Ilska /sorg!

Ilska/Sorg!

2007-12-14 16:20 #0 av: GitteL

Bakom ilska finns sorg och det är nödvändigt för oss själva att ta hand om denna känsla.

Det sårade barnet!

Jag anser att ilska är enormt bra. Det visar oss att vi kan känna efter vad det egentligen handlar om. Bakom ilska finns en rädsla och att ta ansvar betyder att vara medveten om de val du har i vilken given situation som helst.

Hur vi hanterar detta är doch ett val vi alla har. Just nu arbetar jag på mina reaktioner när jag möter styrande och dominanta människor. Det har med min prägling att göra så när jag känner denna ilska och smärta vet jag att det är den lilla Gitte som reagerar.

Jag försöker se bakom individens dominanta sätt istället för att leta efter felen och anklaga andra för det jag reagerar för.

Detta kunde jag inte förr och nu har jag hittat vägen att känna och ändra tanken. Han/hon är underbar egentligen, handlar bara om en fasad och att denna har mycket att lära mig om mina rädslor så jag inte intar offerollen.

Jag tackar och tar emot för att han/hon lär mig att upptäcka mina osanna tankar från förr så jag kan ta ansvar för mina livsupplevelser.

 

 

 

 

Av: GitteL

Datum för publicering

  • 2007-12-14

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se


Anmäl
2007-12-14 17:42 #1 av: Perla

:)

Anmäl
2007-12-14 17:46 #2 av: Perla

Intressant. Frågan jag brukar ställa mig är om de dominanta människorna är det för att jag upplever dem som dominanta eller för att de tar "kommandot" när jag tvekar eller känner mig osäker...

 

(Jag försökte att redigera #1 men det fungerar visst inte idag.)

Anmäl
2007-12-14 17:50 #3 av: Perla

Annars brukar man säga att bakom all ilska finns en djup rädsla som man av en eller annan anledning inte vågar närma sig.

Anmäl
2007-12-19 16:21 #4 av: KalleN

å vad intressant jag sitter och känner efter  den ilska och sorg jag kan känna är att jag inte får den fysiska närhet, beröring jag önskar

otroligt intressant att komma underfund med detta

hur ska man lösa detta ,

finns det någon  affermation som man kan ta till

Anmäl
2007-12-19 16:24 #5 av: KalleN

genast sitter jag och tänker hm.. ge beröring till mej själv  men det är ju tråkit det går ju men inte alls lika trevligt

men det kan åxå vara att jag kan ge men inte ta imot

ok om jag inte kan ta i mot så var kan det problemet ligga då det grundläggande problemet  hm..

 

ja detta var kul att sitta och fundera och gå djupt   varför ja jag får fundera lite till

 

detta var utveklande

Anmäl
2007-12-23 15:17 #6 av: Ijin

O andra sidan gör för mycket ilska väldigt stor skada, jag själv har fått svårt att känna känslor pga det..

Anmäl
2008-03-01 16:34 #7 av: GitteL

Så länge sedan denna tråd var uppe, kände det var dags igen. Dessa dominanta människor har jag mött nu en hel del och mina reaktioner är som bortblåsta. Namnet dominant var en gammal värdering som jag trodde på, det visade sig en helt annan person när jag såg personen bakom masken. En rädd och psäker person som försökte skydda sig genom sitt "styrande" beteende. Mina atittyder medverkade också till att personen blev "dominant". The work är fenomenalt.

Dämpad ilska är destruktivt för vår personlighet och en enorm ilska/aggressivitet likaså. Vikten är att möta det vi egentligen är rädda för och vara ärliga, sanna samt våga möta dessa känslor.

#6 Att känna känslor tar tid och om jag inte fått lära mig som liten behöver jag börja reflektera vad det är jag undertryckt.

Ibland behövs en utomstående som skall ordna upp i vår röriga bokhylla och allt ställs rakt och fint efter hand. Jobbigt men otroligt frigörande.

 

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se


Anmäl
2008-03-01 17:36 #8 av: Ijin

#7 Nja.. det är min bokhylla!!:P jag flyttar, ingen annan:p men det börjar bli ordning och reda i den nu iallafall..

Anmäl
2008-03-02 10:42 #9 av: dolla

I många år så sa jag aldrig vad jag tyckte utan gick mest undan hade en fasad av att alltid vara glad när jag igenteligen var ledsen men visade inte av det, gick så i många år tills det sa stopp blev sjukskriven med depression som följd. Det är alltid viktigt att släppa ut sina känslor.Nu har jag lärt mig att säga ifrån ingen får trampa på mig längre.

Anmäl
2008-03-02 10:56 #10 av: Perla

#9

Härligt! Det är viktigt att känna att man får och kan säga ifrån när det behövs.

Anmäl
2008-04-03 15:15 #11 av: GitteL

#9 Underbart att läsa att du vaknade och blev medveten. Det är också en lärdom att känna efter vad det är vi känner. Vi är ju så vana vid att bli styrda som små och sedan skall vi känna efter vad känslorna säger när vi börjar tvivla.

Tar sin lilla tid men det är SÅ härligt efteråt när vi kan skilja på Rädslan och kärleken inom oss.

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se


Anmäl
2008-04-04 21:11 #12 av: omelett

Jag har lite svårt för hur jag ska förhålla mig till ilskan. Om jag släpper ut den, vilket jag brukar göra, så drabbas jag av skuldkännslor för att jag inte kontrollerar mig själv, att jag är "jobbig". På ett sätt är det sunt att släppa ut den, men samtidigt, så är ilskan inget att ha. Om jag studerar Katie Byron och Eckhart Tolle, så är ilskan obefogad. Den kommer från en feltanke. Så jag vet inte hur jag ska göra. Vilket är "rätt" sätt?

Anmäl
2008-04-05 00:15 #13 av: [Vintersaga]

#12 - Jag skulle vilja säga att så länge du inte förstår varför din ilska triggas så ska du ge uttryck för den - när du väl förstår vad det är inom dig själv som skapar ilskan så kan du arbeta på att få bort det som skapar den!

Så fungerar i varje fall jag - jag tillåter mig att bli arg om jag inte kan hantera de känslorna, men jag försöker komma underfund med varför jag blir arg och försöker göra något åt det.

"Det jag fokuserar på växer i styrka!"

Anmäl
2008-04-05 10:26 #14 av: Perla

#12

Vilken känsla och vilka tankar är det som triggar igång ilskan hos dig?

Anmäl
2008-04-05 10:49 #15 av: omelett

#13 Det är nog ungefär så jag gör, släpper ut ilskan när den finns där och jag inte förstår varför. Men under mer gynnsamma förhållanden, när det finns tillfälle till eftertanke, så kan jag släppa ilskan och se att det fanns ingen reell anledning till att vara arg.

#14 Svårt att säga. Det är så olika situationer. Ena gången kan jag tollerera en händelse, nästa gång så går jag i taket på samma sak. Det där fattar jag inte och inte min omgivning heller. Högst förvirrande för alla inblandade. Jag får nog leta efter osaken. Men nu när jag läser mitt inlägg till #13 så ser jag att svaret står där! FörvånadJag behöver tid till eftertanke, så klingar det av.

Anmäl
2008-04-05 12:02 #16 av: Faith

Jag har känt en sån ilska i så många år grrr.. jag har gett utlopp för den men på ett väldigt destruktivt sätt, nåt annat sätt har jag inte vetat om. När jag var liten så blev jag kallad för kameleonten bara för att jag bytte färg efter vilket "humör" jag var på, fick även affektkramper och svimmade av.

Idag efter många många år så har den här ilskan klingat av mer och mer efter att ha fått insikter och förståelse om vart den här ilskan bottnade i, däri låg en massa sorg och upplevelser som jag hade förträngt. En enorm befrielse att bli av med detta tunga bagage!

Anmäl
2008-04-05 12:23 #17 av: omelett

#16 Jag känner igen det du beskriver här. Affektkramper hade jag som barn. Men vart kommer ilskan ifrån?

Anmäl
2008-04-05 16:25 #18 av: Ijin

Jag har visst en tendens att bli svart när jag blir förbannad... Det är iallafall vad mina polare säger..

Anmäl
2008-04-05 21:09 #19 av: GitteL

#12 Intressant, du vet i hjärtat och det är alltid så att ilskan är egentligen en illusion för vi tror allt har med oss som person att göra. Det är ju enbart en handling om någon säger något eller gör något men vi blir så förbannade.

Jag blir också arg men då mest på min son, jag är dock medveten om att jag reagerar och går in och pratar med honom med ett öppet hjärta. Att jag lär mig hela tiden vad kärlek är men det är inte alltid lätt. Han förstår för vi pratar väldigt öppet om allt.

Energierna blir helt annorlunda när vi vågar erkänna och öppna hjärtat. Vi kan se smärtan att det var ifrån vårt förflutna och på det viset blir vi vittnet till våra tankar ifrån förr. Medvetet närvarande i nuet. Glad

 

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se


Anmäl
2008-04-05 23:36 #20 av: omelett

#19 Min dotter råkar mest ut för min ilska. Så hemskt, men ibland brister det bara. Det är nog som du säger, att kan man prata öppet om det sedan, så blir det en annan energi. Medveten närvaro som sagt.

Anmäl
2008-04-06 00:14 #21 av: Ijin

#19 ja, visst blir dom om man pratar om det, men den finns ju kvar... Så kul att gå runt med ett halvt ton ilska man inte vet var man ska kast;)

Anmäl
2008-04-06 17:16 #22 av: GitteL

#19 Förstår och så är det ju just nu. Allt är en process och jag ser det som att du redan är medveten eftersom du skyller ej ifrån dig. Du tar ju ditt eget ansvar. Underbart ju.

#21 Ilska föder ilska, om du känner ilska så försöker vi alltid ge bort den till andra. När vi gör detta så känner vi ännu mer skuld eller ilska. Tar du en mobbare så är det detta som händer om och om igen. Egentligen vill h*n bli fri från sin skuld.

Offret får ta emot skulden och så är cirkeln igång. Negativa energierna sprider sig som ringarna på vattnet.

Tankar?

 

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se


Anmäl
2008-04-06 17:17 #23 av: Ijin

#22 Jag sprider inte min.. jag använder den för att bli starkare än alla andra när jag måste...

Anmäl
2008-04-06 17:20 #24 av: GitteL

#23 Hur menar du starkare än alla andra? Vad är stark?

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se


Anmäl
2008-04-06 17:48 #25 av: Ijin

#24 Klara av situationer som andra inte gör, mer tryck.. Kan vara fyiskst eller mentalt, spelar ingen roll... Går att använda till båda delarna... Vet inte riktigt vad jag gör, men Ilskan blir ungefär som Vilja...

Anmäl
2008-04-06 23:36 #26 av: omelett

#22 Ilska föder ilska, det sprider sig verkligen som ringar på vattnet. Identifiera det och be om ursäkt om det är jag som blivit arg men oxå backa och inte gå in i det om det är någon annan som blivit arg. Det är aldrig värt det.

Anmäl
2008-04-06 23:50 #27 av: Ijin

#26 Lite svårt när det är grundlös ilska... Men det gör också att det inte sprider sig..

Anmäl
2008-04-06 23:59 #28 av: GitteL

#27 Vad menar du med grundlös ilska?

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se


Anmäl
2008-04-07 00:09 #29 av: Ijin

#28 Eh... Den är inte riktad mot någon.. Den var det från början, men nu är den helt enkelt en rest från förr... Den går inte ut över andra heller... Rätt bra faktiskt... fast kostar en del kraft att hålla koll på den..

Anmäl
2008-04-07 00:19 #30 av: GitteL

#29 Vad bra Ijin, kanon övning att göra detta med alla våra relationer.

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.