Annons:
Etikettkonflikter
Läst 8711 ggr
GitteL
12/24/07, 7:02 PM

Har du någon som du skulle vilja förändra???

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Skulle du vilja att andra var si, så eller gjorde på ett annat sätt än dom gör??? Är du beredd på att höra sanningen?

Då älskar du inte verkligheten som den är. Vad händer då med dig? Hur kommer du att må när du tänker att h*n borde vara så, h*n skulle gjort si eller h*n skulle sagt så?

Går vi in och rotar på andras revir eller domän så mår vi otroligt dåligt. Vårt fokus ligger helt och hållet utanför oss själva och vi glömmer eller vill inte kännas vid att förändra oss själva.

Vad är det egentligen vi vill när vi ska förändra andra?? Vems mall skall det passa?

Låt oss säga om de plötsligt gör vad du vill så kommer du se det som en härlig känsla. Du fick din bekräftelse på att h*n gjorde som du ville. Dina förväntningar gick i uppfyllelse och du blev bekräftad. Gjorde h*n det för h*n ville eller för att du ville det??

Det enda vi kan förändra är oss själva och hålla oss inom vår egen domän utan att kräva och ha förväntningar. Om vi accepterar andra som dom är eller vad de gör så accepterar vi oss själva. Du ser det du vill se. Där du lägger ditt fokus kommer det bli mer av.

Vi kan be om saker men förvänta inte att andra skall göra saker för att du vill.

Ex1 En Mamma ville att hennes dotter skulle vara ihop med en viss sorts man. De kunde inte acceptera mannen till dottern. Pojkvännen blev inte medbjuden vid vissa tillställningar. Ni kan räkna ut svaret själv vad som hände??

Mamman skapade sitt eget liv. Ett avstånd mellan Mamman och dottern. Var finns då en äkta genuin kärlek till sig själv??

Ex2 En kvinna som ständigt hackar på sin man. Han gör inte det jag skulle vilja. Underbart. Det är precis det han inte gjorde för du kanske behövde lära dig att inte ha för stora förväntningar på honom. Han kanske har andra goda sidor som du inte ser än. Förblindad på att han ska fylla ditt tomrum som du egentligen behöver fylla själv. Har du sagt vad du vill? Har du sagt vad du tänker och känner? Är han en tankeläsare?

Mannen och kvinnan får en konflikt och konflikten är igång igen. Destruktivt, kontrollerande o krävande där mannen kanske tar skulden på sig om och om igen. Även kvinnan tar skulden på sig omedvetet. De skapar sitt liv och mår dåligt varje gång detta händer. Efter konflikten kanske det är en känsla av bekräftelse igen vid försoningen. Ett vanligt mönster för de som älskar kaos. Är insidan ett kaos blir utsidan också kaos.

Gå inte in i en diskussion, utan säg vad du vill och inte vill för det är då du sparar en massa energi och onödiga konflikter. Ställ frågor och tolka inte det som sägs.

Om motparten inte nöjer sig med det du säger så ge inte det näring. Maktkamp leder aldrig till något utan fokusera på lösningen istället.

www.laserowcoach.se

Lycka till.     

Av: GitteL

Datum för publicering

  • 2007-12-24

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se

Annons:
Ijin
12/24/07, 7:24 PM
#1

Smart sagt=) håller med, man ska inte vara något annat än sig själv, det håller inte i längden=)

Melina.
12/24/07, 10:07 PM
#2

Det stämmer bra, Gitte! Som det står i Mia Törnbloms bok "Självkänsla nu!": Om du irriterar dig på andra beror det på att någonting hos dig själv är hotat.

Men jag måste få fråga, vad ska man göra om den andre fortfarande är kvar på "maktkampsstadiet" och liktsom söker bråk? Det kvittar hur mycket  rakt på sak och tydlig jag är, jag får endå inget sagt om den andra hela tiden försöker få igång en maktkamp… Kanske ska man föregå med gott exempel bara?

;)

Ijin
12/24/07, 10:09 PM
#3

Ah, hmm? stämmer det verkligen?

GitteL
12/25/07, 12:07 AM
#4

#2 Ja det stämmer. Ett sorts hot är det säkert. När det gäller din fråga, skulle du kunna ge mig ett konkret exempel?

Du har svaret själv ;-)

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se

Ijin
12/25/07, 12:27 AM
#5

Hmm Nu kom en massa saker up i skallen som jag inte tänkt på förut… inget jag kommer säga här^^

Kia
12/27/07, 12:59 AM
#6

Usch, vad jag kände mig träffad av denna artikeln. Jag försöker ständigt ändra på andra för att själv få bekräftelse det är precis som du skriver Gitte att man vill fylla ett sorts tomrum man har själv.

I mitt fall ett tomrum att jag inte duger men om jag får någon att tycka som jag om jag får förändringen om så bara för en sekund eller min vilja igenom så känner jag bekräftelsen.

Den bekräftelsen som jag ständigt söker att det jag säger och gör duger bra som det är.

Jag vet de gånger jag bara låter det vara och finner harmoni att saker och ting ofta löser sig på ett sätt som jag inte ens själva kan förklara och känslan inom mig blir fylld av något annat än självömkan och bekräftelsebehov.

Jag skapar själv dom avstånden till folk ofta och jag gör det inte alla gånger medvetet men när jag ser sunt på det i skrivandets stund så ofta letar jag fel på människor bara just för sakens skull för då kan jag själv vara bättre. Det är ju galet. Jag ser det själv när jag skriver om det nu att usch vad jag mår dåligt av att bete mig så. Vi är ju alla olika.

Jag försöker verkligen att inte döma men inne i mig är jag ibland väldigt dömande av folk. Kanske för jag inte vill att andra ska döma mig. För om jag släpper den där garden då kommer de in på mig och det är inte säkert jag vill släppa in någon. Bättre då att kritisera andra så hamnar jag inte själva i fokus. Fel, japp jag vet….

oooops detta blev tankeverksamhet i min lilla hjärna *S*

 Tack för insikten!

Annons:
GitteL
12/27/07, 1:34 AM
#7

#6 Grattis Kia till en mycket bra insikt som kommer hjälpa dig i livet. Insikter är smärtsamt men se det som en gåva. DU har ju kommit otroligt långt och Rom byggdes inte på en dag.

Du har ju blivit medveten.

Kram, Gitte

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se

Upp till toppen
Annons: