaka. 

7. Våra föräldrars mönster och tillkortakommanden är deras problem. Inte våra. Men det går ofta i arv tyvärr. En osjälvständig förälder kan inte ge barnet det det behöver för att bli självständigt.

Vårt ansvar är att sätta fingret på det som blev lite fel och lära oss vad vi missuppfattade och lära oss själva det vi inte fick som barn. Våra föräldrar gjorde så gott de kunde och de gjorde det av kärlek. Vi gör alltid så gott vi kan i nuet. Vi ansvarar för oss själva och skapar de liv vi själva vill/tror att vi förtjänar. Frågan är, hur mkt tillåter jag mig själv att förtjäna? Kan jag respektera och älska mig själv ännu mer?

8. Tid. Allt tar tid och allt har sin tid. Njut av resan och när du kan känna att du litar till livet och dig själv istället för att tro att det kommer en dag då allt bara är fixat. Det är denna resa, livskraften som ÄR livet.

Annons:
Natalieeeee
2014-02-17 15:43
#7

Jättebra tips från alla. Nu är inte det här svaret egentligen inriktat på självständighet men mer specifikt på självkänsla och självförtroende.

Jag har provat lite olika saker för att stärka min självkänsla. Jag-är-bra bok och spegelövningar bl a och det jag har hittat som har hjälp mig bäst är subliminala ljudfiler. En anledning till det är att jag har en tendens att glömma eller känna att jag inte hinner eller orkar med att göra övningar vissa dagar och missar jag väl en gång är det lätt att det fortsätter så. Men de här filerna kan man lyssna på när man ska sova om man vill så det är väldigt smidigt på så vis och tar ingen extra tid. De är på engelska och just de jag använder finns att läsa om på den här sidan http://thoughtinspire.com

Upp till toppen
Annons: